Lars Roberg

Född:1664-01-04 – Hovförsamlingen, Stockholms län (dp i Sthlm, Hovförs.)
Död:1742-05-21 – Helga Trefaldighets församling, Uppsala län (begr i Helga Tref, Upps.)

Anatom, Läkare


Band 30 (1998-2000), sida 246.

Meriter

Roberg, Lars, f 4 (egen uppg, se Dintler, s 14), dp 10 jan 1664 i Sthlm, Hovförs, d 21 maj (Dintler, s 113 o där ang källor), begr 30 maj 1742 i Helga Tref, Upps. Föräldrar: hovapotekaren Daniel R o Ingrid Meinich. Inskr vid UU 24 sept 75, studieresor till Tyskland, Holland, Frankrike o England 8089 o tidigast 9193, inskr vid univ i Wittenberg 17 maj 81, i Leiden 18 juli 84, MD där 3 juli 93, assessor vid Collegium medicum 12 febr 96, prof medicinae vid UU 1 juni 978 maj 40, grundade Nosocomium academicum i Uppsala sept 08, prefekt där 0840.  Led av VS:s föregångare Collegium curiosorum 10 o Societas literaria Suecias 19, LVA 40.  Ogift.

Biografi

Föga är bekant om R:s uppväxtår och tidiga studier. Familjebakgrunden bör ha gjort yrkesvalet naturligt. I sin kortfattade självbiografi berättar R att medicinprofessorn P Hoffwenius (bd 19) öppnat en kista med ett skelett "för att utforska, om jag skulle bli rädd" eller kunde fortsätta med läkarstudier. R gav sig 1680 ut på en långvarig utlandsresa, som bara fragmentariskt kan följas. Han vistades i Stettin, Wittenberg, Paris och London, men hemkallades 1689 "på inrådan av min svåger, som talade nedsättande om mina långvariga resor och ändlösa utgifter" (Dintler, s 17). Tidigast 1691 reste R ut för den medicinska doktorsgraden, vilken han erhöll i Leiden, och var därmed meriterad för en professur i Uppsala. R:s avhandling liksom senare produktion hör hemma i den iatromekaniska skolan, dvs med stark betoning av fysikens förklaringar av hälsan. I Wittenberg hade han blivit bekant med Descartes' skrifter och "började älska dem, i synnerhet hans Discours de la méthode, men med ostadigt sinne" (Dintler, s 17). Intresset var i hög grad också praktiskt inriktat. I Paris och vid La Charité koncipierade R "idéen till mitt Nosocomium", vilket emellertid inte förverkligades förrän 1708, då som en liten primitiv sjukstuga i det Oxenstiernska huset vid Riddartorget i Uppsala. Därmed var grunden lagd till vad som kom att bli Akademiska sjukhuset. Peståret 1710 gjorde R behjärtansvärda insatser för de sjuka, för vilket universitetet belönade honom.

R uttalade sig ofta drastiskt mot de enbart boklärda studierna. Angående Demokritos som med tålmodiga dissektioner undersökte gallblåsan hos alla djur kommenterade R att "detta var ej fjolligt". På samma sätt borde "en yngling vara med i Kiöket och se på när Kvinfolken rensa sin fisk, när de skålla sina höns, sticka lamm och kalvar, men före allting när Oxarna slachtas, då alt inmäte nogare besichtigas" (Dintler, s 60). R visade en för sin tid och sitt skrå ovanlig uppskattning av kirurgi.

R:s engagerade medicinarundervisning innebar att under hans presidium 31 avhandlingar av genomgående god kvalitet ventilerades. R lät sina adepter själva forska och skriva. Själv bidrog han bl a med några av de första sv figurerna gjorda på basis av mikroskopi. R var särskilt som zoolog skarpsynt och påvisade i avhandlingen om flodkräftan 1715 att trilobiterna hör till kräftdjuren. I debatten i VS på 1720-talet om mammuten visade R även klarsyn. Han lät också sina elever själva se efter i naturen och ägna sig åt dissektioner. I den nya generation begåvade studenter som sökte sig till Uppsala efter krigen, Carl v Linné, Nils Rosén v Rosenstein, Petrus Martin och Petrus Artedi, kan R:s inflytande spåras  låt vara att ingen av dessa disputerade för honom. Petrus Artedis omvittnade dragning åt alkemin kan även ha stöttats av R, som var hemmastadd i tidens mineralogi och mot slutet av 1720-talet tycks ha tillåtit även oortodoxa läror. Förhållandet till Linné förefaller ha varit till ömsesidig glädje. Denne hade upprättat ett klientförhållande till R:s medicinarkollega Olof Rudbeck d y, synligt i Lapplandsresan, men för R dikterade han sina resultat i en lång skrivelse. Senare lät Linné publicera R:s akademiska tal från 173840, med en inledning som uttrycker hans uppskattning, trots kommentaren om R:s stil som vägledd av en "mindre allvarlig Minerva". R hade introducerat Tourneforts botanik i Sverige men förstod finessen också i sexualsystemet när det kom. Han var dock mindre botanist än zoolog. I den skildring av en resa till Väddö (1712) som publicerats långt senare återfinns linneanska drag, en vakenhet för naturens detaljer.

Som medicinsk författare skapade R som den förste en sv anatomisk terminologi i sin lärobok Lijkrevnings tavlor (1718), som uppdelad i sex "tavlor" troligen tänkts kompletterad med ett antal planscher. Texten är egensinnig, full av fantasifulla språkliga nybildningar, som gör läsningen till ett nästan poetiskt nöje. Arbetet är ovanligt i R:s produktion eftersom R annars hade svårt att samla sig till något större arbete. Typiskt däremot är att boken återfinns i inte mindre än sex olika varianter. R:s opuslista flödar över av småskrifter, tryckta på Wernerska tryckeriet som han hade nära samarbete med  bouppteckningens restupplagor tyder på att R hade ekonomiska intressen i bokhandeln. Teman som valts är ofta speciella och är inte sällan försedda med mystifierande pseudonymer och oklara lån. Utmärkande för R:s produktion, även den otryckta, är bruket av den vetenskapliga illustrationen, men medan Rudbeck d y i sin Fogelbok avsåg att skapa ett praktfullt planschverk ville R uppnå anatomisk detalj. Hans illustrationer saknar därför inte emblematiska inslag. Som bildskapare är R lekfull; han skissar och prövar sig fram.

R:s mångsidiga intressen märks i det bibliotek om 9 000 volymer som såldes efter hans död. Auktionskatalogen vittnar om hans polyhistorideal. R:s samlarintressen framgår av ett utkast till en historik över sv läkare. Dessa "collectanea" har utnyttjats av bl a J F Sacklén i hans läkarhistoria och har alltså haft stor betydelse för sv medicinsk historiografi, men de är fragmentariska och svårtydda. Genomgående är R:s skrifter utmanande besvärliga genom sin tillfälliga karaktär, sitt egensinniga språkbruk och sin stavning som också enligt 1700-talsmått är "fri". I sin tillfällesdiktning är R:s hemvist i barockens burleska litterära ideal tydlig. I några fall  bl a gratulationsdikten i dissertationen om trollsländan, De Libella (1732)  reagerade rentav universitetscensuren.

R kan uppfattas som en övergångsgestalt mellan barockens tvära kontraster mellan liv och död och frihetstidens ljusare naturvetenskapliga intressen. Som person hörde R till sitt universitets original. En ögonblicksbild visar honom när han kommer gående med en lake han köpt till middag, alternativt är på väg till någon anatomilektion  eventuellt både och. R var kortvuxen och haltade efter en skada han ådragit sig under den första utlandsresan, gick illa klädd och umgicks med stadens enklare borgerskap. En av de sista raderna i R:s korta självbiografi lyder: "Föraktad på grund av mitt ogifta stånd". R var en cyniker i ordets filosofiska mening, som levde nära de klassiska idealen om enkla seder och brist på förställning. "Denne medicinske Diogenes" (Lindroth) uppfattades av Linné som ett ideal mot tidens förkonstling. Utan tvekan sökte R annan ära än den yttre. På G E Schröders (och P Dahlmans) porträtt av R vilar hans vänstra hand på en dödskalle i en traditionell memento mori-gest  men leendet är lätt ironiskt, huvudet saknar peruk och kravatten är oknuten, allt en kontrast till Olof Rudbeck d y:s mer magnifika porträtt (se denne). I den uppsaliensiska medicinen stod R i skuggan av Rudbeck d y. De var jämnåriga, bägge anhängare till den mekanistiska filosofin, skickliga artister och zoologiskt verksamma. Men Rudbeck, arkiater och med klangfullt namn, försummade undervisning och sin medicinska praktik. De representerar två olika, möjligen kompletterande ideal. Dock kan man tycka att R bättre förvaltade arvet från den store Rudbeck d ä än dennes egen son.

Författare

Gunnar Broberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms o anteckn:ar (bl a en kort självbiogr, återgiven hos Dintler nedan) efter R främst i UUB men även i KB.-Brev från R i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Disputatio inauguralis vanas posi-tiones medicas continens. [Akad avh pro gradn, preses P Reinhardi Vitriarius (rektor).] Lugduni Batavorum 1693. 4:o. (36) s. – Tanckar om salts tilverkande i Nordländerne (E Swedenborg, Dasdalus hyperboreus, eller några nya madiematiska o physicaliska försök o anmerckningar för år 1716, Upsalias 1716[-18], 4:o, s 28–30; sign L. R.; omtr i Kungliga vetenskaps societetens i Upsala tvåhundraårsminne, Upsala 1910, 4:o, s 128–130, även i sep Sthlm 1910, s 28–30). – Lijk-revnings tavlor: déd asr Tydelig utreedning öm een människje-cropp, til dés förnaemre fasta deelars kjaenningar, om-égor och verkan; efter några utländskas arbeten för detta här vid jémväl nu i svenskan anvijst och til huusbehoov vid förelésningarna, méd veder-börandes förlåv, välmeent uthgiven. Upsala 1718. 70 s, 1 pl. [Titelbl m m i flera varianter. Omtr härur se nedan 1995.] – Osteologia, ab ocreov & A£>"0, beenlage. [Rubr.] [Upps 1718?] Fol. 1 s med bild; även 1 s o 1 pl (bild med text Sceletum humanum ...). [Avsedda som illustr till föreg.] – In memoriam egregii adolescentis Suenonis Ulneri Smolandi, medicinas studiosi ... anno 1717 die 16 Oct. Upsalia: [1718]. 4:o. 4 s. [Anon; 2 var.] – Om Nicotiana ellr tobak des skapnad ansning och nytta. [Rubr.] U o o å. (2) s. [Undert L. R.; ev med anledn av: Kongl. Maj:tts nådige placat, angående tobaksplanteringen här i riket. GifVen ... d 29 Febr 1724.] – Elogium Johannis von Hoornii (Acta literaria Sveciae, vol 2. Continens annos 1725 ... & 1729, Upsalia: & Sthlm u å, s 19–22 [1725]; anon; sep u o o å, (5) s + Förteckning af étt i Waldhörnet avlat foster, 1 bl, med pl: Fcetus humanus in tuba Fallopiana prakter naturam conceptus). – De unicornu fossili et congeneribus disputatio, habita Upsaliae 1729 (B Tatischow, Mamontova kost [ryska], hoc est ossa subterranea, fossilia, ingentia, ignoti animalis, e Siberia adferri coepta, duabus perillustrium atqve generosissimorum virorum literis, breviqve commentario dilu-cidata, [rubr,] Upps 1729, s 13–27; omtr ur avh av R s å). – Grundvahl til plantekjamningn. Välborne herrn, archiatorn dedicerat af des hcersammeste tjénare JEl-vebemes. Upsalia: 1730. D. 25,Junii ... [Upps 1730.] 20s. [Pseud.] – In Petr. Hoffwenii ... Synopsin physicam annotationes breves [rubr] / Antliae pnevmaticae descriptio. Juxta exemplar Lugduni Batavorum ex-pressum [rubr; beskrivn till 3 handritade pl] / Museum metallicum Gripenhjelmianum. [Upps tidigast 1730.] 68* s. – CLIII. aphorismi chemici ad quos quidquid est, scientiae chemica: commode referri potest; concinnati opera & studio Eremitse suburbani juxta exemplar Amstelaedami ... 1668. impressum, Upsalia: denuo editi 1733. [Upps 1733.] 17 s, Censura [rubr], (2) s. [Pseud; utg trots fakultetens förbud, med P Schyllbergs censur bifogad.] – Bubonoceles, hoc est Hernia: inguinalis inveteralas, praegrandis, diuq; neglectim habita;, hinc incarceratae & mortiferae, casum singularem, Et besynerligen märkvärdigt, eksessive stoort, länge vårdslöst hanteradt och därpå dödeligit ljumske och snäijebrokk, In gratiam chirurgise studiosorum, impetrata venia, privatim descripsit, delineavit, 8c cum benigne consensu ... Facultatis me-dicse ... ediditL. R. [Rubr.] U o [tidigast 1736]. (4) s, 2 pl-bl. [Sign.] – Vegetabilium cum animalibus com-paratio. Disquisitioni Regii collegii medicorum Stock-holmiensium reverenter submittit auctor. Upsalia; [före 1740]. 4:o. 26 s. [Anon. Även nytr med texten s 26 ersatt av tillägg och flyttad till titelbladets verso.] – Ad justa exsequialia, die 18 Maji in urbis hujus cathed-rali templo facienda, tum & ad parentalia, proximo sequente die ... persolvenda beata: memoria: ... Erico Benzelio ... invitat in hac academia h. t. rector. [Upps 1739.] Fol. (6) s. [Program.] – [Företal] (C. Linnaeus, Observationes in regnum lapideum [rubr; ur Systema natura:], [Upps 1739,] s 1-4). – Artis chirurgicae con-spectus brevis, medicina: tironibus, ut, de qvibus deli-berandum illis sit, ante oculos, velut in tabella, habe-ant, linguis tribus Teutonica, Latina, Sveca, exhibitus. Upsaliae A. 1740. [Rubr.] U o o å. 15 s. [Anon; endast på latin.] - Catalogus bibliothecae b. defuncti nobil. d:n Olai Rudbeck, archiatri et profess. med. Upsaliensis, auctione publice vendendae Holmia: a. 1741 die [23/2] ... Holmia: [1741]. 112 s. [Anon; tills med A Norrelius.] – God laesare, var from å brav, strce blommor på vår doedas grav. Som var ... medicine ä chir-urgie studiosus ... Conrad Germen, salig, den ... afled i Upsala, den 18.Januarii, åhr 1741. å begrofs... 25. samma månad. Til åminnelse vselmént upsat af des laerjunge Jac. Brosel. Upsala / L/économie möderne [verso:] Kort husholdstavla. [Upps 1741.] (2+ 2) s. [Pseud resp Sign (undert: för Ro-skul).] – Tal, holne för publique promotioner, vid Upsala academie, nu först efter auctors tid utg af C. Lfinnaeus]. Sthlm 1747. 78 s. [Omtr härur se nedan 1991.] - Ora-dones, 1. De requisitis futuri medici, ex Hippocrate. 2. De ceremoniis, in rectoratus mvitadone, solids. 3. De medicinae encomio. 4. De thesibus physiologicis quibusdam, similitudinibus explicatis; nec non 5. Cogitationes de empiricis & empiria. Holmiae 1748. 78 s. [Utg avJ G Wallerius.] – De pede marcescente et in-durato [akad avh, Upps, resp A Ranie] (A v Haller, Disputationes chirurgiae selectae, 4?, Lausanne 1755, 4:o, s 549-559, 1 pl). – Vegetabilium cum animalibus comparatio disceptata coram alumnis regiis, magnatum aliorumque civium, ann. 1737. die 23. Nov. ... [sign L. R.; avh privat ventilerad 1737, till grund för Vegetabilium ovan 1740.] ... in facsimile by B. Daydon Jackson, London 1923. (6) s. [Bibliogr uppg.] - Resa till Väddö 1712. UtgavÅDintler (Lychnos 1950-1951, Upps 1951, 4:o, s 182-204). - Om människans lekamen [1737] (Gyllene äpplen, sv idé-hist läsebok, huvudred: G Broberg, Sthlm 1991, s 469-472; ur Tal ... 1747). – Ur Lijkrevningstavlor. Den andra tavlan. Om avle-lemmarna hos man och kvinna (Köttets poesi, 1 ... 1 urval o med en inl av G M Edenborg, Sthlm 1995, s 87–95). – 31 akad avh (även 11 privat ventilerade, i 8:o) se Liden, 1, s 392–395, o Marklin, 1: 1, s 20 f. – Anon illustrationer i J v Hoorn, Anatomes publicae anno 1705. Stockholmiae habitae lectio tertia Upsalis 1709; odat o anon planscher: [Figurae botanicae,] 96 bl, Adonis in florem Anemo-nem [text], 1 bl, o plan ull trädgårdsanläggning, 1 bl.

Utgivit: Q Pitton de] Tournef[ort], Humble är én plant-art... [text; ur:] Inst[itutiones rei herbaria,] p. 535. Tab. 309. Trykt til prof åhr 1716 d. 27 Augusti. [Sthlm?] 1716. (2) s varav 1 pl. [Tr med röd färg; undert L. R.] - E Odhelstierna, Epistola ad nobiliss. dn. Urbanum Hiaerne de mercurio virgineo in fodina ar-gentea Sahlbergensi detecto. Ex ms. (Acta literaria Sueciae, vol 1, condnens annos 1720 ... & 1724, s 59–68 [1720]; även sep, u å, (4) s). – Gregorius, Miracula sanctae crucis Stockholmiae seculo XV. ineunte annotata per fratr. Gregorium monacum Ord. praedicatorum Stockholmiae. E Codice ms. membranaceo ... Upsaliae 1725. 4:o. 41 s. [2 titelvar.] – Calixti III. pontif. Romani Diploma bulla plumbea munitum, quo Stockholmiensibus concedit usum altarium portatilium. Romae 1455. Ex originali recensuit spicilegiisque veteris historiae notis metropolitanae addidit L Roberg Stockholmiensis. [Rubr.] U o [tidigast 1725]. 4:o. 6 s. – [Chr.] J. Lange, Physiologia humana. [Rubr: Theses physiologicae, ex operibus medicis viri cl. J. Langii excerptae.] Upsaliae 1726. 21 s. [Pseud: Elias Preutz (föret).] – H Regius, Characteres morborum [rubr: ex Henr. Regii ... Praxi medica excerpti]. Upsaliae 1729. 73 s. [Anon.] – J G Sparvenfelt, De voce Behemoth, epistola ... (B Tatischow, Mamontova kost [ryska], hoc est ossa subterranea [rubr,] Upps 1729, s 9–12; anon). – Samling angående Nosocomium academicum, efter begjäran utgiven, dem til behag som til Verkets inrättande tiid efter annan vähl-meent och beneget contribuerat. Därjemte ock några anmärckningar över sjuka som där intagne blivit, samt beskrivning över åtskilliga perzedlar, hörande til des påbegynta så kallade Sepulchretum valetudinarii Upsaliensis. Upsala 1734. 4:o. (8) s, 2 pl-bl. [Anon.]

Översatt: E Beynon d y, Den barmhertige samariten, det är Välmeent rådh och underrättelse, huruledes man allahanda menniskians in- och utvärtes siukdommar och bräcklighet... hielpa skall ... Samt och ett kort uttåg aff Johan Guffers lillas huuss-apoteek af samma innehåld ... [2. uppl] Sthlm 1709. 256 s [Anhang av Guffer s 214–256]. [Anon.] [3. uppl:] Then ... lilla husapoteek ... Sidst en liten husläkedom af tobak [av H Barnstein, s 238–244]. 1727. 244 s. – Hippocrates, Coi medicorum coryphaei nomos sive lex, cum paraphrasi vernacula. Daet aer Laekare-instruc-tlon och underrettelse för dem som medicinen med heder at idka sig föresatt hava. Experientissimae ac consultlssimse Facultali medicas Upsal. hörsammast hémstselt af G. Samzelius Nericius, alumnus regius. [Upps 1730.] (8) s. [Pseud; parallell grekisk o sv text.] – P [de] Tournefort, Berettelse om blomman och des åtskilliga delars verkan och gagn, försvenskat til prof ... och exper. ac. consult. Facultati medicae Upsal. hörsammast heemstält af Lars Liliemark. Alumn. reg. a. 1735. [Rubr.] [Upsala 1735.] 4:o. 4s. [Pseud; privat ventilerad avh.] – Diocles Carystius, Epistola prophylactica, de praecautione å morbis ingruentibus. Ad Antigonum Gonatam Macedoniae regem. Recensuit L R. Upsalia? 1736.16 s. [Parallell grekisk o latinsk text.] – Om tilvärkade betes-hagar, utur Spectacle de la nature. de prairies artificielles. [Rubr; undert:] Upsala åhr 1739. Julii 15. [Upps 1739.] (4) s, (4) s pl. [Undert: L. R.] – Barberare-laerjunge-leksan. [Rubr.] [Upps 1742.] (8) s. [Anon; från tyskan.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Collegium medicums arkiv A 1A:1 (prol 16901705), RA. X 240 (R:s självbiogr), UUB.

J G Acrel, Tal om läkarevetenskapens grundläggn o tilväxt ... i Upsala ... (1796); C Annerstedt, UU;s hist, 2:13:2 (1908-14), bih 3 (1912) o reg (1931); G Bernström, L R:s Lijkrevnings tavlor (NTBB 1951); S E Bring, Boktryckerierna i Uppsala, 2 (1964); G Broberg, Olof Rudbeck d y o hans tid (O Rudbeck d y, Fogelboken, 1985, s 13-41); C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (PHT 1976, 12); Catalogus bibliothecae b. def. d. Laurentii R Ups [1742?]; [M v Celse,] Framledna professorens vid Kongl univ i Upsala ... L R:s lefverne (Tidn:ar om the lärdas arbeten för år 1742, s 152159); Å Dintler, L R, Akad sjukhusets grundare (1959); O E A Hjelt, Svenska o finska medicinalverkets hist 16631812, 13 (1892-93); S Lindroth, Sv lärdomshist: stormaktstiden (1975); A Sjögren, L R:s Lijkrevnings tavlor (Nord boktryckarkonst 1929); SLH 1:1 (1822); T Weimarck, "Lijkrevning", det är "anatomi på svenska". Om L R o hans poetiska anatomi (Artes 1991).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Roberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6779, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6779
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Roberg, urn:sbl:6779, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se