Holger Rosman

Född:1871-02-01 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:1937-08-19 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Historiker, Genealog


Band 30 (1998-2000), sida 566.

Meriter

Rosman, Holger, f 1 febr 1871 i Visby, d 19 aug 1937 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: läroverksadjunkten FD Johan Oskar R o Hilda Catharina Jacobina Lyth. Mogenhetsex vid H a l i Visby 14 juni 89, inskr vid UU 19 sept 89, FK 28 maj 92, FL 30 jan 97, disp 28 maj 97, FD 31 maj 97, allt vid UU, e o amanuens i RA 9 nov 97juni 07, e o tjänsteman vid Kommerskoll:s statist avd 23 nov 97, amanuens vid koll:s näringsstatist avd 28 dec 04, tf aktuarie där 23 dec 06juni 07, extra tjänsteman i KA 9805, statistiker i handels- o sjöfartskomm okt 98okt 00, sekr i Sv autografsällsk (från 05 Personhistoriska samf) febr 03mars 07, en av grundarna av Sv arkivbyrån 04, statistiker i tulltaxekomm 0609, sekr vid Handelskammaren i Gävle 27 maj (tilltr 1 juli) 07, vid Sthlms handelskammare 8 nov 10, VD där 12 juni 28jan 36, sekr i dir för Handelshögsk i Sthlm från dec 10, hos Handelskammarmötets komm 1136, sakk vid red för Sveriges land o folk okt 12dec 15, led av nämnden för SPA 20.  LSkS 13.

G 16 juni 1917 i Sthlm, Engelbr, m Elna Ovidia Nordin, f 27 nov 1876 i Härnösand, till nov 1959 i Sthlm, Engelbr, dtr till sjökaptenen Per Henrik N o Jakobina Ovidia Grung.

Biografi

R växte upp på Gotland och hans starka känsla för hembygden blev bestående under hela livet. Under studietiden i Uppsala deltog han flitigt i studentlivet på Gotlands nation och framträdde bl a som författare till ett spex, Ung-Hanses dotter, där R själv medverkade i en av huvudrollerna. Han var även en aktiv medlem i föreningen Philochoros, vars syfte var att hålla folkdanstraditionerna levande bland studenterna.

Efter sin grundexamen 1892 fortsatte R med högre studier i historia under Harald Hjärne (bd 19), och som en följd av sitt stora intresse för personhistoria och genealogi – något han övertagit från sin far – kom han att fem år senare disputera på en avhandling om Rasmus Ludvigsson (bd 29) som genealog. I denna första moderna kritiska undersökning av samlingar av släkttavlor från 1500-talet utreder R Rasmus Ludvigssons genealogiska forskningar och deras betydelse. Han kunde påvisa att Rasmus varit en banbrytare i Sverige i fråga om genealogiska studier men även att han ofta dragit förhastade slutsatser på grundval av vapen- och namnlikheter och hur dessa felaktigheter påverkat flera århundradens senare forskning. R etablerade sig genom sin metodiskt grundläggande avhandling som en avancerad genealog och personhistoriker.

Det personhistoriska intresset hade medfört att R före avhandlingens tillkomst medverkat i Sv autografsällskapets tidskrift och senare i dess fortsättning Personhistorisk tidskrift (PHT). Det blev därför naturligt att han utsågs till sekreterare i sällskapet 1903 och därmed också till redaktör för tidskriften 1904–06. I en uppsats däri 1905 i samband med att Riddarhuset beslutat att revidera adelns ättartavlor framförde R konstruktivt kritiska synpunkter och framhöll bl a vikten av fördjupade källstudier. R var tillsammans med F U Wrangel initiavtagare till att autografsällskapet 1905 bytte namn till Personhistoriska samfundet. Därigenom gavs en mer adekvat beskrivning av vad föreningen sysslade med, något som tidigare delvis skymts av ett namn, som närmast lett tanken till "kuriositetsintresset och samlarenitet" (PHT 1905, s 159).

Efter doktorsgraden inträdde R som tjänsteman i både RA och Kommerskollegiet. Att samtidigt vara "inskriven" i ett par ämbetsverk var på grund av tjänstgöringsförhållandena inte ovanligt, men kombinationen av två myndigheter med så olika arbetsuppgifter – bevarandet av äldre handlingar resp omsorg om det moderna näringslivet – var överraskande; konstellationen vittnar dock om R:s mycket breda intressen. I RA ordnade R ämnessamlingen Genealogica, naturligt med hänsyn till hans avhandling. R:s huvuduppgifter blev dock att ordna och förteckna både Kommerskollegiets och Bergskollegiets stora och viktiga arkiv. Arbetena med dessa gav R vidgade och fördjupade kunskaper i äldre sv ekonomisk historia liksom förtrogenhet med ett väsentligt källmaterial. Detta tog sig även uttryck i uppsatser, t ex Obeaktade källor för vår ekonomiska historia (1902), Ytterligare om ekonomisk historia (1905) och Handelsflottan, några ord om dess utveckling (1907). – R inventerade även arkiv i Belgien och Nederländerna för att där registrera handlingar av sv intresse. Genom sitt uppdrag som statistiker hos den stora handels- och sjöfartskommittén och senare hos tulltaxekommittén kom R i kontakt med aktuella ekonomiska och kommersiella frågor. Han fick också uppgifter av kommerskollegiekommittén i början av 1910-talet. Nära dessa åtaganden låg hans utgivning 1904 av Kungliga brev och förordningar rörande sv köpingar, utförd på uppdrag av Civildepartementet.

I jan 1904 grundade R tillsammans med e o hovrättsnotarien G Hedin en privat firma, Sv arkivbyrån. Byrån utförde uppdragsforskning i ordets vidaste bemärkelse i arkiv och bibliotek, t ex när det gällde historiska och statistiska ändamål, men gjorde också genealogiska, biografiska och heraldiska undersökningar. Även framtagning av avskrifter och kopior av handlingar och kartor i offentliga arkiv ombesörjdes. Kundkretsen fanns inte bara i Sverige utan även utomlands, framför allt i övriga Norden, Tyskland och det Ryska riket. R var engagerad i byrån till 1919; den ägde bestånd till början av 1960-talet.

När man vid inrättandet av en handelskammare i Gävle 1907 behövde en sekreterare som ledde de löpande dagliga göromålen var det inte främmande för R med hans bakgrund att åta sig tjänsten. Vissa personliga motsättningar i RA torde även ha medverkat till att han övergav den bana han med största sannolikhet ursprungligen tänkt sig. R:s främsta uppgift vid handelskammaren blev att organisera och få igång arbetet. Trots viss likgiltighet och tom motstånd i början utvidgade handelskammaren snabbt sin verksamhet så att dess distrikt redan 1908 omfattade inte bara Gävleborgs län utan även Uppsala och Kopparbergs. Antalet medlemmar i handelskammarföreningen ökade under perioden 1907–09 från 149 till 312. S k lokalrepresentationer etablerades i Uppsala, Falun, Söderhamn samt Hudiksvall, och en publikations- och informationsverksamhet initierades. En väsentlig del av verksamheten var skiljedomsförfarandet, eftersom institutionen fungerade som skiljenämnd mellan parter vid ekonomiska tvister. R skapade sig snabbt ett namn som en av landets bästa handelskammarsekreterare, varför det inte var förvånande att han 1910 erbjöds samma post i Sthlm hos Sveriges äldsta och viktigaste handelskammare.

R tillträdde sin tjänst, som då i samband med en organisationsförändring blev en heltidssyssla, samtidigt som K A Wallenberg blev handelskammarens ordförande, och med denne hade R ett långvarigt samarbete. I Sthlm blev hans arbetsuppgifter desamma som tidigare i Gävle men på grund av handelskammarens storlek och tilltagande betydelse fler och mer mångskiftande, särskilt sedan handelskamrarna 1916 fått auktorisation av K M:t. Under krigsårens påfrestningar med restriktioner för näringsliv och handel ökade R:s uppgifter ytterligare och blev mer maktpåliggande. – 1927 kunde R ansvara för inflyttningen i handelskammarens nya hus nära Kungsträdgården, där större och ändamålsenliga lokaler togs i bruk; om huset skrev han senare en historik som publicerades till KA Wallenbergs 80-årsdag. 1928 tillträdde R i samband med en organisationsändring den nyinrättade tjänsten som handelskammarens VD.

Redan 1911 blev R sekreterare i Handelskammarmötets kommitté, samarbetsorganisationen för de sv handelskamrarna. På denna befattning bidrog han genom aktiv informations- och organisationsverksamhet till hela den sv handelskammarorganisationens utveckling. Han var även från 1919 till sin pensionering sekreterare i den detta år inrättade Handelskamrarnas centrala revisorsnämnd. R:s nyckelposition medförde dessutom internationella uppgifter. Från 1916 deltog han i organiserandet av de nordiska handelsmötena och fungerade därefter under flera år som sekreterare vid dessa. Som sådan var han även 1921–24 verksam hos den Internationella handelskammarens sv avdelning, Sv nationalkommissionen för internationella näringsfrågor, och 1921–36 var han tillika ledamot av dess arbetsutskott. R:s internationella engagemang innebar att han fick representera Sthlms handelskammare vid flera handelskammarkongresser samt vid utländska jubileer och andra sammankomster.

Parallellt med sin dagliga tjänst fann R tid att ägna sig åt sitt andra huvudintresse, historisk forskning. Han koncentrerade sig på tre huvudområden, näringslivshistoria, Gotlands historia och personhistoria, det senare ofta i kombination med något av de andra områdena. Inom personhistorien är R:s ofta citerade, betydelsefulla trebandsverk om östgötagodset Bjärka-Säby och dess ägare (1923–27) hans huvudarbete. Det vilar på omfattande och grundliga källstudier och är rikt på intressanta synpunkter. Första delens skildring av Bo Jonsson (Grip) har vuxit ut till en studie av rikshistorisk betydelse, samtidigt som den är ett första försök att ge en helt genomförd beskrivning av Bo Jonssons personlighet. Historiken fullföljes med en redovisning av godsets ägare fram till 1920-talet: medlemmar av släkterna Natt och Dag, Cederhielm, v Saltza, Sparre, Braunerhjelm och Ekman. Verket har betecknats som en värdefull och bred skildring av ett sv storgods från medeltid till nutid mot bakgrund av den allmänna historiska och ekonomiska utvecklingen (Hildebrand 1928).

R:s näringslivshistoriska författarskap inleddes redan 1899 med jubileumshistoriken Wifsta varf 1798–1898. Han publicerade senare bl a den på omfattande källforskning vilande och för Sthlms industriella historia väsentliga monografin Textilfabrikerna vid Barnängen (1929), även den en jubileumsbok. Hans viktigaste arbete inom detta område torde vara Släkten Arfwedson, som har undertiteln Bilder ur Sthlms handelshistoria under tre århundraden. R hade endast hunnit färdigställa de första ca 200 sidorna när han hastigt avled, varför boken först åtta år senare kunde avslutas av Arne Munthe (bd 26). Fastän mycket litet av köpmanshuset Arfwedsons eget arkiv är bevarat har författarna genom en noggrann och grundlig genomgång av offentligt och enskilt material ändå lyckats ge en ingående skildring av en stor sv handelsfirmas historia.

Det ämnesområde som kanske låg R närmast om hjärtat var hembygden Gotland och dess historia. Redan 1904 publicerade han en uppsats om den danske hövitsmannen Sören Norbys ättlingar (bd 27) på Gotland, och sju år senare kom två böcker om gotlänningen Christopher Polhem (bd 29) och hans släkt. R:s intresse för öns handel och ekonomi avspeglas bl a i arbetena Några data ur Gotlands ekonomiska historia (1914), Gotlands handelsförbindelser under 1600-talet (Rig 1930) och Sällskapet D. B. V:s sparbank i Visby 1830–1930 (1929), det sistnämnda i själva verket en fyllig redogörelse för Visbys och dess köpmannadynastiers ekonomiska liv under perioden. I Skepparegillet i Visby under 250 år (1932) ger R en beskrivning av Gotlands sjöfartshistoria sedan slutet av 1600-talet. Han gjorde också omfattande inventeringar i in- och utländska arkiv där material rörande Gotland noterades och skrevs av. Detta arbete har blivit av bestående värde och använts av dem som senare forskat om gotländsk handel.

Forskaren R har beskrivits som uppslagsrik och metodiskt säker med god källkännedom, vilket ledde till forskningsresultat av varaktig giltighet (Hildebrand 1937). Personligen var han anspråkslös och vänsäll samt hade god organisationsförmåga och stor arbetskapacitet. R kunde vara ganska envis och någon gång impulsivt hetsig; vid sådana tillfällen framträdde hans gotländska intonation tydligare än annars (Stiernstedt). R testamenterade större delen av sin icke obetydliga kvarlåtenskap till en fond, Maria Rosmans fond för gotländsk forskning.

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Huvuddelen av R:s arkiv (75 vol: personalia, ms, korrespondens, foton, avskrifter m m) i Rosmans släktarkiv, ViLA; föreläsn:anteckn:ar i UUB o ms även i RA.  Brev från R i KB (bl a till A Berencreutz o F U Wrangel), LUB (bl a till B Hildebrand o P Sörensson), RA (bl a till O Rydbeck), ViLA, SSA o i Örebro läns museum (till N G Djurklou).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: "Peder Månssons vapenbok" (Svenska autograf sällskapets tidskrift, 2, 1889-1897, Sthlm, s 273–278,1 pl [i nr 9,1895]). - Genealogiska studier ... 1. Om den s. k. Röde-ätten under medeltiden / 2. Om marsken Håkan Matsson d. ä. och Vinstorpa-ättens härstamning. En studie dll belysning af äldre tiders genealogiska forskn (ibid, s 309-339 [i n:r 11 & 12, 1896, tr 1897]). – Rasmus Ludvigsson som genealog. Akad afh. Upsala 1897. XII, 155 s, Bil., 5 bl. - Wif-sta varf 1798-1898. Minnesskr med anl af bolagets hundraårsjubileum. Sthlm 1899. 4:o. 111 s, 12 pl, 4 bl facs, 3 bl tab. – Statistisk utredning rörande Sveriges sjöfart och utrikes handel 1875–1898 på Komiténs uppdrag verkställd. Sthlm 1900. 4:o. 164 s. (Bihang till Handels- och sjöfartskomiténs betänkanden, 4.) – Historik (En lijten book, som kallas Bonde-practica, eller Vädher-book ... åhr 1662, [ny utg] Sthlm 1901, s [106–109]). – Förteckning öfver svenska läkare intill år 1901 tillika utgörande register dll Sveriges läkarehistoria ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid ... Sthlm 1902. 107 s. [Föret. Se även Redigerat nedan.] – Ortregister / Personregister / Sak-register (Svenskt diplomatarium från och med år 1401, utg af Riksarkivet, d 3. Åren 1415–1420, med register utarb, Sthlm 1885–1902, s 627–720). – Obeaktade källor för vår ekonomiska historia. Föredr i Statistiska fören d 24 april 1902 (StvT, bd 4, 1902, Lund [1902-03], s 213–231). – Ur Stockholms handelslif på 1600-talet (Minne af Sveriges kontoristförenings 15-årsfest å Grand hotel, Stockholm, tisd d 17 mars 1903, Sthlm 1903, s 27-46). – Svensk litteratur i Holland (OoB, årg 12, 1903, Sthlm, 4:o, s 229–232). – Stadsliknande samhällen (StvT, 7, 1904, tr 19041–05], s 117–126). – Ytterligare om ekonomisk historia (HT, årg 25, 1905, Sthlm, s 26–34). – En arbetskonflikt på 1600-talet (SSEÅ, 1905, Sthlm, s 38–54). – Sammanslutningar inom handelsvärlden under äldre tider. Föredr vid ... årsmöte i Norrköping d 8 aug 1906. Sthlm 1906. 45 s. [Ur Sveriges allm handelsförenings månadsskr s å.] – Gotlands Gille 1856–1906 (Minne af Gotlands Gilles femtioårs fäst å Grand hotel lörd d 7 jan 1906, Sthlm 1906, s 5–17; föredrag). – Upplands järnhandtering. (Grufvor och bruk.) (Uppland, skildring af land o folk, utg ... genom A Erdmann, K Hildebrand & E. Apelqvist, bd 2, Sthlm 19[06–]08, s 165–320, även sep, 1906, 156 s: Näringslif i Uppland: järnhandtering, industri, handel). – Sweden's industrial sources (Sweden, a short handbook on Sweden's history, industries, social systems, sport, art, scenery etc, ed by the Swedish tourist traffic society (Turisttrafikförbundet), Sthlm 1906, s 33-71; annan utg: Schweden, ein kurzer Fuhrer durch Schwedens Geschichte, Wirth-schaftsgebiete, soziale Verhältnisse, Unterrichtswesen, Sport, Kunst, Natur etc..... 1906, s 31-65: Schwedens Wirthschaftsgebiete). - Vad menas med stad, köping, municipalsamhälle och landsbygd? (Program vid Kommunalkongressen i Stockholm den 10, 11 och 12 oktober 1907, Sthlm 1907, s 35–39). – Handelsflottan. Några ord om dess utveckling (Vår flotta, årg 3,1907, Sthlm, 4:o, s 13-17). – Upplysningar om utländska handelskammare, meddelande vid sammantr d 1 okt 1907 (Meddelanden från Handelskammaren i Gefle, årg 1, 1907, Gefle 1908, s 113–130). – Osunda affärs-företeelser. [Föredr i Söderhamn för Handelskamma-refören o Köpmannafören d 20 april 1909.] Gefle 1909. 22 s. (Handelskammarens i Gefle småskrifter n:o 4; [omsl:] Bilaga till "Meddelanden från Handelskammaren ..." 1909, h. 4.) – [Statistiska bidrag] ([Bihang till Riksdagens protokoll... 1910, saml 2, avd 2, bd 5.] Tulltaxekommitténs betänkande, 2-4, [avgivet d 3 maj 1909 ...,] Sthlm 1909, Bil. 3-4; anon). - Svenska handelns och industriens utveckling under de sista årtiondena (Ekonomisk tidskrift, årg 11,1909, Sthlm, s 325–342). – Sveriges allmänna handelsförening 1884-1910. Minnesskrift. [Sthlm, tr] Gefle 1910. 4:o. 101 s. ([Omsl:] Bilaga ull "Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift" 1910, n:r 8.) – De första arbetsåren vid Handelskammaren. En redogörelse. Föredr i Gefle vid ... årsmöte d 7 maj 1910 o senare i andra städer. Gefle 1910. 30 s. – Gefle Köpmannaförening 1885-1910. Minnesskrift. Gefle 1910. 4:o. 62 s, 8 pl. - Gefles handel i forna tider. Föredr vid Gefle Köpmannaförenings tjugofemårsfest d 10 mars 1910. Sthlm 1910. 4:o. 22 s. [Ur Meddelanden från Handelskammaren ... s å.] – Christopher Polhem. Sthlm 1911. 104 s, 7 pl, 1 facs. (Svenskar [11].) – Polhems släkt och dess minnen på Gotland. Några anteckn. Sthlm 1911. 4:o. 76 s. – Allmänheten och näringslifvet. Föredr vid Gefle Köpmannaförenings årsmöte d 30 jan 1911. Gefle 1911. 39 s. ([Omsl:] Bil. till "Meddelanden från Handelskammaren ..." 1911, h 1.) – De svenska handelskamrarna. Föredr i Sundsvall d 22 okt 1912. Sundsvall 1912. 31 s. – [Inledande föredrag] (Handlingar rörande fråga om bildande av en handelskammare i Norrköping, Norrköping 1912, s 3–19; även sep: Handelskamrarna, deras verksamhet o betydelse, Föredr i Norrköping d 18 maj 1912, [omsl,] 16 s). – P. M. ang. årsavgiftens beräkning (ibid, s 27–29). – Befolkningsrörelsen, dess orsaker o verkningar (Minnesskrift utg av Svenska stadsförbundets tidskrift, till 50-årsdagen af förordningens om kommunalstyrelse i stad utfärdande d 21 mars 1862, Sthlm 1912, 4:o, s 24–37; även sep, 14 s). – Kommerskollegiets uppkomst och utveckling. Kap 5 ... till år 1891 ... ([Bihang till Riksdagens protokoll... 1919, saml 2, avd 2, bd 4: 1.] Departementalkommitterades betänkande II, 8, afgifvet gemensamt med kommerskollegiikom-mittén [även Kommerskollegiikommitténs betänkande, 2, afg ... med departementalkommitterade]. Handelsdepartementet, Sthlm 1913, s 43–62). – Handels-kammarinstitutionen och dess betydelse för svenska förhållanden. Föredr hållet i Borås d 28 juni 1913 (Handlingar rörande bildandet af Västergötlands och norra Hallands handelskammareförening, Borås 1914, s 11–31). – Några data ur Gotlands ekonomiska historia 1814–1914. [Rubr; omsl: Sällskapet D. B. W. 1814-1914.] Visby 1914. 4:o. 10 s, 1 pl. – Dannemora-gruppen. Sthlm 1919. 4:o. (8) s. [Provtryck för ett planerat men uppgivet projekt Svenska järnbruk i äldre och nyare tid, i samma utförande som Svenska slott och herresäten, saml 1.] – Stockholm som exporthamn för järnet (En bergsbok. Några studier över sv bergshantering tillägnade Carl Sahlin .... Sthlm 1921, 4:o, s 41-56). - Stockholms Handelskammare under 20 år. En återblick (Meddelanden från Stockholms handelskammare, årg 6, 1922, Sthlm 1923, s 16–26; anon). – Bjärka-Säby och dess ägare. Biogr skildringar kring en gårds hist. Bd 1-3. Sdilm 1923–27.4:o. (Bjärka-Säby i monografier .) 1. 1923. 371 s, 1 karta. 2. 1924. 372 s, 1 karta. 3. 1927. 386 s. Härur sep: Släkten Ekman å Bjärka-Säby, 120 s. – P. M. angående handelskamrarnas organisation. Sthlm 1924. 15 s. [Anon.] (Tr som manuskr.) - Konturerna av Handelskammarens utveckling (Stockholms handelskammare 1902-1927, Minnesskrift, Sthlm 1927, 4:o, s 11–24; även sep, 22 s, 1 pl). – Textilfabrikerna vid Barnängen. Bilder ur Stockholms industrihist uppteckn på uppdr av Stockholms bomullsspinneri- o väfveriaktiebolag. Sthlm 1929. 4:o. 275 s. – Sällskapet D. B. V:s sparbank i Visby 1830-1930. Minnesskrift. [Visby, tr] Sthlm 1929. 4:o. 163 s. – Gotlands handelsförbindelser på 1600-talet... föredr, hållet vid D. B. V:s högtidsdag i Visby d 9 juli 1930 (Rig, bd 13, 1930, Sthlm, 4:o, s 133-154). – Skepparegillet i Visby under 250 år. Bilder ur Gotlands sjöfartshist. [Visby, tr] Sthlm 1932. 156 s. – Handelskammarhuset. En översikt av dess hist tillägnad bankdirektören herr K. A. Wallenberg ... 19 maj 1933...Sthlm 1933.162s. – Emric Öhman * 11/9 1863 f 29/7 1933 (Stockholms köpmansklubb, Medlemsförteckning 1934 ... [omsl], Sthlm 1934, s 30-39; även sep, Ils). – Gotlands folkmängd under 1700-talet. Källmaterial refererat (Gotländskt arkiv, meddelanden från Fören Gotlands fornvänner, 5, Visby 1933, s 20–25). – Gotlandica i Danska Riksarkivet. Några anteckn (Ymer, årg 53, 1933, Sthlm 19[33–]34, s 357–364). – Släktens ursprung och de första köpmannaleden / Abraham Arfwedson och hans bröder (H R o A Munthe, Släkten Arfwedson, bilder ur Stockholms handelshist under tre århundraden, Sthlm 1945, s 9–196). – Om gotländska släkter. [Omsl:... Efter originalmanuskr i hyllningsskrift till Carl Cramér 1915 ...] [Bromma, tr] Visby 1960. 15 s. [Ur Godands Allehanda 1959–60 (omsl).] (Skrifter utg av Släktföreningen Cramér, nr 4.) – Omarb: C. J. Bergman, Gotlands geografi och historia, 4. uppl Sthlm 1898, VIII, 144 s, 1 karta; bidr i: PHT 1898/99, 1904,1905,1935, tr 1898-1936 (red se nedan), Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, Sthlm, 1904–06, fol, 1913, 4:o, o Meddelanden från Handelskammaren i Gefle (från 1907, anon).


Redigerat: Sveriges läkare-historia F 3: 1. Svensk läkare-matrikel ... utg af A. J. Bruzelius, Sthlm 1886–1901, s 1615–83. [Tillägg: Virgin – Örtenblad, 1901; anon.] – Personhistorisk tidskrift. Arg 6-8, 1904–06. Sthlm 1904–07.

Utgivit: Kungliga bref och förordningar rörande svenska köpingar. Sthlm 1904. XIX, 665 s. (Kungl. civildepartementet, 43.) – Anekdoter från Sturarnas tid (PHT, årg 6, Sthlm 19[04–]05, s 125–129; anon). – O Rosman, Tabeller öfVer gotländska slägter. Utdrag utg med inledande öfversikt. Sthlm 1925. 4:o. 152 s. – Stockholm, guide succint à l'usage des délégués du IV:e congrés de la Chambre de commerce internatio-nale, publié par la Centre de commerce de Stockholm. Sthlm 1927 [omsl]. 31 s. [Anon.] [Utg efter kongressen liksom sina andra utg:] Stockholm, a short guide dedicated to the delegates of the IV:th congress of the International chamber of commerce by the Stockholm Chamber of commerce. Sthlm 1927 [omsl]. 31 s. Stockholm, ein kurzer Fiihrer den Delegierten des IV.en Kongresses der internationalen Handelskammer 1927 gewidmet von der Handelskammer zu Stockholm. Sthlm 1927 [omsl]. 31 s. [Ny uppl:] ... Führer den Kongressteilnehmern gewidmet ... 1929 [omsl].

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 2 maj 1902, nr 43; RA:s ämbetsarkiv F la:9; Sv arkivbyråns arkiv, vol 3; allt i RA. Sthlms handelskammares arkiv, styr:prot 1928, Sthlms företagsminnen.

S C[lason], Rasmus Ludvigsson som genealog (rec av R:s avh, HT 1899); H Gillingstam, Geneal ms från Vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskn o äldre arkivhist (PHT 1974); dens, RA:s saml:ar Biographica o Genealogica (Inte bara kyrkböcker, Sveriges släktforskarförb, Årsb 1990), s 2132; B H[ildebran]d, rec av R;s Bjärka-Säby (PHT 1928), s 132136; dens, H R in memoriam (PHT 1937), s 218223; dens, Handbok i släkt- o personforskn (1961), s 102, 280 o 283 f; H R (Meddel från Sthlms handelskammare, 1937), s 407 f; S Humble, Ett halvsekelsjubileum (PHT 1926); ISP 1 (1935), s X; Kommerskoll; PHT 1905, s 159 f; Å G Sjöberg, Äldre gotländsk handel (Från Gotlands dansktid, Gotländskt arkiv 1961), s 85 f; SMoK; Sthlms handelskammare 19021927 (1927); W G Stiernstedt, Ett halvsekel. . . Sthlms handelskammare 1902-1952 (1952); S Tunberg, H R (Minnesrunor utg av Sancte Örjens gille, 2, 193241), s 135 f; Väd 1937.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Holger Rosman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-11-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Holger Rosman, urn:sbl:6950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2019-11-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se