Torsten Rudeen

Född:1661-03-09 – Lysviks församling, Värmlands län
Död:1729-09-09 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Riksdagsledamot, Präst, Biskop, Poet


Band 30 (1998-2000), sida 678.

Meriter

1 Rudeen, Torsten, f 9 mars 1661 i Lysvik, Värml (Rhyzelius), d 9 sept 1729 i Linköping. Föräldrar: komministern Haqvinus Torstani Rudenius o Christina Falk. Elev vid Karlstads skola 70, inskr vid UU 30 aug 78, disp pro gradu 24 nov 91, mag där 10 dec 91, poëseos prof vid Åbo akad 18 febr 92, kh i Pemar, Åbo o Björneb, 99, i Piikis där 01 (tilltr 1 maj 07), teol prof vid Åbo akad 28 sept 06, domprost o kh i Sv förs i Åbo med Nummis förs som annex 14 nov (tilltr 1 maj) 06, superintendent i Karlstad 11 mars 08 (tilltr juni 09), deltog i riksdagarna 10, 1314, 19, 20, 23 o 2627 (prästeståndets talman 23 o 2627), biskop i Linköping från 24 sept 16 (tilltr 15 juni 17), TD 19 mars 19.

G 1) 6 sept 1692 i Sthlm, Jak o Joh, m Anna Brunell, f 1675 trol där, d 11 juni 1695 i Åbo ([T] Rudeen, Öfver sin högst-saknade ... A Brunells ... hädan-färd ...), dtr till stadssekreteraren Christoffer B o Christina Neüberg; 2) 19 juli 1696 (Rhyzelius) m Magdalena Wallwik, f 6 juni 1672 (Åkersteins geneal:er, RHA) i Falun (fdb saknas), d 10 maj 1755 i Linköping, dtr till assessorn Jöns Claesson W o Magdalena Rudbeckia.

Biografi

R, född i ett fattigt komministerhem, var såväl i skolan som vid universitetet flitig och tämligen framgångsrik. Medellöshet fördröjde emellertid studierna. Han fick skaffa sig extrainkomster genom att uppvakta med tillfällesdikter inom värmländska kretsar  enligt tidens sed höll han sig till sina landsmän  och genom att uppehålla tidsödande informatorsbefattningar. Den sista anställningen beredde R hans lycka. Hans principal, stadskommissarien C Brunell i Sthlm, visade honom stor välvilja, och i hans dotter fick R en sångmö och en mycket älskad hustru. Efter knappa tre års äktenskap avled hon till hans stora sorg. Emellertid gifte han om sig efter sorgeårets utgång som brukligt var men gjorde den lite generade anteckningen med "mina kära svärföräldrars inrådande". Hans nya hustru hade varit hovfröken hos prinsessan Ulrika Eleonora, vilket bör ha medfört goda försänkningar. Hon födde honom fjorton barn.

R:s akademiska disputationsprov är föga märkliga. Det framgår att han i den heta striden mellan aristoteliker och cartesianer tog ställning för Descartes. Två månader efter det att han promoverats till magister utnämndes han till poëseos professor i Åbo. Där framträdde R mer öppet som cartesian och väckte en fejd som svarade mot den cartesianska striden i Uppsala, om än av blygsammare mått. Han introducerade också Olof Rudbecks antikvariska patos och Atlanticans idéer i Finland. Som alltid var R arbetsvillig och nitisk; inför kyrkoherdetjänsten i Piikis lärde han sig finska. Han höll sv versorationer 1696 över Karl XI och 1702 över Karl XII, vilka sammanbundna utgavs 1704 under titeln Finska Helicons underdånige fägne-sånger. R var en flitig lovsångare av kungligheterna.

R hade lyckan att olycksåret 1709 utnämnas till superintendent i Karlstad och lämnade då det fattiga universitetet och det av ryssar översvämmade Finland. Återbördad till sin hemprovins tog han sig an värmlandsfinnarna och deras själavård; han sökte bl a skaffa dem finskspråkiga psalmböcker. Efter sju år förflyttades R till biskopsstolen i Linköping. Där fortsatte han att utveckla stort nit, höll prästmöten nästan varje år och företog talrika visitationer. I riksdagen uppträdde han redan 1710 som fredsivrare och motståndare till enväldet trots att han var varm rojalist. R bidrog också senare med tal och penna när grunden för det nya statsskicket lades. Som biskop blev han alltmera konservativ och motarbetade flera kyrkliga reformer. Vid hans bortgång tecknades R:s personlighet i de ljusaste färger, troligen i huvudsak rättvist. Det finns dock mer avvägda omdömen om honom. R har betecknats som en svag predikant. I övrigt som "en from och stilla man i sitt leverne. Hölls för väl beläsen in humanioribus och helst i skaldekonsten. Men i theologicis trodde man honom ej hava fördjupat sig" (Reuterholm).

Det är heller inte R:s professorliga meriter och episkopala gärning som fört hans namn till eftervärlden utan en för en hög akademiker och kyrkotjänare ovanlig kvalifikation, en kärleksdiktning med en erotisk anstrykning. Hans övriga poesi har inte motstått tiden; kungahyllningarna och tillfällesdikterna är glömda – med ett undantag. När stormaktstidens skalder skrev över en död i låg samhällsställning blev resultatet vanligen ett drastiskt och verklighetstroget porträtt, sannolikt med holländsk stilinspiration. R skrev ett berömt minnespoem över det utfattiga originalet Hartwich v Geldern, en realistisk och humoristisk karaktäristik som ändå äger ett uns av värme och vemod.


Erotiska dikter skrev R redan i Uppsala till kamraternas förnöjelse. De är så skabrösa att de ännu (1999) inte kommit på tryck. Mötet med Anna Brunell gjorde honom till verklig kärleksskald och efter deras förening blir de verser han ägnar henne personliga och kroppsnära. Hennes död utlöser ett mycket vackert sorgepoem, följt av andra som visar att även saknaden har inspirerat honom. Känslans äkthet i denna poesi kan inte betvivlas.

Författare

Magnus von Platen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s levnadsbeskrivn i T Rudenschölds arkiv, GUB; dikter o predikn:ar i UUB.  Brev från R i UUB (bl a till C Rudenschöld) o i LSB (till E Benzelius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Enfaldige rimm öfver then stor-mechtigste herres herr Carl den ellofftes Sveriges Gö-thes och Vändes konungz ... födelse-dag, som ... inföll den 24 Novembris åhr 1696. Uti K. Maj:15 academia i Åbo ... sammansatte och upläsne. Sthlm 1697. Fol. (27) s. [Omtr i följ.]  Finska Helicons underdånige fägne-sånger öfver the tvänne stormächtigste konungars glorvördigst i åminnelse konung Carl den ellofftes, samt nu regerande vår allernådigste och oöfvervinneligste konungz konung Carl den tolfftes, infallne hugnelige födelse-dagar i tvänne orationer, then förra anno 1696 den 24 Novemb., then senare anno 1702 den 17 Junii. I Åbo academia håldne. [Åbo] 1704. 4:o. (37) s. [Omtr härur:] Underdånig fägne-sång öfver Konung Carl den tolfftes födelse-dag, anno 1702. den 17. Junii i Åbo academia hållen (Försök til svänska skalde-konstens uphielpande, [utg av C(arl) Carlsson (dedik),] flock 2, afd 1, Sthlm [1737?], 4:o, s 1735).  Memoria viri, dum fuit, pra> clarissimi & celeberrimi, dn Christierni Alandri, elo-quii Romani professoris in illustri ad Auram academia facundissimi, desideratissimi, parentali sermone con-signata, & A. 1704. die 28 Aprilis, in Auditorio majori. Recitata. Aboae [1704]. 4:o. 29 s. [Medföljde akad progr av J Flachsenius s å.]  Til vår svenska Minerva ... (De illustri Sveonum poétriå, Sophia Elisabetha Brenner, testimoniorum fasciculus, [utg av U Hiär-ne,] Holmia: [1713?], 4:o, s [21]; vers).  Krönings predikan vid Hennes kongl. may:lz den stormächugste drotningz Ulricse Eleonora: Sveriges, Göthes och Wändes etc. etc. etc. aldranådigste drotningz högtijdeliga krönings-act, som skedde i Upsala domkyrkia, åhr 1719 den 17 Martij. Enfaldeligen hållen. Linkjöping [1719]. 4:o. 40 s.  [Dikter] (Samling af verser på svenska [utg av A Sahlstedt], d 1, Sthlm 1751, s 1 f, 4 f, 1113, 2325, 48, 56, 68 f, 2, 1751, s 79, 19, 37 f, 5355, 6264, 86, 113, 118 f, 3, 1752, s 2830, o 4, 1753, s 79, 22).  På Callistes födelsedag. Sonnette / Beständighet / På ett nystbladh (L. Hammarsköld, Svenska vitterheten .... 2. uppl, öfversedd o utg af P. A. Sondén, Sthlm 1833, s 150 Q. – Vintren (P. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur d 3, Lund 1835, s 448).- [Samlade vitterhetsarb] (Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin ... utg af P. Hanselli, d 8, Upsala 1867, s 133-328). – Disputatio philologica de insignibus nobilium ... Hfors 1982 [omsl]. (8), 22 s. [Faksimil av akad avh Åbo 1706, resp B Granroot, med efterskrift, red av K Laurla o H Degerman, på finska, sv, eng o fr.]  Akad avh i Uppsala under P Lagerlööf 1688 o G Peringer 1691, Sthlm, 46 egna i Åbo 16941707, akad progr där 1694 o 1699; likpredikningar i 4:o över: justitiaaborgmästaren i Åbo Johan Saehls i Åbo domkyrka 7/5 1707, [Åbo 1707,] (18) s, rådmannen o preses vid kämnärsrätten i Abo Adolph Wittfot där 30/6 1708, Åbo [1708], 15 s, rådmannens i Nyen-stad Hans Pälcks änka Catharina Petters dotter [Henning] där 12/12 1708, [Åbo 1708,] 31, (9) s, f d teol professorn i Lund o domprosten i Linköping Thomas Ihre i Linköpings domkyrka 11/3 1720, Linköping [1720], 56, (7) s, teol lektorn vid Linköpings gymnasium o kyrkoherden i Landeryd Laurentius Dryseen där 9/5 1722, Linköping [1722], 60, (8) s; begravningsvers, ofta u o o å, fol, (4) s (undert), över bl a: Petrus Piscator 24/6 1685, Sthlm 1685, Magnus Iser hösten 1685, Sthlm 1685, Magnus Ekebohm 25/7 1686, Sthlm, Sara Edenia, g Söderman, 22/8 1686, Catharina Pedersdotter i Jönköping 23/1 1687, regementspredikant Gabriel Hasselbom i Sunne 6/3 1687 (ulls med O Hermelin), Karin Andersdotter, g Månsson, i Filipstad 1687, Sthlm, Hedvig Eleonora Fleming, g Rålamb, 20/5 1688, Sthlm, kyrkoherde Erich Tilas 1/11 1688, Sthlm, landshövding Oloff Thegner 2/6 1689, Sthlm, Catharina Westman 20/6 1689, Sthlm (undert T. R.), rådmannen i Karlstad Erich Olofson Plaan där 1690, Upps, 4:o, Brita Bergenhielm 3/6 1690, Sthlm, 4:o, Johan Gustaf Karlström i Råda 11/1 1691, 4:o, Magdalena Pahl, g Cameen, 24/2 1691, Sthlm, Elias Larsson Linderoth i Bjurtjärns kyrka 1/3 1691, Sthlm, Barbro Dorothea Leyoncrona 6/9 1691, Sthlm, justideborg-mästaren Daniel Cameen i Storkyrkan 22/5 1692,4:o, superintendenten över Värmland Erland Broman i Karlstad 29/6 1693, Jacob Flachsenius 1/5 1694, Aboae, 4:o (tills med flera), hustrun Annichen Brunell o deras son i Åbo 11/6 1695, kh i Tenala Jonas Petre-jus 6/5 1696, u o 1696, 4:o, kh i Katarina församl i Stockholm Daniel Unger 27/9 1696, teol dr o kyrkoherden i Stockholms Storkyrka Matthias Isers son Johannes Iserhielm där 15/8 1697, Birgitta Cronhielm, g Lillienstedt, i Jacobs kyrka 1/11 1697, assessorn Daniel Tilas 29/12 1697, Barbara Gers, g Steen, 1697, Åbo u å (tills medj Flachsenius m fl), grevinnan Charlotta Juliana Dahlberg i Riddarholmskyrkan 23/4 1699, Sthlm, 4:o, magister Claudius Jenderjan i Uleå 4/12 1702, Åbo, brukspatron Petter Thorwöst i Svarta bruks kyrka 13/9 1703, o rådmannen Johan Kellmans maka Catharina Wallwik 26/7 1704,4:o; bröllopsskrifter till: Johan Fernell o Maria Bratt 28/8 1687, 4:o, kyrkoherden i Älvdalen Daniel Svedelius o Margareta Thermjenia midsommaren 1688, 4:o, (8) s (T. R.), Christian Kijhl o Brita Margareta Brunell maj 1691, Sthlm, mechanicus Christopher Påhlhammar [Polhem] o Maria Hoffman 28/12 1691, u o o å, 4:o, (3) s, Axel Lillie o Agneta Wrede i Stockholm 27/6 1693, u o o å, fol, (4) s, Petter Heike o Anna Dahlström, Åbo 1/12 1704, [Åbo] u å, 4:o, Johan Diedrich Grönhagen o Eva Sophia Giöthe, Stockholm 13/9 1708, u o o å, 4:o (T. R.); latinsk eller sv hyllningsvers i akad avh: 5 st Upps 168689, 40 st Åbo 16931708; tillfällesskrifterna delvis efter A Hultin, nedan a a 1902, som anför mer av resp slag men med titlar förkortade o utan format eller sidantal som visar vad som blivit sep tr.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hammarlund, Politik utan partier: studier i Sveriges polit liv 17261727 (1985); L Hammarsköld, Sv vitterheten (1833); E Helenius-Oberg, Johan Helmich Roman: liv o verk genom samtida ögon (1994); A Hultin, T R, ett bidr till karolinska tidens litt- o lärdomshist (1902); Karlstads hm, 1 (1975); M Klinge, Professorer (1989); Linköpings hm, 1 (1919); Malmström, 1 (1893); S Olsson, Olof Hermelin, en karolinsk kulturpersonlighet (1953); M v Platen, Johan Runius (1954); N Reuterholm, Journal (HH 36:6,1957); A O Rhyzelius, I Herrans jesu Namn ... T R (u å, trol 1729); B Ryman, Eric Benzelius d y, en frihetstida politiker; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten Rudeen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus von Platen), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7013
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten Rudeen, urn:sbl:7013, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus von Platen), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se