Andreas O Rhyzelius

Född:1677-10-04 – Ods församling, Älvsborgs län
Död:1761-03-25 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Riksdagsledamot, Präst, Biskop, Kyrkohistoriker


Band 30 (1998-2000), sida 92.

Meriter

Rhyzelius, Andreas Olai, f 4 okt 1677 i Od, Älvsb (fdb saknas), d 25 mars 1761 i Linköping. Föräldrar: kyrkoherden Olaus Andreae R o Sigrid Andersdtr. Skolgång i Skara, inskr vid UU 24 febr 00, disp pro gradu 2 mars 07, mag 28 maj 07, doc vid fil fak 09, allt vid UU, prästv i Uppsala 27 maj 12, v pastor i Nikolai förs, Sthlm, 27 maj 12, teol adjunkt vid UU juli 12 (tilltr ej), k hov- o drabantpredikant 13 okt 13 (tilltr okt 16)jan 21, förste hov- o drabantpredikant samt preses i hovfältkonsistorium o Karl XII:s biktfader 13 juni 1718, domprost i Linköping 24 mars 20, deltog i riksdagarna 3151/52 (led av SU 31-51/52, av statsdeput samt kammar-, ekonomi- o kommersedeput 31, av bankodeput 3438/39, av banko- o myntdeput:erna 40/ 4146/47, talman juniokt 47), TD vid UU 23 febr 32, biskop i Linköpings stift från 20 april 43 (vigd 9 sept 44).  LVS 34.

G 15 jan 1721 i Linköping m Catharina Ihre, f 1, dp 3 aug 1700 i Lund, d 17 jan 1739 i Linköping, dtr till domprosten Thomas I (bd 19) o Brita Steuchia.

Biografi

Som nypromoverad magister i Uppsala fick R omedelbart kallelse till en professur i teoretisk filosofi i Pernau men valde att stanna i Uppsala som docent. Sedan han prästvigts var han en kort tid v pastor i Storkyrkoförsamlingen i Sthlm, innan han utnämndes till hov- och drabantpredikant hos Karl XII. Denne befann sig då i Turkiet, men eftersom varken statskassan eller R själv hade medel att bekosta resan dit, kom han inte att tillträda förrän hösten 1716 då kungen anlände till Lund; under mellantiden tjänstgjorde han vid Hedvig Eleonoras hov. R fungerade som Karl XII:s själasörjare och biktfader under dennes sista år och var då också hans förste hovpredikant.

Från 1720 och i 40 år var R verksam i Linköping, först som domprost och därefter som biskop. Vid de båda biskopsvalen 1729 och 1730 fick han de högsta röstetalen men blev först 1743 både vald och utnämnd. 1744 och 1747 var han uppförd på förslag till ärkebiskop. En av hans första åtgärder som domprost var att tillskapa en ny domprostgård, vilken uppfördes 172324 efter R:s egna ritningar (nu museum under namnet Rhyzeliusgården). Under sina första år i staden kom han i stark konflikt med landshövdingen E J Creutz (bd 9), som igångsatt en aktion för att få residensstaden flyttad till Norrköping, vilket R energiskt motsatte sig. Först efter tre års kamp kunde striden biläggas och ärendet avföras från dagordningen.

Som biskop synes R ha varit påtagligt road av visitationerna, inte blott av pastorala skäl utan också därför att de gav honom möjlighet till arkivaliska, antikvariska och topografiska studier. Som övervakare över domkapitels- och kyrkoarkiven i sitt stift har han på flera fält gjort en viktig insats; hans föreskrifter om kyrkböckernas och räkenskapernas uppläggning var dock alltför formalistiskt detaljerade för att kunna bestå, och han hade heller inget sinne för t ex räkenskapshandlingars historiska värde. Under R:s biskopstid byggdes 174758 Linköpings domkyrkas torn, och domkyrkobiblioteket flyttades på hans initiativ från en otjänlig plats i ett av domkyrkans gravkor upp i tornet; en domkyrkobibliotekarie anställdes och prästerskapet ålades att lämna ekonomiskt understöd till bibliotekets accession. Som riksdagsman var R aktiv i mösspartiet och enhetskyrkans energiske försvarare. Som kyrkoman var han vaksam mot pietistiska, herrnhutiska och andra oortodoxa tendenser.

I kulturkampen mellan ortodoxi och upplysning stod R i främsta ledet när han 1747 hade prästeståndets uppdrag att tillskriva K M:t och framföra klagomål över att den filosofiska fakulteten givit sig in på teologins område. Den teologiska fakultetens primat borde rättsligt regleras och filosofernas frihet begränsas. Kritiken var orsakad av wolffianen Andreas Knös (bd 21), som under uppmärksammade former disputerat under presidium av R:s svåger Johan Ihre (bd 19). För Ihre hade R varit mentor och något av en fadersgestalt. Kungen gick de framförda önskemålen till mötes, och i förlängningen dömdes Ihre till en tids suspension.

Vid riksdagen 174647 ingav R ett uppmärksammat memorial (tr hos Högbom) emot Olof v Dalins (bd 10) vattenminskningsteori, som han fann inte blott vara bibelstridig utan också på tvärs med den rudbeckianska historietradition i vilken R stod. Han var emellertid på flera sätt framsynt och föreslog vid 174041 och 174647 års riksdagar och därefter i Den svenska Mercurius 1757 byggandet av en kanal genom Östergötland för att möjliggöra sjöfart mellan Vättern och Söderköping. R ville på så sätt främja såväl kommersiell seglation som masteträdsflottning, och han har därigenom en plats i Göta kanals förhistoria.

Redan som student hade R:s håg väckts för arkivstudier, men de över tusen "rara manuscripter" som han redan då hunnit samla på sig förstördes vid 1702 års stadsbrand i Uppsala. Samlarhågen var dock outsläcklig och R omtalar i sina levnadsminnen att han, alltjämt student, några få år senare i sin ägo hade en ny stor excerpt-och manuskriptsamling som "växte hiskeliga, ju längre, dess större". Genom kontakt med Elias Palmskiöld (bd 28) fick han för excerpering fritt tillträde till RA. Då han 1710 av H Spegel ombads att till latin översätta dennes kyrkohistoria för att göra den tillgänglig för en internationell läsekrets, kunde han konstatera att åtskilligt inte stämde med källorna. Översättningen blev aldrig utgiven. R framstår som en av våra tidigaste källkritiska historiker och urkundssamlare. Till hans arkivfynd hör den heliga Birgittas kanonisationsbulla, vilken han under riksdagen 1747 högtidligen överlämnade till RA.

R:s historiska intressen spände över vida fält och ledde till stora projekt. Som historisk-topografisk författare framträdde han med flera betydande arbeten av bestående värde. 1740 utgav han Monasteriologia Sviogothica, en sammanfattande översikt över "alla de kloster och helgeandshus, som under påvedömet uti Svea och Göta rike blivit byggda och underhållna". Boken är i långa stycken alltjämt (1997) användbar och rymmer material som eljest inte är tillgängligt men som vid modern prövning visat sig vara habilt (Pernler). Ett motsvarande arbete är Svio-Gothia munita (1744), där R i alfabetisk ordning beskrev över 200 borgar, fästningar, slott, kungshus och kungsgårdar, en av de mest omfattande förteckningarna i sitt slag. I inledningen härtill röjer R en för sin tid påfallande metodisk medvetenhet bl a vad gäller borgarnas periodisering. Hans förord "kom i sin insiktsfullhet att stå ensamt under mycket lång tid" (Lovén). Sett i detta sammanhang var det konsekvent att R genom ett memorial i prästeståndet 1747 medverkade till att Antikvitetskollegiets runskriftssamlingar kunde utges i tryck av Johan Göransson (bd 17); dennes arbete Bautil utkom 1750.

R insåg kyrkoarkivens betydelse som historiska källsamlingar. Han låg i omfattande brevväxling med präster runt om i landet och förmådde biskoparna och domkapitlen att understödja tanken att varje församlingspräst borde göra historisk-antikvariska anteckningar om sin socken. Kyrkoherdarna skulle också söka upprätta biografiskt utförliga, kronologiskt ordnade series pastorum-listor för sina pastorat. R:s tanke var att på latin sammanställa en för hela riket gemensam biografisk matrikel över prästerskapet alltifrån äldsta tid och därvid även lämna uppgifter om stiftens yttre och inre historia. Han inspirerades av och ville fullfölja Spegels prästbiografiska insamlingsarbete vars resultat ingick i dennes s k stora stiftsbok från 1690-talet; R kunde också kritiskt bygga bl a på C Örnhielms kyrkohistoriska arbete. För det egna syftet sammanställde han en vidlyftig Linköpings stifts krönika (B 22, LSB), vars uppgifter om sockenpräster till stor del härrör ur ett nu saknat domkapitlets register för tiden 151445. Han sammanställde själv kompletta biskopslistor för de stift där sådana saknades. Arbetet med projektet pågick i över 30 år och växte kontinuerligt. Planen visade sig dock vara alltför vidlyftigt och ambitiöst upplagd och R förmådde, trots sitt ivriga samlande, inte fullfölja verket. Efter en framställning från biskoparna vid riksdagen 1747 utgav han ett sammandrag i sv översättning, Episco-poscopia Sviogothica eller En Svea-Göthisk sticht- och biskops-chrönika (1752). Boken innehåller biografiska upplysningar om stiftens biskopar och framställningar om stiftens historia och har alltjämt sitt värde. R kom att inspirera en lång rad av de tidigaste författarna till stiftens herdaminnen och även till utgivandet av andra historisk-topografiska arbeten; 1760 understödde han aktivt C F Broocmans (bd 6) utgivning av dennes östgötabeskrivning. Aven om termen inte är hans utan tillkommen senare, blev R i Spegels efterföljd herdaminnesgenrens banbrytare.

Ett originellt utslag av R:s samlar- och författariver är Brontologia theologico-historica (1721) där han sammanställde alla kända uppgifter "om åskedunder, blixt och skott" i Sverige alltifrån år 1000. Boken syftade inte blott till att skildra katastrofer utan avslutas med böner "att bruka i andakt, när Gud dundrar och ljungar", och gav inledningsvis en teologisk tolkning av vådelden och såg den meteorologiskt förklarade åskan som en Guds maning till bättring. Redan 1711 hade R med samma syfte utarbetat en motsvarande historisk förteckning över pest och farsoter, Enlenchus Pestium, som dock inte är bevarad.

Teologiskt stod R på den lutherska ortodoxins grund; i den brytningstid han levde i framstod han som en karolin av gamla stammen. Som kyrkoman framträdde han med självmedveten myndighet, och som stiftschef var han mycket energisk och hade stora kunskaper om sitt stift, dess historia och förhållanden. R hade en synnerlig forskarflit med hyperboreiska ideal, stark samlar- och registreringslidelse, osedvanlig arbetskapacitet och otyglad vetgirighet på sina olika intresseområden; han ger intryck av att ha varit något av en pedant. R:s efterlämnade manuskript med välvårdad handstil rör, vid sidan av teologi och kyrkohistoria, genealogi, biografi, sv historia, fornkunskap, geografi, språkvetenskap, fysik och ekonomi. Häribland märks hans omfattande manuskript om Skara stifts historia, Wester-Gothia ecclesiastica et litteraria; ett motsvarande arbete om Karlstads stift, Wermelandica ecclesiastica et literaria, är förkommet. I sin samtid hade R högt anseende som poet och han skrev svensk, latinsk och grekisk vers (ca 1200 foliosidor i ms), såväl högstämda orationer som tillfällesstycken. Hans levnadsminnen  uppenbarligen baserade på dagboksanteckningar  ger charmfulla och detaljerade interiörer från det tidiga 1700-talets vardagsliv.

R:s far och hans förfäder i flera generationer hade varit präster i Od; på kvinnolinjen härstammade han från prästsläkten Odhelius (bd 28), vilken han genealogiskt utredde. Genom sina och hustruns släkt- förbindelser tillhörde han samtidens främsta prästaristokrati. För faderns förtjänster adlades R:s barn med namnet Odencrants (bd 28).

Författare

Oloph Bexell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms o andra handl:ar huvudsakl i LSB samt i KB o UUB redovisade av Helander nedan under Källor o litt. – Brev från R i KB (bl a till J Rosenadier), RA, UUB (bl a till A A v Sdernman o många till J Ihre) o i LSB (bl a många till E Benzelius d y).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Titel med runskrift.] Seu Sepultu-ra Sveo-Gothorum ethnica et Christiana ... P 1–2. [Akad avh, presesj Upmarck resp R.] Upsalis [1707-09]. (8), 201 s. [Även titeluppl:] De sepultura Sveo-gothorum ... 1709. – Cateches-hand, thet är Catechis-mi 5 hufvudstycken ... uthi fem predikningar ... uthi S:t. Nicolai kyrkio i Stockholm, håldne emillan juhl och fastelagen om fredagarna, åhr 1715. Sthlm 1716. (24), 168 s. Å nyo uplagda Linköping 1737. (14), 144, 24 s, 1 pl. – Brontologia theologico-historica, thet är Enfaldig lära och sanferdig berättelse, om åske-dun-der, blixt och skott... Sthlm 1721. 4:o. (24), 131 s. – Angelologia tripartita, ex S. Scripturis hausta, in anniversariä cleri Lincopiensis synodo, d. 11. & 12. Septemb. anno 1722 publicae disquisitioni subjecta... Lincop. 1722. 12 s. [Titeluppl av synodalavh, preses T Rudeen.] – Oförgripelig prediko-delning öfver Jesu pinos och döds historia ... Linköping 1722. (8) s. – Förtekning på domprobsterna i Linköping (P S Löfgreen, En trogen siälasörgares välgrundade hufvud-råd [Linköping] 1723, inledn). – Mnemonica historias Sviogothicas epitome, dodecade quaestionum inclusa (J Hubner, Brevis introductio ad historiam politicam in usum incipientium adcurata 1725, Lincopiae 1725, s 77–104; föret). [Sep utg:] Lincopise 1728. 30 s. Aboas 1731. 26 s. Tertium impressa Lincopia; 1751. 32 s. Övers: A O Rhyzelii... för minnet mycket lätta uttåg af svenska historien ... Linköping [1751?], 40 s. – Ideae concionum poenitentialium anni 1729(–1740). [Rubr.] Lincopiae 1729–40. 840 s. – Christelig orgelverksinvigning ... Ud Linköpings domkyrkio ... uti högmesso-predikan ... then 19 augusti år 1733. Linköping 1733. 4:o. (8), 44 s. – [Titel på hebr.] I. e. Pectoralejudicii Christianorum judicum ... Lincopiae [1736]. (20), 298, (30) s. – Monasteriologia Sviogo-thica, eller Kloster-beskrifning, uti hvilken upräknas ... alla the kloster och helg-andshus, som, under påve-dömet, uti Svea- och Götharike, såsom begripande the otta gambla sticht: Upsala, Linköping, Skara, Strengnäs, Wästerås, Wägslö, Åbo och Lund, blefvit byggde och underhållne; samt om the munke-order, som i Sverige haft kloster; bestående af do böker och en tillegning om Jesuit-orden. Linköping 1740. (34), 443 s. – Sviogothiae Iuctus publicus super prasmaturä morte ... reginse suas Ulricse Eleonoras, quse in Domino obieratd. 24 Nov. 1741 ... Lincopiae [1742]. 32 s. – Testamentum reginae SvioGofhorum ... Udalricse Eleonoras ... ipsa beaté modens, d. 24. Nov. ann. 1741 ... nuncupavit, praescripsit, reliquit... exponere tentavit ... Holmise [1742]. 30 s. - Svio-Gothia munita, eller Historisk förteckning på borgar, fästningar, slott, kongs-hus och kongsgårdar ... uti Svea- och Götha riken ... af AmintOR. Sthlm 1744. (20), 214, (11) s. [Sign.] – Genethliacon, tuereditario Svio Gothiae principi Gustavo Adolphi filio, idibus Januariis i. e. die 13 anni Christiani 1746 auspicatissimi genito, al-tero ejus natali, idibus eisdem anni 1747 ... Holmias [1747]. 4:o. (16) s. [På vers.] – Ett syndasiukt lands christeliga helbregdande ... förestäldt... uti högmes-so-predikan, på then nittonde söndagen p. Trin. år 1746. Sthlm 1747. 4:o. 22 s. – Beschwerden des Pries-ter-Standes im Schwedischen Reiche uber des Kön. bibliothecarii hrn. Ol. Dalins Schwedische reichshis-torie (Marburgischer Beiträge zur Gelehrsamkeit St 5, Marburg 1750, s 129–141, anon; ur Prästeståndets protokoll 12 sept 1747). – T KuicumKpov Sviogo-thicum, hoc est Sviogothorum inträ unum biduum, d. 25 & 26 Mart. 1751. quö, rex, Fridericus primus... reg-nare desiit, rexque ... Adolphus Fridericus, postridie ... regnare ccepit... planctum & plausum festinatissi-mo carmine coarctavit, atque ... in anniversariå synodö, d. 3 Septembr. ann. 1751, memoriter commendavit ... Lincopiae [1751], 4:o. 12 s. [På vers.] – Episcoposcopia Sviogothica, eller en SveaGöthisk sticht-och biskopschrönika, om alla Svea- och GöthaRikets sticht och biskopar, ifrå början in til närvarande tid ... Med några anm o fullkomligt register. [1–2.] Linköping 1752. 4:o. 1. Om the siu gamla Svea- och GöthaRikets sticht och theras biskopar, (24), 360 s. 2. Om Svea- och GöthaRikets siu nyare sticht, samt om theras biskopar och superintendenter ... sammandragen. 170 s. – Admodum reverendo & praeclarissimo viro ac domino, mag. Petro Schenberg ... Lincopise d. 29 juli 1753. Fol. 1 s. [Vers till invign av Landeryds kyrka.] -Oratio panegyrica de ecclesia SvioGothica ut rosa inter spinas in anniversariå cleri synodo Lincopiae d. 4. Sept. anni 1744. memoriter recitata (Nova bibliothe-ca Lubecensis, vol 7, Lubecae 1756, s 121-144). – Judas explicatus, thet är apostelens Judae Thaddaei epistel, uti tiugu fyra predikningar, hållna för Stora Kyrkions församling i Stockholm på friddagarna, ifrå d. 1. Julii til d. 30 Decembr. år 1715. Linköping 1757. 283, (13) s. – Välment och oförgripelig erindran om möjelig och gagnelig segladon emellan Östersjön och Vätern, gjord o ingifven vid riksdagen år 1741 d. 3 Febr. (Den svenska Mercurius, årg 3,1757–58, Sthlm, s 7–18 [juli 1757, dat febr 1752]). – Bref ... til doct. Magnus Beronius, då biskop i Calmar ... angående vanartige prästers kyrko plikt, och upfostrings-verkets båtnad genom de lärda språkens bibehållande [dat 13 sept 1751] (Handlingar uti svenska historien ... [utg av C C Gjörwell], bd 1, Sthlm 1786,4:o, s 31–34). – Anteckningar om sitt lefverne, i urval utg af J Helander. [Sthlm, tr] Upps 1901. LXXXVII, 217 s. (Skrifter utg af Kyrkohistoriska föreningen, 3: 2.) – Om Norrköping (Två gamla beskrifningar öfver Norrköping. Efter originalhandskrifterna i Linköpings stiftsbibliotek utg af H Lundgren, Norrköping 1916, s 41–91). – Om Linköping (Linköpings bibliotheks handlingar, N S, 2, Linköping 1921, s 23–78; utg av C. M. Stenbock med noter av K. Beckman). – Berettelse om biskops-gården uti Linköping, upsatt A. O. R. 1756. Nu f f g av trycket utg såsom en hyllningsgärd till biskopen ... Tor Andras... Upps 1945. 53 s. – Verser vid hertig Fredrik av Hessens och prinsessan Ulrica Eleonoras biläger 24/3 1715 o Ulrica Eleonoras hyllning 11/4 1719, båda Sthlm u å, fol, (4) s; likpredikningar (med datum för begravn), oftast tr Linköping, s å o 4:o, över: borgmästaren där Johan Ernst 29/1 1723, u å, 48 s, landräntmästaren i Östergötland Lars Ranzoch 27/1 1726, 96 s, biskopen i Linköping Torsten Rudeen 12/9 1729, u å, 104 s, kyrkoh i Lommaryd Samuel Flodin, S:ta Clara kyrka 3/9 1738, Sthlm u å, 36 s, Anna Catharina Drysén, g m lektor Johan Sparschuch, 23/2 1738,1739, 29, (11) s, kyrkoh i Örebro Johannes Strömer 24/6 1739,48, (8) s, Catharina Margareta Thorstensdotter Rudensköld 24/6 1740, u å, 34, (10) s, kyrkoh i Östra Stenby Arvid Ranzoch 28/11 1740, u å, 40 s, i Häradshammar Petrus Petri Wettersten 20/7 1742,48 s, i BygdeåJohan Petri Telin i Storkyrkan 19/6 1743, Sthlm, 56 s, biskopen i Skara Petrus Schyllberg 23/8 1743, Sthlm, 130 s, ärkebiskopen Eric Benzelius d y 8/11 1743, u å, 124 s, kyrkoh i Ösua Ry Petrus Eriksson 17/1 1744, 36 s, i Asby Johannes Wenelius 10/4, 1744, 44 s, i Hjorted Jonas Westerstrand 14/2 1745, 56 s, i Tryserum Nicolaus Falk 28/8 1745, u å, 39 s, i Ekeby Johannes Zerl 5/10 1748, u å, 40 s, i Örtomta Nicolaus Aschanius 12/4 1749, Norrköping u å, 32, (16) s, i Södra Vi Laurentius Malm 8/6 1749, u å, 51 s, prosten David Evensson i Norrköpings Stora kyrka 27/2 1750, Norköping, 53 s, kyrkoh i Västra Husby Magnus Fornelius 2/5 1751, Norrköping u å, 24 s, i Furingstad Andreas Svenoni Björk 16/4 1751, Norrköping, 21 s, i Gammalkil Nils Retzius 20/10 1752, 38 s, i Regna Magnus Petri Hul-thin 5/2 1753, 24 s, i Lofta konsistorienotarien Wilhelm Anders Wennerdahl, S:t Olofs kyrka 25/9 1753, Norrköping, 21 s, kyrkoh i Väderstad Johan Rydberg [död 1754], u å, 30 s, 1 tab, i Svinstad Elias Ekeroth 11/7 1754, 23 s, i Vesterlösa Johannes Grevillius 19/11 1754, 24 s, i Å Lauren tius Brodin 8/1 1756, u å, 28 s, i Gärdserum Matthias Sunonis Pelander 29/4 1755, u å, 24 s, Elisabet Rydelia, g m rektor Martin Liden, 12/9 1756, u å, 52 s, 1 genealogisk tab, kyrkoh i Kvillinge Petrus Juringius 6/12 1757, u å, 32 s, i Tryserum Henric Jacob Sivers 30/8 1758, 32 s, i Ljung Andreas Durseus 14/2 1758, u å, 32 s, i Hägerstad Olof Olofsson Rosvall, 13/7 1 758, 32 s, i Östra Eneby Johannes Wettersten 8/2 1759, Norrköping, 21, (23) s, i Östra Stenby Petrus Olavi Tempelman, 25/9 1759, u å, 48 s, Christina Rydelia, g m lektor J Sparschuch, 16/[9] 1760, 32 s; Til Hans kongl. maj:t... tal, tå han med prästeståndets deputerade aflade theras underdåniga hälsning then 23 Septemb. 1746, Til Hans kongl. höghet, Sveriges rikes utkorade arf-furste o Til Hennes kongl. höghet cron-prinsessan alla Sthlm u å, 4:o, (4) s; orationer vid prästmöten i Linköpings stift: Character ministri ecclesiastici ... die 6 Septembr. 1748, u o o å, 24 s, Minister ecclesiasticus ut catecheta ... 5 Sept. anni 1749, u o o å, s 25-48, Christianus precans sive preces fidelium ... anni 1753 ... die 5 Septembr., Lincopiae u å, 4:o, 15 s, Gratia dia dei... 1754, ibid u å, 4:o, 12 s, Mors hominis naturalis ... die 16 Septembris anni 1755, ibid u å, 4:o, 12 s, rXuKvmKpov sive Jubila & nubila resurrectionis catholica: atque ultima;... die 19. Sept. anni 1758, ibid u å, 4:o, 12 s; tal hållet vid invigning av: Konung Fredriks kyrka i Krokek 6/3 1748, Norrköping u å, 4:o, 19 s, Landeryds kyrka 29/7 1753, Linköping u å, 4:o, 16 s, Horns församlings moderkyrka Lovisa 25/8 1754, Linköping u å, 40 s, Konung Adolf Fredriks kyrka i Södra Vi 28/9 1755, Linköping u å, 32 s, [ny utg] 1838, 24 s, Åby kyrka 9/10 1757, Linköping u å, 4:o, 32 s, Prins Carls kyrka i Oppeby 7/9 1760, Linköping u å, 4:o, 24 s; företal o kommentarer till O Verelius, Epitomarum historia? Svio-Gothica? libri quattuor et Gothorum rerum extra patriam gestarum libri duo Sthlm 1730,4:o, företal till Biblia, thet är all then helga SkriftLinköping 1752, 4:o; bidr i konsistoriets cirkulär 1734-59, Linköping, 4:o.

Utgivit:] H Suicer, Erotematicum physicae Aristotelico-Cartesiana: compendium, in usum Sviogothica; juventutis denuö editum, sumptibus A O R. Lincopiae 1725. (8), 184 s. – H Carstenius, Cygnea Christi cantio eller Christi svane-sång. [2. uppl] Lund [1718]. (16), 168 s. [Föret.] 3. uppl Jönköping [1742]. (16), 170 s. [4. uppl] Lund 1749. [Senare uppl:] Lund 1849. 132 s. 1858. 120 s. – Preses för 10 synodalavh 1744-59.

Översatt:Johannes Chrysostomos, Homilia de poenitentia, & de Herode, atque Iohanne Baptista; ex co-dice ms. suppleta, Latine versa & notis illustrata, [akad avh, preses E Benzelius d y,] Upsaliae 1705, 4:o, s 45-86; P S Löfgreen, En trogen siälasörgares välgrundade hufvud-råd til at uti en rettskaffens bettring dagligen lefva [Linköping] 1723, (46), 240, (18) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Stora stiftsboken, D 45, Linköpings domkapitels arkiv, VLA.

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 12 (1846); Biskop A R  ett tvåhundraårsminne (Öst-göta-Correspondenten 25 aug 1961, även i Linköpings stifts tidn:ar 1961); S E Bring, Göta kanals hist, 1 (1922); Broomé; Carlander; R Edenheim o M Ullen, Nyare tiden (B Cnaltingius, R Edenheim, S Ljungstedt o M Ullén, Linköpings domkyrka, 1, Kyrkobyggnaden = Sveriges kyrkor, vol 200, 1987), s 258262; J Ekelund, Andreas Olof R (Nytt sockenbibliothek 1863:2); E Erici, Orglar o orgelbyggare (Linköpings stift i ord o bild, 1949); E M Fant, A O R (dens, IV decades virorum, scientia Grecorum litterarum in patria prassenti seculo celebrium, 1785-86); T Frängsmyr, Wolffianismens genombrott i Uppsala (1972); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon öfver namnkunnige o lärde sv:e män, 2 (1779); J Helander, Inledn (A O Rhyzelii Anteckn:ar om sitt lefverne, 1901); K Henning, Bidr till känned:en om de religiösa rörelserna i Sverige o Finland efter 1730 (Teol tidskr 1882); E Hesselgren, Memoria viri... A O Rhyzelii ... episcopi [1762]; A G Högbom, Nivåförändringarna i Norden (WSH 2122,1920); S Lindroth, Sv lärdomshist, Frihetstiden (1978); Linköpings hm, 1 (1919); C Lovén, Borgar o befästn:ar i det medeltida Sverige (1996), s 12; B Lundberg, Porträtt av en prelat (Östgöta-Correspondenten 21 jan 1957); dens, I 1700-talets Linköping (ibid 5 april 1958); [H] L[un]d-[strö] m, Bref till Erik Benzelius d y från Andreas Rydelius o A O R med anledn af biskopsutnämn:en 1731 (KA 1912), s 155-159; Å Nisbeth, Lagerlunda (Sv slott o herresäten, Östergötland 1, 1971); G Odencrants, Ur A O Rhyzelii självbiogr i Linköpings stiftsbibi (Bibliograf o personhist studier tillägn Gustaf Bernström 15jan 1927,1927); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism 1680–1772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); A Quennerstedt, Två biktfäder hos Carl XII (Lunds stifts julbok 1918); E Rudberg, Ur biskop R:s Brontologia (Julhälsn:ar till förs:arna i Skara stift 1936); B Ryman, Eric Benzelius d y, en frihetstida politiker (1978); A Sandberg, Linköpings stifts kyrkoarkivalier t o m år 1800 (1948); J Schröder, En efter Guds råd ledsagad Christens wissa förtröstan om en ewig ära o salighet genom Jesum Christum, wid... A O Rhyzelii ansenliga griftefärd 1761; H Schiick, Ecclesia Lincopensis (1959), s 1927; H Skogsjö, inledn till Biskop R:s' släktanteckn:ar (SoH 197879); J J Thomaeus, Skandinaviens kyrko-häfder 2 (1838), s 719 ff; H Tigerström, A R som domprost i Linköping (Linköpings stifts julbok 1949); dens, Karolin i prästrock (Östgötagrenadjären 1949); dens, En västgötakarolin växer upp (Julhälsn:ar till fårstarna i Skara stift 1951); dens, A R  en märklig 1700-talsgestalt (Östgöta-correspondenten 14 aug 1964, även i Linköpings stifts tidn:ar 1964); C B Trozelius, Orationes parentales in memoriam ... A O Rhyzelii ad academicam Lunden-sem habitae (u å); O V Wennersten, Biskop Rhyzelius o Bautil (KÅ 1901); G Westling, Ur Linköpings stifts hist 15931843 (1919).  Upplysn av doc S-E Pernler, Romakloster.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Andreas O Rhyzelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6655
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Andreas O Rhyzelius, urn:sbl:6655, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se