Carl (Rosén) von Rosenstein

Född:1766-05-13 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1836-12-02 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Teolog, Talman, Ärkebiskop


Band 30 (1998-2000), sida 443.

Meriter

5 (Rosén) von Rosenstein, Carl, systerson till R 4, f 13 maj 1766 i Uppsala, d 2 dec 1836 där. Föräldrar: professorn Samuel Aurivillius (bd 2) o Anna Margareta Rosén. Inskr vid UU 11 dec 66, adopterad med adliga namn 5 maj 73, disp pro exercitio vid UU 4 mars 86, FK 21 nov 87, mag primus 16 juni 88, TK 30 maj 90, doc i teologi 30 okt 90, allt vid UU, prästv 28 mars 91, e o bataljonspredikant vid Livreg:brigaden 31 mars 91, reg:pastor där 18 febr 93, TL vid UU 10 dec 92, kh i Kumla o Hallsberg, Ör, 20 okt 96 (tilltr 98), honorarie prost juli 98, sekr i Örebro läns hushålln:sällsk 0311, biskop i Linköping 30 mars 09 (tilltr 12), led av komm ang en tryckfrihetsförordn aprilsept 09, TD vid UU 7 okt 09, deltog i riksdagarna 0935 (led av KU 0910 o 15, av hemliga utsk 0912, av allm besvärs- o ekonomiutsk 0910 o 12, v talman i prästeståndet 10–18, led av statsutsk 12–18, talman i prästeståndet 2335), korresp led av fattigvårdskomm juni 10, led av psalmbokskomm okt 11nov 14, av uppfostringskomm jan 12april 17, en av Sveriges kommissarier till stortinget i Kristiania 19 sept4 nov 14, v ordf i Östergötlands läns hushålln:sällsk 1420, ärkebiskop o prokansler vid UU från 28 maj 19 (tilltr 22), ordf i bibelkommissionen från 19, i komm ang förbättrad evangeliebok 19okt 22, i komm ang ny prästvalsförordn juli 21okt 22, led av komm ang rikets undervisn:verk dec 25–dec 28.  LVVS 06, LPS 07, LVA 09 (preses 15), HedLVHAA 10 (preses 15 o 29), LLA 12, KorrespLSkS 15, LSA19, LVS 19, LMA 22, serafimerledamot 31 aug 29, LSkS 32, led av ett flertal uti akad:er o lärda sällsk.

G 12 mars 1793 i Rasbo, Upps, m frih Henriette Elisabet Cederström, f 22 maj 1769 (enl Linköpings hfl) eller 10 juli 1770 (Marks v Würtenbergs geneal:er, RHA), d 23 april 1854 i Linköping, dtr till översten frih Claes C o Margareta Elisabet v Mevius.

Biografi

Tidigt faderlös kom R och hans syskon under morbrodern Nils v R:s (R 4) långvariga och för karriären viktiga beskydd. I studierna vägleddes R av Matthias Norberg (bd 27) och Zacharias Nordmark (bd 27). Utrustad med ett osedvanligt gott minne vann han snabba framgångar och disputerade pro exercitio vid 20 års ålder för Jacob Lindblom (bd 23) med så gott resultat att aktstycket fick gälla för magistergraden. Till detta bidrog möjligen att Gustav III bevistade tillställningen och fann behag i respondentens slagfärdighet. Under Lindbloms ledning fortsatte R sina studier i klassikerna för vilka han behöll kärleken livet igenom.

Snart nog kom R emellertid att lämna det humanistiska fältet för teologin, vilken onekligen utgjorde bättre lämpad terräng för en ung man med ambitioner. I rask takt avlade han teologiska examina och lät prästviga sig. Efter att ha medföljt sin bror överste Måns v R på en sjöexpedition till Marocko, Italien och England verkade R först som pastor vid Livregementet för att 1796 erhålla det inkomstbringande regala pastoratet Kumla och Hallsberg. Där framstod han som en tämligen typisk företrädare för upplysningstidens prästerskap; han var drivande i fattigvårds- och undervisningsfrågor och därtill en exemplarisk jordbrukare men mindre intresserad av teologiska spetsfundigheter. På ålderdomen skall R själv ha beklagat att "han ej låg särdeles djupt i teologien" (Palmblad). Detta omdöme, med sin underton av att 'sent ska syndaren vakna', var troligen färgat av det vanrykte som drabbade neologin, den teologiska riktning R anslöt sig till.

Neologin har på grund av sin strävan att jämka samman förnuft och uppenbarelse liksom genom att dess anhängare ofta förkunnade budskapet om mänsklig förbättring och därpå följande himmelsk lycka något missvisande kommit att betraktas som en sekularisering av den kristna tron. Sådan var dock inte de i Sverige ledande representanternas syn. Såväl ärkebiskop Lindblom som senare R menade sig ha att varsamt styra mellan ytterligheterna, undan tidens fritänkeri och mellan ortodoxi och pietism. Prästens uppgift var att, som R formulerade det, "lika sorgfälligt arbeta emot deisterne, som emot mystici och supernaturalister; lika emot intolerance, som emot indifferentismen" (Om prästers danande, 1797). Det var heller aldrig tal om att sätta förnuftet över uppenbarelsen eller förneka det fördärvade människosläktets försoning genom Kristus.

Neologin i sin sv tappning lade stor vikt vid praxis, vid den enskildes leverne och gärningar. Prästen skulle verka som föredöme och propagator för, med R:s ord, "moralisk upplysning" och "nyttiga sanningars utbredande". R ansåg att prästen i enlighet med detta skulle verka i världen, inte sky sällskapslivet för "munk-heligheten". Själv levde R som han lärde. Övertygad om att "religionen" hade att "leda människans verksamhet till befordrande av egen och andras lycksalighet" smyckade han sina predikningar med moraliska tillämpningar, och hans sällskaplighet är omvittnad. Porten till hemmet stod öppen för främmande och bekanta. Särskilt R:s verksamhet i Kumla, då han hade otaliga unga släktingar under sin fostrande insyn, framstår i litteraturen som en sörgårdsidyll (Lewenhaupt, Lidman).

Något djupare inflytande på sv fromhetsliv utövade knappast R, även om han både kom att beträda biskopsstolen i Linköping och senare utses till Lindbloms efterträdare som ärkebiskop. Ortodoxin försvarade sig uthålligt mot neologernas reformsträvanden, och romantikens religiositet och det tilltagande läseriet skulle från var sitt håll undergräva deras ställning. R blev för övrigt med tiden mindre deciderad i sin neologi, mer biblisk i sin predikan, och kunde under senare år höras ge uttryck för närmast romantisk-mystiska synsätt. Istället spelade han, i enlighet med gällande sed och egen övertygelse om prästämbetets funktion, en stor roll i tidens politiska och praktiska liv, detta inte minst i egenskap av mångårig talman i prästeståndet. Först de sista, inte minst ekonomiskt bekymmersamma, åren beredde honom oppositionen, anförd av den uppåtgående meningsmotståndaren C F af Wingård, verkliga svårigheter.

I politiken var R som biskop kungamakten obrottsligt trogen. Under studieåren hörde han annars till den så kallade "juntans" yttre krets. Till intäkt för att han på 1790-talet haft radikala sympatier har anförts att han flitigt besökte C F Ehrensvärd (bd 12) i häktet efter mordet på Gustav III. Längre än till en politiskt "moderat" åskådning, färgad av Englands exempel och Montesquieus maktfördelningslära, synes denna radikalism emellertid aldrig ha sträckt sig. Maktskiftet 1809 var för R, som tillhörde den s k Adlersparreska kretsen, välkommet. När västarmén under hans vän G Adlersparres (bd 1) ledning tågade mot Sthlm hjälpte R, ännu kyrkoherde i Kumla, handgripligen till med inkvarteringen av trupperna. Som strax därpå utnämnd biskop och vice talman i prästeståndet kom han att framstå som en förgrundsgestalt, en den nya tidens man. Stor uppmärksamhet väckte hans predikan vid riksdagens öppnande där han förtröstansfullt harmonierade upplysningens civism och förnuftsodling med kristen tro. Vid riksdagen verkade R aktivt för den nya regimen och slöt efter Karl Augusts (bd 20) död tidigt upp bakom Bernadotte som tronföljare. I riksdagsarbetet var han drivande kraft bakom RF § 16, religionsfrihetsparagrafen. Också den fria teologiska forskningen, skyddad i RF § 86, såg i honom en varm förespråkare.

Ett gästspel i storpolitiken gjorde R som sv delegat vid underhandlingarna 1814 i Kristiania om Norges ingående i en union med Sverige. De sv delegaternas eftergifter mot stortinget kom att kritiseras skarpt i samtiden men forskningen har visat att dessa i hög grad kan återföras till Karl Johans egen person (Höjer, Weibull). De rosensteinska papperen i Linköping, med avskrifter av kronprinsens förhandlingsinstruktioner, bär vittne om hur delegaterna såg på ansvarsförhållandet. I övrigt var det inom utbildningspolitiken och ekonomin som R huvudsakligen fick tillfälle att verka. I båda fallen kunde han tillämpa sina erfarenheter från åren i Kumla. Han var där med om att grunda en fattigskola och var en av initiativtagarna till Örebro läns hushållningssällskap. Som sekreterare i detta redigerade han under ett halvt decennium dess handlingar. Han författade även en Berättelse om några försök att leda vatten från sank mark efter Elkingtons sätt (1807); förvisso var det dessa aktiviteter som beredde honom en plats i VA. Under sin tid i Linköping tillhörde R stiftarna av Östergötlands läns hushållningssällskap. R:s ekonomiska intresse yttrade sig också i att han tillhörde de ivrigaste tillskyndarna av Göta kanal. Under årens lopp fick han i denna fråga många tillfällen att ge barndomsvännen B v Platen (bd 29) en hjälpande hand.

För utbildningsfrågorna hyste R starkt intresse, och han innehade under två decennier en nyckelposition i den 1812 tillsatta uppfostringskommittén, vars betänkande han till stora delar författade, liksom i den "stora undervisningskommittén", tillsatt 1825. R visade sig här dock snart vara föga angelägen om förändringar. Folkundervisningen, annars omsluten av honom inte minst som initiativtagare till Sällskapet för växelundervisningens befrämjande, borde enligt hans mening huvudsakligen förbli vid katekesläsning. "Det är säkerligen ej genom skolor, genom mera litterär undervisning som man gör allmogen lycklig och sedlig" yttrade han 1813 i sitt betänkande över ett vittfamnande undervisningsprogram av G A Silverstolpe. I städerna såg han däremot gärna skolor; de skulle dock mer inrättas "till arbete, än till läsning". Vad gällde läroverken uppträdde R som de klassiska ämnenas fanbärare och realstudiets motståndare. J J Berzelius (bd 4), vilken hade anledning att beklaga sig, har vittnat om hur för R "det gamla" var gott nog (Berzelius 1901, s 92).

R framstår som en i många stycken präktig person, låt vara att han i likhet med sina samtida ämbetsbröder inte väjde för pastoratshandel. Släkten spelade för honom en stor roll. Ett visst drag av fåfänga har samtiden noterat, och i eftermälet har han fått gälla för att vara lika mycket adelsman och officer som präst. Någon verklig högfärd kännetecknade honom dock ej; han var fullt på det klara med att hans ledamotskap av SA mindre berodde på litterära förtjänster än morbrodern Nils v R:s inflytande. R uppges ha sett bra ut, ett rinnande öga gav honom därtill möjlighet att ge predikningarna en anstrykning av känslosamhet.

Styrkan och svagheten i R:s person tycks ha varit hans vilja att alltid vara till lags; därav följer sällan handlingskraft. R:s glada och lättsamma konversation, stundom passerande gränsen för decorum, var legendarisk om än inte alltid beundrad. En skildring från riksdagen 183435 frammanar bilden av en gammal man vilken "rattar som en käring", talandes "tomt sladder" (Stenhammar, s 7). Berzelius i sitt inträdestal i SA är mer positiv och kallar R "själen i umgänget" (s 23). Kanske har han dock bättre fångat personen R i ett brev till H G Trolle-Wachtmeister : "Ett äreminne över Rosenstein, som icke handlar om annat än vad han uträttat, kan ej bli långt, helst hans älskvärda personlighet är nästan det enda, varmed tavlan kan få färg ... Jag har skäligen lätt för att skriva, när jag har något att skriva om, men fan så svårt att koka en dräglig soppa på en spik" (Söderhamn, 3, s 298).

R:s sista år var inte de lättaste. Svaga finanser förde honom till konkursens rand och tvang honom flytta ut till lantstället Brunna medan bostaden i Uppsala hyrdes ut till släktingar. Härtill kom hustruns attacker av sinnessjukdom. Barnlös slöt R sin ätt på manssidan.

Författare

Jakob Christensson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv är splittrat: i RA (4 vol: konc, föreläsn:anteckn:ar, predikn:ar, brev m m), i NordM (personalia, uppsatsböcker m m) o i LSB (1 vol: företrädesvis handl:ar ang kommissionen till Kristiania), några brev till R i UUB.  Brev från R i KB (bl a till G af Wetterstedt), LUB (bl a till B Cederström, J De la Gardie o E Tegnér), RA (bl a till N v Rosenstein, G F Wirsén o många till A v Hartmansdorff), UUB (bl a till Nils v R o C F af Wingård), LSB (till J Lindblom), BFA (till Karl XIV Johan) o i SA (bl a till B v Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Under Hans kongl. maj:ts höga öfvervaro, och på dess nådigsta befallning, Theser, utg af J A Lindblom ... försvarade af C v R ... d 4 mars 1786. Upsala u å. (4) s.  Specimen artificii Homerici in exprimendis animae adfectionibus. Secdo 12. [Akad avh, preses J Floderus resp R.] Upsaliae [178889]. 40 s.  Meditamenta usum historias ecclesiasticae in dogmaticis spectanda. Upsaliae [1790]. 13 s.  Dissertatio de methodo tractandi historiam ecclesiae Christianae. P 1*. Upsaliae [1795]. 35 s.  Om prästers danande (Läsning i blandade ämnen [utg av G Adlersparre], n:o 4, Sthlm 1797, s 3980).  Berättelse om några försök att leda vatten från sank mark efter Elkingtons sätt, på Örebro läns kongl. hushållnings-sällskaps föranstaltande fåretagne år 1806. Örebro 1807. 4:o. (8), 44 s, pl IVIII. – Predikan, hållen vid riksdagens början i Stockholm, d 9 maj 1809. Sthlm 1809. 12 s. 2. uppl s å.  Predikan vid deras majestäters konung Carl XIII:s och drottning Hedvig Elisabeth Charlottas kröning i Stockholm d. 29 Junii 1809. Sthlm 1809. 12 s. 2. uppl s å. -Om den föreslagna Göta kanalen, memorial... upläst hos högvördiga prest-ståndet d. 18 aug. 1809. Sthlm 1809. 4:o. 8 s.  Om afskedade krigsmäns underhåll. Anförande dll protokollet, i högvördiga prest-ståndet d 14 febr 1810. Sthlm 1810. 4:o. (4) s.  Yttranden till höglofl. constitutions-utskottets protokoll den 10 januari 1810 ... rörande frågan om theologisk censur. Sthlm 1810. 4:o. (8) s. (Tills med A G Silverstolpe.) – Lik-predikan öfver högsalig Hans kongl. höghet Carl August Svea rikes kronprins, hållen i Riddarholms kyrkan d. 13juli 1810. Sthlm 1810.12 s. [Utg tills med N v R, Personalier, 24 s (anon).] Övers: Ligpraediken Christiania 1810, 31 s.  Om fattigvård. Företal till pris-skrifterna (Pris-skrifter, gillade af Örebro läns hushållnings-sällskap, h 1, Örebro 1811, s [III-XVII]). – Anförande till protocollet i högvördiga prest-ståndet den 28 maj 1812 ... i anledning af allmänna besvärs-och ekonomie-utskottets betänkande om bränvins-bränningen. Örebro 1812. 4:o. (8) s. (Tills med Q J] Hedrén.)  Tal vid nedläggande af sekreterare-sysslan vid Örebro läns kongl. hushålls-sällskap (Bihang till Örebro läns kongl. hushållnings-sällskaps handlingar, Örebro 1812, s 2427).  Till Hans kongl. höghet kronprinsen (G A Silverstolpe, Försök till en framställning af allmänna läroverkets närvarande tillstånd i Sverige ...jemte utlåtanden deröfver Sthlm 1813, s 159165).  Yttranden till constitutions-utskottets protocoll den 26 och 30 maj 1815. Sthlm 1815.4:o. 15 s. [Om behandl av vilande grundlagsfrågor.] (Tills med A. G. Silverstolpe.)  Personalier (J Dubb o C v R, Tacksägelse ... uppläst d 10 mars o Personalier... uppläste vid rådmannen ... Carl Fredric Steffens begrafningsact i kyrkan Fredrica Dorothea Wilhelmina i Linköping, d 20 Mardi 1816. Linköping 1816, s 6-12). - Då Hans kongl. höghet hertigen af Södermanland prins Oscar ... uppnådde myndig ålder den 4 juli 1817. Tal från predikstolen i Kongl. slotts-capellet. Sthlm 1817.13 s.  Predikningar och tal vid högtidliga tillfällen. [Sthlm 181017.] 12,12,13,13 s. [2. uppl av Predikan ... 9/5 o 29/6 1809 samt Lik-predikan ... 1810 o talet 1817, med nytt titelbl]  Predikan på reformations-festen den 31 october 1817; hållen i Linköpings Domkyrka. Sthlm 1817.12 s.  Anförande till högv. prest-ståndets protocoll den 9 Februarii 1818 ... i anledning af Allmänna besvärs- och oeconomie-ut-skottets utlåtande den 18 Januarii 1818 om doctor Stenhammars memorial. Sthlm 1818. 26 s.  Anförande till högvörd. prest-ståndets protocoll den 13 Februarii 1818 ... i anledning af contractsprosten m. m. doctor M. Stenhammars samma dag afgifna yttrande. Sthlm 1818. 8 s.  Till höglofl. stats-utskottets protocoll den 6 april 1818, rörande verkställigheten af Riksens ständers beslut om upprättande af en riks-hufvudbok. Sthlm 1818. 24 s.  Vid högstsalig Hans majestäts konung Carl XIIIis begrafning i kongl. Riddarholms-kyrkan den 20 mars 1818, predikan. Sthlm 1818. 14 s.  Vid Hans majestäts konung Carl XIV. Johans kröning i Stockholm, dll maj 1818, predikan. Sthlm 1818. 13 s.  Oratio, qua synodum diocesanam cleri Ostrogothici, diebus 12, 13 et 14 Septembr. anni 1820 Lincopiae habitam, auspicatus est. Lincopiae 1821. 4:o. 8 s. [ Gemensamt titelbl för detta o följ arb m fl: Tal hållna vid prestmötet i Linköping år 1820.] – Tal då prestmötet i Linköping den 14 september 1820 upplöstes. Linköping 1822. 4:o. 10 s. [Gemensamt titelbl se föreg.] - Tal vid erke-biskopinnans fru Brita Elis. Troilius', född Silfverstolpe, samt öfverste-lieute-nantskans fru Wilhelm. Hjertas, född von Troil, begrafning i Jomkihls kyrka den 22 Octob. 1821. Sthlm 1822. 22 s.  Inträdes-tal, hållit i Svenska akademien 10 april 1820 (SAH ifrån år 1796, d 9, Sthlm 1822, s 179216; även sep, 38 s). – Tal vid invigningen af Ulri-cae Eleonorae kyrkas nya altare, den 30 mars 1823. Sthlm 1823. 4:o. 8 s.  Tal vid prosten och kyrkoherden uti Widsköfle och Degeberga församlingar ... Olof Gottfried Horsters jordfästning uti Nicolai kyrka i Stockholm, d 2 april 1823. Sthlm 1823.13 s.  Tal vid Svea rikes ständers justitiae-ombudsmans herr Casper Isaac Michael Ehrenborgs begrafnings-act i Clara kyrka den 22 sept. 1823. Sthlml823. 4:o. 16s. – Vid Hans kongl, höghets arfprinsens hertigens af Skåne heliga döpelse, d 11 maj 1826, tal. Sthlm 1826. 8 s.  Vid can-celli-rådet M Norbergs begrafning, i Upsala Domkyrka den 14 febr. 1826, tal af dess forna discipe) ([C v R o C G Rogberg], Minne af Matthias Norberg, Upsala 1826, s 314).  Personalier (C G Rogberg, Sanningens vittnesbörd vid den rättfärdige lärarens graf. Christelig likpredikan ... vid domprosten i Upsala ... Johan Winboms begrafhing, Upsala 1827, 4:o, s 1726).  Anförande ull protocollet (Betänkande af Comitén till öfverseende af rikets allmänna undervisningsverk i underdånighet afgifvet d 20 dec 1828, Sthlm 1829, 4:o, [2.] Anföranden och reservationer, s XLIHXLVm).  Tal vid jordfästandet ([C v R m fl,] Minne af Zacharias Nordmark, Upsala 1830, s 312).  Ad solemnem theologiae doctorum inauguratio-nem celebrandam ... Upsalias 1831. Fol. (10) s. [Program till teol drsprom.]


Redigerat: Örebro läns kongliga hushållnings-sällskaps handlingar. H 1-6. Örebro 1804-08. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: K Aquilonius, Det sv folkundervisn:väsendet 18091860 (Sv folkskolans hist, 2,1942); J Berzelius, Inträdestal i SA den 20 dec 1837 (SAH ifrån år 1796, 19, 1841); dens, Själfbiogr anteckn:ar, ed H G Söderbaum (1901); C G v Brinkman o G Adlersparre, Brinkman o Adlersparre: en brevväxl från Karl-Johans-tiden, ed D Toijer (1962); H E Charlotta, Dagbok, 8-9 (193942); D Fehrman, C F af Wingård såsom biskop öfver Gbgs stift, 1 (1908); C A Hessler, Stat o religion i upplysningstidens Sverige (1956); B v Hofsten, Bref från 1809 års riksdag (1913); O Hägerstrand, 'Juntan" som realitet o hörsägen: makt o opinioner kring UU under 1790-talet (1995); T T:son Höjer, Carl XIV Johan, 23 (194360); G Jansson, Tegnér o politiken 1815-1840 (1948); J W Jonsson, Örebro läns k hushålln:sällsk:s hist 18031902 (1902); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisms hist fram till år 1830 (1952); R Karlbom, Bakgrunden till 1809 års regeringsform (1964); L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Ehrensvärd (1947); B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); E Lewenhaupt, C v R i Kumla: ett bidr till Kumla prästgårds hist (Till hembygden: en julhälsn till förs:arna i Strängnäs stift... 1921); S Lidman, Blodsarv (1937); E Liedgren, Neologien, romantiken, uppvaknandet 18091823 (Sv kyrkans hist, 6:2, 1946); S Lindroth, VA:s hist 17391818, 12 (1967); H Lundh, Göta kanals byggnadshist (1930); T Nordin, Växelundervisn:s allm utveckl o dess utformn i Sverige till omkr 1830 (1974); N C Ohlson, Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden o gustavianska tiden (1939); [V] P[almblad],CvR (Biographisktlexicon öfver namnkunnige sv män, 12, 1846); L Petterson, Frihet, jämlikhet, egendom o Bentham: utveckn:linjer i sv folkundervisn mellan feodalism o kapitalism, 18091860 (1992); L G Rabenius, Minnesord då vid ... C Rosén v R:s jordfästn i Upsala domkyrka d 10 dec 1836, dess i lifstiden förde adeliga sköldemärke krossades (1837); T T:son Segerstedt, Nils v Rosenstein: samhällets människa (SAH ifrån år 1886, 80:2, 1981); W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:2 (1965); SMoK; C Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 1 (1902), s 3, 710; H G Söderbaum, Jac Berzelius, 23 (192931); J Thorsander, Minnes-ord vid ... C v R:s jordfästn i Upsala domkyrka den 10 dec 1836 (1837); J Weibull, Carl Johan o Norge 18101814 (1957); H Wijkmark, Från Nya elementarskolans ungdomstid (1928); S Ödmann, Skrifter o brev, ed H Wijkmark, 12 (1925)



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl (Rosén) von Rosenstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6891, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6891
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl (Rosén) von Rosenstein, urn:sbl:6891, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se