August W Quennerstedt

Född:1837-07-03 – Rydaholms församling, Jönköpings län
Död:1926-04-29 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Zoolog, Forskningsresande


Band 29 (1995-1997), sida 546.

Meriter

Quennerstedt, August Wilhelm, f 3 juli 1837 i Rydaholm, Jönk, d 29 april 1926 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden o regementspastorn Nils Johan Q o frih Anna Sophia Catharina Lilliecreutz. Elev vid Växjö förenade skola o gymnasium ht 46vt 56, studentex vid LU 12 sept 56, inskr där 15 sept 56, FK 20 maj 62, disp pro gradu 27 maj 62, FD 31 maj 62, amanuens vid zoolog instit 27 febr 6421 febr 73, doc i zoologi 10 jan 65, adjunkt i samma ämne 21 febr 73, tf prof i zoologi 26 mars 7731 maj 80, prof 7 maj 8031 jan 03, allt vid LU, inspektor vid Lunds privata elementarskola läsåren 8090, led av domkyrkorådet i Lund 28 jan 8818, prorektor vid LU 9195, rektor där 9599, led av styr för Alnarps lantbruksinst 21 april 9502, av universitetskomm mars 00juli 01, av dir för Råby räddn:inst, Malm, 0516, av styr för Karolinska förb från 10.  LFS 68, LSkS 01, LKrVA 13, HedLVHAA 18.


G 5 juni 1868 i Lund m Carolina (Lilly) Sophia Ekelund, f 31 okt 1846 där, d 15 sept 1936 där, dtr till professor Adam Wilhelm E o Hedvig (Hedda) Helena Zickerman.

Biografi

August Q växte upp i ett småländskt prästhem och bibringades från tidigaste barnaår en närmast bokstavstroende bibelorienterad religiositet med stark betoning i övrigt av plikttrohet och konservativa ideal. Q:s far hade tidigt trätt in på den militära banan och avancerat från soldat till officer under de oroliga åren 180814. Även sedan han fått möjlighet att studera till präst förblev han de militära idealen trogen. Som amatörbotanist i linneansk anda förmedlade fadern också ett systematiskt naturintresse till sina barn. Q:s mor var av aristokratisk godsägaradel vilket torde bidragit till att Q, och hans båda äldre bröder kunde söka sig en universitetsutbildning i Lund. Sin barn- och ungdomstid har Q skildrat (1925) som en väsentligen harmonisk och problemfri tid även om kraven på katekesläsning och psalminlärning var högt ställda och hörde till ungdomsårens självklara plikter.

Skoltiden i Växjö präglades för Q och hans bröder av nitisk ordning, regelbunden läxläsning och rigorös kunskapskontroll vilket allt övervakades av en f d prästman som engagerats av deras far. I Lund vidtog något friare förhållanden och här slog Q tidigt in på zoologin. I lundatraditionen efter Anders Jahan Retzius och Sven Nilsson (bd 27) inspirerades Q också av kvartärpaleontologin och den fornsv faunan som den manifesterades i de yngre fossil från skånska torvmossar som av dessa båda föregångare samlats på det zoologiska museum i Lund där Q kom att tillbringa en stor del av sin tid. Där kom Q också tidigt i kontakt med medicinaren men framför allt geologen och marinbiologen Otto Torell, som i sin forskning länkats in på frågor om istidens skandinaviska klimat och de kvartärgeologiska bildningarnas sammanhang därmed. Istidshypotesen var en internationellt omtvistad geologisk tolkning, och för att söka mer ingående empiriska kunskaper kring denna fråga hade Torell företagit flera resor för att studera aktiva inlandsisar och glaciära erosionsbildningar. Detta blev upprinnelsen till den under senare hälften av 1800-talet omfattande sv polarforskningen.

Torell kom att leda de båda första sv polarexpeditionerna till Spetsbergen-Svalbard. Till det första (1858) och mindre omfattande av dessa båda framgångsrika företag rekryterade han Q som inte bara var en lovande zoolog, utan också – och inte minst viktigt – en skicklig tecknare. I motsats till organisationsmönstret i polarforskningens föregångsland England fanns det nämligen en ambition i 1800-talets sv polarforskning att till expeditionsdeltagare välja universitetsskolade men yngre män med goda förutsättningar för såväl kreativt materialsamlande i fält som de ofta fysiskt krävande sidorna av polarfärden. 1858 års lilla men stilbildande sv polarexpedition räknade endast fyra personer i den vetenskapliga gruppen. Förutom Q och Torell, som var chef, deltog också Adolf Erik Nordenskiöld (bd 27) och draggmästaren Anders Jacobson. Längre vistelser och kortare strandhugg gjordes under sommarsäsongen längs hela den västra kusten av Svalbard. Unika samlingar av havs- och landlevande växter och djur sammanbragtes liksom mineral och fossil från skilda geologiska epoker. För Q innebar färden dels ett fascinerande och inspirerande möte med ett närmast obrutet vetenskapligt forskningsfält, dels en möjlighet att visa framfötterna och knyta kontakter som kunde öpppna dörren för en fortsatt akademisk karriär.

Q gjorde 1863 ytterligare en arktisk ishavsfärd till den s k Vestisen och farvattnen kring Jan Mayen. Denna gång var han endast inhyrd ombord på ett sydnorskt sälfångstfartyg. Q:s förhoppning att få landstiga på Jan Mayen kunde dock inte infrias då säljakten väsentligen dikterade expeditionens förutsättningar. Q kunde dock göra åtskilliga observationer av det föga kända djurlivet i packisen till havs liksom av isens allmänna fysiska beskaffenhet och förändringsmönster. Därtill beskrev han de märkliga och vetenskapligt mycket diskuterade hägringar som emellanåt uppträder i polartrakterna sommartid. Upplevelserna under dessa arktiska färder har Q skildrat i publicerade dagboksanteckningar liksom, långt senare, i det med illustrerade pennteckningar försedda samlingsverket Strödda skrifter, 1 (1919).

Q:s bearbetning av sina vetenskapliga resultat av expeditionen till Spetsbergen avrundades i en kort och koncis doktorsavhandling 1862, Några anteckningar om Spetsbergens däggdjur och fåglar. Handledaren Torell var mån om en skyndsam publicering av alla resultat från sin polarexpedition 1861, men Q, själv hade gärna utvecklat sin studie ytterligare. Iakttagelser från färden till Vestisen och Jan Mayen framlade Q i en uppsats i VAH 1868: Anteckningar om djurlifvet i Ishafvet mellan Spetsbergen och Grönland. Parallellt med detta arbetade Q på vad som skulle bli hans zoologiska huvudarbete, Bidrag till Sveriges infusorie-fauna, 1-3 (1866-70). Detta var ett för sv vidkommande grundläggande pionjärarbete eftersom Q, därmed blev den förste att närmare studera infusionsdjur, eller ciliater – flimmerdjur, de högst utvecklade bland de mikroskopiska urdjuren. Han studerade senare också fåglarnas muskulatur i arbetet Studier i foglarnas anatomi (1873). Så tillträdde Q sin första fasta tjänst som adjunkt i Lund.

Den långa perioden som t f och ordinarie professor präglades av föreläsningar och misslyckade ansträngningar att skaffa ekonomiska anslag för att kunna sköta och utveckla samlingarna vid universitetets zoologiska museum. Genom sin religiösa bakgrund och övertygelse kom Q samtidigt alltmer på vetenskaplig kollisionskurs med darwinismen. Därmed fjärmade han sig från många kollegor inom det biologiska ämnesområdet där evolutionstänkandet och läran om det naturliga urvalet blivit alltmer vedertagna vetenskapliga utgångspunkter. Q blev mer och mer isolerad i sitt engagemang däremot och framstår som en av de mest energiska vetenskapliga motståndarna till darwinismen i Sverige vid denna tid. 1871 publicerade han en skrift särskilt riktad mot evolutionsläran i vars ställe han ville sätta bl a läran om Bibelns verbalinspiration. Q försvarade också andra kyrkliga dogmer som jungfrufödsel i polemik med bl a Bengt Lidforss (bd 22). Denne författade sedermera (1903) ett verbalt nidporträtt av Q som länge tenderade att utgöra Q:s bestående eftermäle. Detta var naturligtvis på ett sätt orättvist, men det är samtidigt värt att betona att det darwinistiska tänkandet, i likhet med många andra genomgripande vetenskapliga revideringar, vann terräng endast långsamt, särskilt vid de etablerade lärosätena, och det skedde snarare genom generationsväxlingar bland forskarna än genom vetenskaplig argumentation. Q torde dock ha fått något av en personlig och social upprättelse genom sin framgångsrika tid som prorektor och rector magnificus i Lund. Där fick hans omvittnade retoriska skicklighet och representativa förmåga uppskattad tillämpning.

Under senare delen av sin levnad kom Q att i ökande utsträckning ägna sig åt ett sedan ungdomsåren etablerat intresse för den sv stormaktstiden. Både hans far och en av hans äldre bröder bedrev amatörstudier på detta fält, men Q inspirerades också av samtida forskare som Harald Hjärne (bd 19). Q framstod i tal och skrifter efterhand som en kännare av särskilt Karl XII:s tid och verksamhet. Han var 1910 en av stiftarna av Karolinska förbundet och tillika styrelsemedlem i sällskapet till sin död. Den nationellt sinnade vurmen för det storsvenska förflutna och uppskattningen av de förebildliga moraliska värden den karolinska epoken syntes förkroppsliga var tidstypiska inslag i det sena 1800-talet. Q arbetade sig med tiden igenom stora delar av den svenska och utländska litteraturen på området. Hans egna historiska bidrag blev dock alltmer originella. Senare mer källkritiska fackmän har avskrivit merparten av Q:s insatser som alltför inlevelsebaserade och spekulativa. Genom sina omfattande studier vid svenska och utländska arkiv påträffade han dock åtskilligt av dittills okänt relevant källmaterial. Han gjorde omfattande resor till och fältstudier vid platserna för flera av 1600-talets stora nordeuropeiska slag, och hans energiska sökande efter parafernalia resulterade i fynd av vapen, fanor, emblem, måleri, ovanliga tryck samt i för historiker kanske mera intressant material som kartor, fälttågsplaner, originalmanuskript, brev och dagböcker. De senare lades till grund för urkundssamlingen Karolinska krigares dagböcker som utgavs i tolv delar 1901–18. Utgivningen baserades på ett mångårigt samlings- och editionsarbete, finansierat mestadels av Q själv. Verket är resultatet av en forskningsinsats av bestående och oomtvistligt värde. Q:s betydande samling av konst, inkluderande en svit kungaporträtt från Gustav I till Karl XII, liksom hans samlingar av karolinska originaldokument, egna anteckningar och fotografier donerades till LU. Makarna Q bedrev ett diskret kulturellt och filantropiskt mecenatskap av betydelse i sekelskiftets och det tidiga 1900-talets Lund.

Författare

Urban Wråkberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Q:s arkiv (ms, almanackor, korrespondens, räkenskaper, teckmar mm) i LUB.  Brev från Q i GUB, KB (bl a till G Cederström o H Zettervall), LUB (bl a till G Billing, Carin Q, E Tegnér o M Weibull), RA (bl a till S Clason o S Hedin) o i UUB (bl a till Aksel Andersson, T Fries, H Hjärne, C Rogberg samt många till C Annerstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några anteckningar om Spetsbergens däggdjur och foglar. Akad afh ... Lund 1862. 33 s. - Minnen från en resa till Spetsbergen, år 1858 (Lunds student-kalender. Vittert album, årg 1 * [omsl: 1863-64], Lund 1863, s 123–155). – Bilder från Ishaf-vet omkring ön Jan Mayen (Nordisk universitets-tidskrift, årg 10,1864, Khvn b 2, Lund, s 72-100; även sep, Lund 1866, 29 s). – Bidrag till Sveriges infusorie-fauna jemte en kort framställning af infusionsdjurens organisadon. [Rubr.] Vol 1–3. [Lund 1866, 1868, 1870.] 64 s, 2 pl-bl, 47 s, 2 pl-bl, 35 s, 1 pl-bl. [LUA för år 1865, 3. Afd för mathematik o naturvetenskap: 6 1867, 2. D:o: 7 ... 1869, 2: 6.] – Anteckningar från en resa till Ishafvet i trakten af Jan Mayen år 1863 (Svenska expeditioner till Spetsbergen och Jan Mayen, utförda under åren 1863 och 1864 af N. Dunér, A. J. Malmgren, A. E. Nordenskjöld o A. Ovennerstedt, Sthlm 1867, s 153-238, 1 pl-bl). – Anteckningar om djurlifvet i Ishafvet mellan Spetsbergen och Grönland. Sthlm 1868. 4:o. 35 s, 3 pl-bl. (VAH, N F, bd 7 (1867-68), n:o 3.) - Om den moderna naturåskådningen (Theologisk tidskrift, årg 9, 1869, Upsala, s 133–161). – Det hellige Land ... 1868, af Volrath Vogt [recension] (ibid, s 311–315; sign A. Q.). – Den högnordiska naturen (Läsning för folket, årg 36 (N F bd 2), 1870, Sthlm, s 289–316; d:o). - Om darwinismen (Svensk tidskrift för literatur, politik och ekonomi utg af H Forssell, [årg 2,] 1871, Sthlm, s 479–528; rec av 2 arb). – Studier i foglarnas anatomi. 1*. Bakre extremiteternas muskulatur hos simfoglarna. Lund 1873. 4:o. 60 s, 11 pl-bl. [Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, T 9. 1872, 2. Afd för mathematik 11.] - Bidrag till kännedomen om Cyprinus Buggenhagii Bloch och dess förekomst inom Sverige (VA, Ofversigt af... förhandlingar, årg. 34, 1877, n° 7, Sthlm 1878, s 13–22, 2 pl-bl). – Naturlig skapelsehistoria af Ernst Hackel... 1881–82 [rec] (Tidskrift för kristlig tro och bildning, årg 1, 1883, Upsala, s 146–160). – Birgitta Birgersdotter. Föredr ... d 16:de juni 1885 ([Lunds missions-tidning, årg 39, 1885, n:o 12, bilaga.] Minnen från Lunds missionssällskaps årsmöte år 1885, Lund 1885, s 23–36). – Om öfvergångsformerna inom djurverlden (Tidskrift för kristlig tro o bildn, 4, 1886, s'214–236). – Carl von Linné (ibid, 5, 1887, Visby, s 150–157). – Om den tidigare förekomsten af Felis Catus i Skåne. Sthlm 1888. 5 s, 1 pl-bl. (VAH, [Bihang, bd 14 (1888-89), afd 4. Zoologi, omfattande både lefvande o fossila former,] n:o 6.) – En agnostiker. Sthlm 1888. 57 s. [Ur Vårt land nov–dec s å; om Charles Darwin.] – Lefvande taflor (Meddelanden från Lunds stads och omnejds försvarsförbund, 1. Årsfesten den 30 november 1890. Jämte redogörelse för förbundets stiftande m. m., Lund 1890, s 6-29, o Skrifter utg af Lunds... [ibid], 3[= 4]. Årsfesten ... 1892 ...jämte förklarande föredr 1892, s 11–36; text). – Tal vid Gustaf-Adolfs-föreningens i Lund årsmöte d. 6 nov. 1891. [Rubr.] [Upsala 1892.] 22 s. [Läsning för hemmet, bd 14, 1892, Upsala, 2.] - Ögonblicksbilder af A. Q. Lund 1894. 4:o. 38 s. [Sign; ur Vårt land 30/11 samt 5 o 8/12 s å.] – Tal vid minnesfesten öfver Gustaf Vasa den 12 maj 1896 i Lunds universitets aula. Lund 1896. 39 s. – Hvad torfmossarna förtälja. Föredr vid afslu-tandet af sommarkurserna i Lund 1896. Sthlm 1896. 23 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter, n:r 37.) [Tillök utg] Lund 1896. 41 s, 3 pl-bl. – Zoologiska institutionen (Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, T 33, 1897. Festskrift med anledning af Hans majestät konung Oscar Ils regeringsjubileum 1872–1897. Utg af Lunds univ, afd 3. Elof Tegnér, Lunds universitet 1872–1897, Lund 1897, 4:o, s 226–236). – Kampen om tillvaron. En granskning. 1–3. Lund 1898-99. 4:o. 1. 1898. 23 s. 2. 1898. S 25–51. 3. 1899. S 53–85. [Bilaga till inbjudningar till resp prof Frans August Johanssons installation, prof Hans Bendz o Sven Berggrens d:o samt rektorsombytet 1/7 1899.] – Flyttfåglarna. Afslutningsföredr till sommarkurserna 1898, hållet i Lunds universitets aula d 27 aug 1898 ([Omsl:] Från sommarkurserna i Lund 1898, 1. Humanismen och naturvetenskapen ... af S Ribbing, 2. Om flyttfåglarna Lund 1898, s 16–36). – Olaus Magnus såsom skildrare af Nordens djurlif. [Omsl:] Föredr vid nedläggandet af rektoratet d 1 juli 1899. Lund 1899. 40 s. – Tal vid sommarkursernas afslutning i Lund den 27 augusti 1902. Lund 1902. 22 s. – Tal vid Svenska bibelsällskapets allmänna årssammankomst den 21 april 1903 (Berättelse och redovisning af Svenska bibel-sällskapets styrelse för år 1902, [omsl:] Svenska bibel-sällskapets åttiondeåttonde årsberättelse för 1902 jämte Tal vid allm sammankomsten d 21 april 1903, Sthlm 1903, s 27-47). – En värld -många världar! Föredr vid sommarkursernas afslutning i Lund d 27 aug 1904. Lund 1904. 22 s. – Utlåtande (Handlingar rörande tillsättandet af professuren i zoologi vid Lunds universitet, Lund 1904, s 50-53). – De sakkunniges utlåtande (Handlingar ... af e. o. professuren i zoologi Lund 1905, s 13–18; tills med Hector F. E. Jungersen o D. Bergendal). – Lifvets vägar. [Rubr; omsl:] Föredr vid sommarkursernas af-slutning i Lund d 25 aug 1906. Lund 1906. 22 s. – Avd. 2. Om djuren (N. J. Berlin, Läsebok i naturlära, d 1, 10. uppl Lund 1907, s 51–191; föret: medvvid omarb). – Carl XII i Lund (Stockholms Dagblad, 1909, 21/11 (Lunda-nr), s 4; sign A. Q.). – Kalabaliken vid Bender. Några synp. Lund 1910. 70 s, 6 pl. – Kristendom och karaktärsdaning. Ett föredr. Lund 1911. 36 s. – Vid Prut (KFÅ, 1910, Lund 1911, s 166–204; även sep, 39 s). – veriges framtid (Malmötidningen Skånska af-tonbladet, 1911,27/6, s 2,28/6, s 2; tills även beteckn som Sveaförbundets ströskrift n:r 8). – "Mitt roligaste studentminne" (Vårboken, Lunds studentkårs maj-karneval 1912, Lund 1912, s 29-34). – Johan Henrik Thomander (Lunds stifts julbok, årg 4, 1912, [Lund, tr] Malmö, s 33-44). - Karl XII i Lund (KFÅ, 1912, tr 1913, s 178-216). – Under Magnus Stenbocks fanor (Bondetåget från Skåne 1914, Lund 1914, s 3–9). – Tal vid Gustaf Adolfs-föreningens i Lund årsmöte den 6 nov. 1915. Lund 1915. 23 s. – Ur Carl XILs lefnad. Skildringar. D 1-2. Sthlm 1916. XII, 212 s, 23 pl, VIII, 228 s, 22 pl. – Om Carl XILs-porträtten (Tidskrift för konstvetenskap, årg 2, 1917, Lund, 4:o, s 1–17, 1 pl-bl). – Till uppsatsen om Carl XILsporträtten. Efterskr (ibid, s 71-74). – Karl XII (Svensk militär tidskrift, årg 6, 1917, Sthlm, s 454–456). – En miniatyr af Karl XII (KFÅ, 1917, tr 1918, s 26–28; även sep, 3 s). – Två biktfäder hos Carl XII [J A Nordberg o A Rhyzelius] (Lunds stifts julbok, 10, 1918, s 47-66). – Strödda skrifter. 1–2. Lund 1919. 4:o. 388 s, 6 pl, 412 s, 9 pl. – Ett porträtt af Karl XII från 1702 (KFA, 1920, s 1–3, 1 pl; även sep, 3 s). – Mina första Lundaminnen. Lund 1921. 4:o. 30 s. (Skrifter utg af Föreningen Det gamla Lund, 3.) – En studentafton på 1860-talet. Med många utvikningar från ämnet (Under Lundagårds kronor, [2.] Minnen upptecknade af gamla studenter, Ny saml, Lund 1921, s 96–117). – Från barnaåren (Minnen från gamla svenska prästhem, 2. Från Smålands och Olands gamla prästhem, minnen saml o utg av H Pleijel & V Bexell, Lund 1925, s 1–17). – Elise Rappe (Lunds stifts julbok, årg 18, 1926, Malmö, s 9-28; kompletterad o förk av A v Schmiterlöw). – Lunds universitets årsberättelse 1894–95(–1898–99) Lund 1895–99, 4:o, 50, 46, 56, 57, 56 s (undert); Inbjudning till den högtidlighet ... att fira 400-årsminnet af Gustaf Vasas födelse 1896,... hvarmed prof... J C W Thyrén 1897, ... Frans August Johansson 1898,... Hans Bendz o ... Sven Berggren ... installeras 1898, Till bevistande af rektors-ombytet den 1 juni 1899, Lund, 4:o, 5, 6, V, 7, IV s (undert); bidrag i Vårt land, bl a 1888, 1893–94, 1897, Sthlm, fol.

Utgivit: Karolinska krigares dagböcker [3–12:] jämte andra samtida skrifter. 1–12. Lund 1901–18. [Föret.] 1. R. Petres och C. M. Posses dagböcker. 1901. XLIII, 380 s. Ny revid uppl utg av N Herlitz: Robert Petres... Sthlm 1921. XXIX, 332 s. 2.J. Lyths & L. Wisocki-Hochmuths dagböcker. Bihang: Slutet af A. L. Lewenhaupts berättelse. 1903. XXVIII, 334 s, 1 karta. 3. 1907. XXXIX, 365 s. 4. 1908. XIV, 390 s, 1 pl. 5. 1909. XXXII, 408 s, 2 pl. Facsimileuppl [av huvuddelen]: Sven Agrells dagbok 1707–1713. Sthlm 1988.12, XIII, 368, (13) s. [Med förord av G T. Westin.] (Suecica rediviva 113; Karolinska krigare berättar [5].) 6. 1912. XLVI, 394 s, 2 pl. 7. 1912. XXTV, 344 s, 4 pl. 8. 1913. XL, 337 s, 4 pl. 9.1913. XXVIII, 338 s. 10. 1914. XXXV, 485 s, 4 pl. 11. 1916. XXXI, 336 s, 2 pl, 3 kartor. 12. 1918. LXVIH, 467 s, 13 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 7 maj 1880, nr 9, RA.

Broomé; B Lidforss, Akademiska undantagsgubbar (Arbetet 21 jan 1903; omtr i B Lidforss i urval, 1965); LUM läsåret 19241925 (1925); O Persson, A Q, en förbisedd gestalt från ett förgånget Lund (1987); C F W Riben, nekr över Q (KrVAH år 1926).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August W Quennerstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Urban Wråkberg), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August W Quennerstedt, urn:sbl:7440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Urban Wråkberg), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se