Edward Ringborg

Född:1857-08-16 – Kvillinge församling, Östergötlands län (Kbf i Norrköping S:t Olai)
Död:1929-02-22 – Lidingö församling, Stockholms län

Affärsman, Kommunalpolitiker, Företagsledare, Kulturhistoriker


Band 30 (1998-2000), sida 200.

Meriter

Ringborg, Edward, f 16 aug 1857 i Kvillinge, Ög (kbf i Norrköping, S:t Olai), d 22 febr 1929 i Lidingö. Föräldrar: grosshandlaren Ludvig Eduard R o Catarina Elisabeth Swartz. Mogenhetsex vid H elementarlärov i Norrköping 8 juni 78, kontorist hos firma J Ringborg där 7879, utlandspraktik som köpman i bl a Hamburg o Chicago 7981, ägare av firma Edward Ringborg i Norrköping 8286, delägare i firma G & E Ringborg 1 jan 87, i firma J Ringborg 1 dec 88, ensamägare där 92, VD o huvuddelägare i J Ringborg ab 30 dec 0812, led av stadsfullm 9812, disponent o led av styr för Nya marmorbruks ab 0113, led av styr för ab Standard Hotel 0408, allt i Norrköping. Kulturhist förf.

G 12 juni 1883 i Chicago m Helen Nash Hooker, f 8 dec 1860 där, d 27 nov 1945 i Lidingö, dtr till köpmannen Stephen Gardner H o Hellen Nash Norton.

Biografi

R bedrev egen affärsverksamhet i Norrköping, främst med stenkol och koks, innan han tillsammans med den äldre brodern Gustaf R övertog det av farfadern grundade familjeföretaget firma J Ringborg. Han blev ensamägare till detta 1892 och efter en ombildning till aktiebolag 1908 helt dominerande aktieägare. Under R:s ledning övergavs företagets tidigare inriktning på livsmedelsimport till förmån för förbrukningsartiklar och material för den starkt expanderande sv industrin, vid sidan av stenkol och koks även engelskt tackjärn och kemikalier. En direkt reguljär ångbåtsförbindelse Norrköping-London-Hull etablerades, för utresornas del inriktad på papper och trä, främst från Östergötland. Efter en överenskommelse 1897 överläts förbindelsen med England till andra rederier medan R:s företag blev agent för dessa i Norrköping. Vid sidan av handelsrörelsen var R inblandad i andra betydande projekt i hemstaden; bl a ägde han och lät upprusta Standard Hotel, som blev ett av landsortens främsta. Han nydanade också marmorbruket på Kolmården och utvidgade verksamheten där med kalkbränning och tegeltillverkning. Varken hotellrörelsen eller marmorbruket gav dock tillfredsställande avkastning.

R bekläddes med en rad kommunala förtroendeuppdrag, utöver ledamotskap av stadsfullmäktige och dess beredningsutskott valdes han in i hamnstyrelsen och handels- och sjöfartsnämnden. I dessa sammanhang tog han en rad initiativ, främst på kommunikationsområdet. Det var R som låg bakom anskaffandet av stadens första isbrytare och han pläderade, dock utan framgång, för ett par nya järnvägsförbindelser från Norrköping, en till Laxå och en till Kalmar.

Genom ett åtal mot R sommaren 1910 raserades hans position fullständigt. I samband med att Rederi-Svea förvärvade det engelska rederi med vilket J Ringborg ab samarbetade uppdagades att R:s företag överutnyttjat ett långtidsavtal om bl a skeppning av papper till England. Rederi-Svea erbjöd förlikning, men R, som ansåg sig ej ha gjort något fel, föredrog rättegång. Målet vandrade genom alla rättsinstanser och R fälldes slutgiltigt i HD genom ett utslag 21 jan 1913. Förutom ett betydande skadestånd ådömdes han sex månaders fängelse för trolöshet mot huvudman.

Under R:s fängelsevistelse i Linköping löste släktingar in Rederi-Sveas fordringar på honom och lät hastigt realisera alla hans tillgångar. Bostadslös och utan tillgångar, eller ens pension från sitt gamla företag, tvingades R att efter fängelsetiden föra en ambulatorisk tillvaro, boende hos medkännande anförvanter, oftast hos mågen Torsten Fogelqvist (bd 16) på Brunnsviks folkhögskola. Genom ett privatlån fick R omsider möjlighet att köpa en villa på Lidingö och erhöll också ett månatligt understöd från J Ringborg ab.

Som kommunalman hade R publicerat debattinlägg i framförallt Norrköpings Tidningar (NT). Han hade också i broschyrform givit synpunkter på stadens ekonomiska skötsel, vilken enligt honom visade oroväckande utvecklingstendenser. För att fördriva tiden i fängelset lät han låna in C H Braads (bd 5) Ostrogothia literata och skrev därur av vad som rörde Norrköping. Materialet inspirerade honom till artiklar i NT. Efter fängelsetiden fann R utlopp för sin verksamhetslust och uppslagsrikedom i ett alltmer omfattande lokalhistoriskt författarskap, inlett 1915 med en historik över hamnens utveckling genom århundradena.

Under arbetet med detta verk kom R i kontakt med källmaterial i såväl Norrköpings rådhus' skilda arkiv som i Riksarkivet, vilket gav underlag till ytterligare tidningsartiklar. R:s bidrag i NT var till en början anonyma, eftersom hans namn var skandaliserat. Denna karantän upphörde först 1917. I sin publicistiska verksamhet samarbetade han med Arthur Nordén (bd 27), som uppmuntrade R och såg till att hans artiklar sparades i satsformarna på tidningen och sedan successivt gavs ut i bokform. På så sätt tillkom 1917–21 de fyra första banden av Till Norrköpingskrönikan, R:s viktigaste arbete; delarna 5–6 utkom som ett beställningsarbete för Norrköpings fabriksförening och skildrade stadens industriella utveckling.

Då Till Norrköpingskrönikan fullbordats 1923 åtog sig R att teckna Norrköpings sparbanks historia 1824–1924. Parallellt med krönikan arbetade han på två släktböcker, Swartziana resp Fädernehemmet och dess minnen. Dessa framställdes dock blott i några få maskinskrivna exemplar. En samling porträtt med biografiska notiser om kända norrköpingsbor genom tiderna, Konterfejer förbundna med minnen vid Norrköping och Norrköpings bygd (1929), utkom kort efter R:s död. Ännu en frukt av R:s arkivforskningar var fynden av dels Olof Hansson Örnehufvuds stadsplanekarta från 1640, dels Jean De Rogiers kartor över Östergötland 1653–1683. Detta material lät R 1919–24 publicera i ljustryck.

Författare

Björn Helmfrid



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: I jemvägsfrågan, en framställning till landets riksdagsmän. Norrköping 1885. 41 s. [Föret.]  Om utvecklingen af Norrköpings kommunikationer. [Rubr.] Norrköping 1897. 22 s.  Standard Hotel, Norrköping. Norrköping 1899. Tv-16:o. 23 s, 16 pl. [Anon.] – Jernvägsförslaget Norrköping-Laxå. Till Norrköpings stadsfullmäktige. [Rubr.] Norrköping 1901. 4 s. [Undert.]  Förslag till rådhusbyggnad i Norrköping. Norrköping 1901. Tv-fol. (2) s, (7) pi-s. [Undert; 7 planritningar av W Northun.]  Norrköpings kommunala utveckling. Norrköpings budget 1898 o 1908. Lån, ränta o amortering. Produktiv o improduktiv placering. Kommunalskatten o dess fingervisningar. Hvad kan göras? Hvad är gjordt? Norrköping 1908. 4:o. 39 s. [Undert: Edw. Rbg.; ur Norrköpings tidningar.]  Hamnbron och hamnutvecklingen i Norrköping. Minnesskrift med anl af Hamnbrons öppnande för allm trafik d 4 dec 1915. Sthlm 1915. 4:o. 25 s. [Anon; tills med W Carling.]  Till Norrköpingskrönikan. 1-6. Norrköping 191723. 4:o. [14: Föret.] 1. 1917. 255, (11) s. 2. revid uppl 1921 [enl uppg]. 2.1920. 277 s. 3.1920. 265 s. 4. 1921.195, (11) s. 5-6. Bidrag till Norrköpingsindustriens historia. Anteckningar. D 12. 192223. 290, 442 s. [5-6 även utom serien.] – Norrköping-Söderköping, Vikbolandets järnvägsaktiebolag 18931918. Sthlm 1919. 4:o. 105 s, 2 kartor. 4 pl. [Anon.]  Kvarnarne i Norrköpings ström. Anteckningar. Norrköping 1921. 4:o. 90 s.  Norrköpings sparbank 1824-1924. Norrköping 1924. 4:o. 156 s, 4 tab.  Norrköpings bro och Norrköpingsforskningen - ett referat och ett spörsmål. Norrköping 1926. 15 s.  Konterfejer förbundna med minnen vid Norrköping och Norrköpings bygd, utg. [Lidingö, tr] Upps (pl tr Malmö) 1929. 4:o. 480 s. – Bidrag i Norrköpings tidningar: 1915: 22 o 30/10, 1, 5 o 6/11, 3, 4, 6,10, 15, 18 o 31/12, 1916: 19 o 26/1, 2, 16, 17, 25 o 28/2, 6, 15, 24 o 28/3, 11, 12 o 29/4, 1, 20, 24 o 26/5,9,19 o 22/6, 23, 26 o 28/8, 2, 4 o 20/9, 9, 10, 20 o 23/10, 1917: 9 o 21/2, 5 o 6/3, 21/4, 28/12, 1918: 11/1, 1/2, 4/5, 7/9, 1919: 15 o 19/2, 4/3, 1920: 19, 21, 24 o 28/1, 10/3, 30/11, 21/12, 1921: 29/6, 12/12, 1922: 28/6, 1924: 29/10, 1925: 6/3,1926: 21 o 26/1,18/2, 3, 29 o 30/3, 26/4, 16/6, 22, 23 o 25/10, 1927: 28/5, 15/8, 20/10, 1928: 18/2, 30/3, 19 o 26/5, 2, 9 o 16/6, 7/7, 25/8, 24/12, 1929: 5/1.


Utgivit: Jemvägsfrågan 1886. Uppsatser saml ur dagliga pressen. Norrköping 1886. XIV, 136 s. [De-dik.] - [Olof Hansson Ornehufvud,] Norköpings stad som den af ålder varit bygd och för branden 1655. af-tagen efter en conceptcharta författad år 1640 Sthlm [1919], stor fol, 2 bl;Jean De Rogier, Karta över Västanstång i Östergötland 1657, efter original i Linköpings stifts- och landsbibliotek, [Lidingö 1921,] stor fol, bl 13 [12 (daterade 1660) i full skala, 3 (1657) i 2/3] (anon, Bilaga till Linköpings biblioteks handlingar, N S, 2); dens, Östanstång 1653, Västanstång 1660, Ydre och Kinda 1660, Bergslagen med Kolmården och Svintabygden 1673, Lidingö 1924, stor fol, 4X4bl [i 2/3 skala].

Källor och litteratur

Källor o litt: V Elgeskog o B Asklund, Marmorbruket pä Kolmården (1955); B Helmfrid, Tre sekler i Norrköpingsindustrins tjänst. Norrköpings fabriksfören:s hist (1982); Korrespondens med E R 19141929 (Ur fil dr Arthur Nordéns brevväxl, ed B Helmfrid, 2, 1996); Leijonhufvud; V Loos, Kulturen i Norrköping från 1800-talets mitt till 1914 (Norrköpings hist, 12, 1972); E Lundmark, Handelshus med rederi under etthundrafemtio år. J Ringborg ab, Norrköping (1949); R Myrdal, Styrelseförvaltnpolitik 18631919 (Norrköpings hist, 11, 1972).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edward Ringborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6757
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edward Ringborg, urn:sbl:6757, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se