Herbert L Sandberg

Född:1902-02-26 – Polen (I Breslau,Tyskland, (nu Wroclaw, Polen))
Död:1966-01-07 – Danderyds församling, Stockholms län

Dirigent


Band 31 (2000-2002), sida 329.

Meriter

Sandberg, Herbert Ludwig, f 26 febr 1902 i Breslau, Tyskland (nu Wroclaw, Polen), d 7 jan 1966 i Danderyd, Sth. Föräldrar: Dr med Richard S o Franziska Rosenthal. Musikstudier för Julius Prüwer, Breslau, 13–19, studentex där 19, repetitör o bitr kapellmästare vid Stadttheater där 19, studier i Berlin vid Grosse Volksoper som assistent till Leo Blech 22, repetitör o bitr kapellmästare hos Blech o Bruno Walter vid Städtische Oper, Berlin, 23, repetitör o bitr kapellmästare vid K teatern, Sthlm, 1 juli 26, tillika lär vid operaskolan 1 juli 29, sv medborgare 7 sept 33, andre kapellmästare vid K teatern 1 juli 33, hovkapellmästare 7 (tilltr 16) juni 46, chefsdirigent vid Malmö stadsteater från 1 aug 64 (beslut 15 nov 63). – LMA 62.

G 19 aug 1939 i Sthlm, Ty, m konsertsångerskan Luise (Lisel) Klara Maria Blech, f 28 april 1913 i Charlottenburg, Tyskland, dtr till hovkapellmästaren Leo B o Martha Frank samt tidigare g m pianisten Arpad Sándor.

Biografi

Efter gedigen musikutbildning och praktik i Tyskland kom Herbert S på Leo Blechs rekommendation 1926 till K teatern i Sthlm där han inom kort anlitades som dirigent för standardrepertoaren.

Inte alla de av S ledda uppsättningarna blev konstnärliga framgångar men ett verk som blev en oväntad framgång var den av S lanserade barnoperan Lille Petters resa till månen (av Clemens Schmalstich) som under de 37 år den stod på Operans repertoar gavs drygt 400 gånger och alltjämt (2000) efterfrågas. Operachefen John Forsell (bd 16) lär ha sagt S att "av alla de moderna gräsligheter" som S introducerat på Operan var "denna barnopera den mest njutbara".

S tycks inte ha haft några särskilda favorittonsättare, men om man trots allt skall framhålla hans speciella preferenser bland kompositörer kommer framför allt Wagner, Mozart och Verdi ifråga och detta vittnar om bredden i hans repertoar. Men även en opera som Bizets Carmen dirigerade han hundratals gånger under den tid Harald Andrés (bd 1) berömda uppsättning från 1922 stod på operans repertoar (tom 1950).

S ledde förstagångsframföranden i Sthlm av Richard Strauss' Arabella (1933) - s å som urpremiären i Dresden -, Marknaden i Sorotjintsy (Mussorgskij, 1938), Verdis Simon Boccanegra (1940), Mozarts Idomeneo (sv premiär 1957) och Berlioz' Trojanerna (sv premiär 1958). Av samtida sv operor ledde S urpremiärerna på Lars-Erik Larssons Prinsessan av Cypern (1937), Hilding Rosenbergs Marionetter (1939) och Lycksalighetens ö (1945), Natanael Bergs Genoveva (1947), Ture Rangströms posthuma opera Gilgamesj (1952) och Kurt Atterbergs Härvards hemkomst (1954).

Av utländska förstagångsframföranden ledde S de moderna operaverken Maskinist Hopkins (1931) av Max Brand, Eros och Psyche (1935) av Ludomir v Rözycki, Katerina Ismailova (1935) av Dmitrij Sjostakovitj – första framförandet efter urpremiären i Sovjetunionen –, Rossini i Neapel (1936) av Bernhard Paumgartner, Drottning Elisabet (1939) av Fried Walter, Amelia går på bal (1939) av Giancarlo Menotti, Peter Grimes (1946) av Benjamin Britten - första framförandet efter urpremiären i London 1945 -, Raskolnikoff (1948) och Den röda stöveln (1951) av Heinrich Sutermeister, Mathis der Maler (1950) av Paul Hindemith, Den klokaste (1951) av Carl Orff, Äktenskapsskolan (efter Molière; 1957) av Rolf Liebermann och Den tappre soldaten Svejk (1959) av Robert Kurka. S dirigerade naturligtvis också sitt eget sagospel för barn, Tummeliten (1940), som spelades 35 gånger.

S framträdde även som konsertdirigent i Sverige och på flera håll utomlands, dirigerade operaföreställningar i tysk television och framträdde som ackompanjatör. I begränsad omfattning tonsatte han även romanser – t ex sagospelet Tummeliten – och han medverkade som arrangör och kompositör i filmerna Blod och eld (1945), Det vackraste på jorden (1947), Giftas (1955) och Ett dockhem (1956), alla i regi av Anders Henrikson (bd 18).

S gjorde även en betydande insats som stilsäker översättare av operalibretti från såväl tyska till svenska (däribland flera av de ovan nämnda) som vice versa. Bland de senare kan nämnas Karl-Birger Blomdahls Aniara, Sven-Erik Bäcks kammaroperor och Rosenbergs Marionetter. Han översatte även från italienska och franska.

Under de närmare 40 år S var anställd på Operan ledde han praktiskt taget hela den operaklassiska repertoaren utom Tosca och Faust. Som dirigent lade han inte an på briljans, nytolkningar eller personliga uppfattningar utan vinnlade sig om noggrannhet och partiturtrohet. S:s musicerande utmärktes av lyhördhet och stor följsamhet inför sångarnas prestationer men ägde samtidigt bredd och tyngd. Han hade ingen egentlig preferens för särskilda tonsättare utan grep sig an verken med något av allätarens nyfikenhet och nådde betydande resultat i sina tolkningar. Det gällde i hög grad hans intresse för och främjande av radikalt moderna stilriktningar som han envist propagerade för, inte sällan trots operachefen John Forsells betänkligheter. Många av dessa moderna operor blev heller inte några publikframgångar men satte Sthlmsoperan på kartan som en öppen och för nya verk vaken scen.

Efter pensioneringen från K teatern knöts S till Malmö stadsteater som chefsdirigent. Han ledde där flera operapremiärer, bl a Hoffmanns äventyr, Otello och Spader Dam och blev under den korta tid han kunde verka i Malmö mycket uppskattad.

Författare

Bertil Hagman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Otr översättn:ar av S i K Operans arkiv, Sthlm. - Brev från S i KB.

Tryckta arbeten

Kompositioner: Tummeliten, sagospel i tre akter (R Hyltén-Cavallius), premiär 28/12 1940 (härur Två ögon som undrande blicka, text S-O Sandberg, arr som Foxtrot av Sune Waldimir [Engström] tr 1941 o i Spel upp till dans, 1, 1947); musik till filmerna Blod och eld 1945, Det vackraste på jorden 1947 (härur Tango tr s å), Giftas 1955, Ett dockhem 1956; arrangemang: Allt under himmelens fäste, Och hör du, unga Dora, A Adam, Julsång (O helga natt), musik av B Bartók för baletten Medea 1953 (tills med T Serly), L v Beethoven, Guds lov i naturen, dens, op 31: 2 Sonat d-moll (Spöksonaten), prins Gustaf, Glad såsom fågeln, S Salén, Sång till havet (Salén, inspelad 1953).

Tryckta arbeten: Personliga minnen av Bruno Walter (Musikrevy, årg 3,1948-49, Sthlm, s 133 f, 153). - Joel Berglund (Röster i radio, årg 16, 1949, Sthlm, 4:o, nr 24, s 7). - Jussi ur dirigentperspektiv (Jussi Björling: En minnesbok red av B Hagman, Sthlm 1960, s 79 f). - Att översätta opera (Musikrevy, 18,1963, s 23-25). - I Kungl. Teaterns programhäften, alla i flera senare omtr: Litet Mozart-ABC (till Trollflöjten, Figaros bröllop, Enleveringen ur Seraljen o Don Juan från 27/1 1956, s 21 f, o odaterat, sept 1957, s 8); Hur Kungl. Teaterns version av Idomeneo kom till (till Idomeneo från 10/1 1957 o Mozart-program för ungdom, odat, 24/2 1957 (båda tr 1956), s 18, 20, 22); En miniatyrskiss av Leo Blech (odat, från 25/9 1958, s 4 f); Intervju i en akt av Folke H. Törnblom (till Madame Butterfly från 2/4 1962, s 8 f, 10, 12 18); Mitt liv med Janácek (till Testamentet från 30/1 1965, s 26 f) - Minnen av John Forsell och Figaros bröllop 1937. Radiointervju av Nils Castegren d 8 sept 1965 (C-G Åhlén, John Forsell, den siste sångarfursten / the last singing despot, Sthlm 1998, [kommentarhäfte till Collectors' classics, 6, CD-skivor,] s 29-32, eng övers s 161-163)

Översatt: E Lindegren, Aniara [rubr], [Sthlm] 1959, (5) s [kommentar i programblad till operan]; dens (efter Harry Martinson), Aniara, opera ... [K-B Blomdahl], Sthlm (tr München) 1961, 137 s (inkl Nachwort des Ubersetzers); den tyska texten även i klaverutdrag: London 1959 (Edition Schott 10690); dens (efter H Bergman), i klaverutdrag: Herr von Hancken, opera ... Oper in drei Akten London 1965 (Ed [Schott] 10783).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 7 sept 1933, nr 15, RA.

L Aare, Maestro: Sixten Ehrling, en dirigent o hans epok (1995); F Hähnel, H S död (DN 9 jan 1966); K teatern: repertoar 1773-1973 (1974); B Nilsson, La Nilsson (1995); Operan 200 år (1973); K Rootzén, H S död (SvD 9jan 1966); SMoK; Sohlman; Sv filmografi, 4-5 (1980-84).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herbert L Sandberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6331, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6331
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herbert L Sandberg, urn:sbl:6331, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se