Hans J Rabén

Född:1905-05-17 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län
Död:1988-04-03 – Nacka församling, Stockholms län

Förläggare


Band 29 (1995-1997), sida 597.

Meriter

Rabén, Hans Johan, f 17 maj 1905 i Sthlm, Hedv El, d 3 april 1988 i Nacka. Föräldrar: vinhandlaren Henrik Anshelm R o Ingeborg Josefina Pettersson. Studentex vid H a l å Östermalm, Sthlm, vt 23, inskr vid StH ht 24, FK 31 jan 29, FL 4 nov 33, disp 29 sept 34, FD 29 maj 36, allt vid StH, anställd vid Stockholmsutställn 29–30, vid Esselte ab 35–37, vid litterära avd hos ab P A Norstedt & Söner 37–42, grundade tills med C-O Sjögren bokförlaget Rabén & Sjögren ab 42, förlagschef o led av styr där 42, förlagschef i ab Rabén & Sjögren bokförlag 45, VD där 52–70, led av styr för Sv bokförläggarefören 62–70, av styr för Sv barnboksinst 65–70.

G 27 sept 1930 i Karlskoga, Ör, m Haldis Augusta Holm, f 4 sept 1906 i Kristinehamn, d 26 febr 1987 i Nacka, dtr till direktören Hans Theobald H (bd 19) o Caroline Augusta Mathiesen.

Biografi

Hans R växte upp på Östermalm i en burgen familj med konstnärliga intressen. En syster var den internationellt kända textilkonstnärinnan Alice Lund. R hade för avsikt att ägna sig åt museibanan; han läste konsthistoria vid StH och knöts efter sin fil kand-examen till Nationalmuseum, varifrån Gregor Paulsson (bd 28) tog honom till Stockholmsutställningen. Efter fortsatta studier för prof Henrik Cornell vid StH disputerade han 1934 på avhandlingen Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock intill den prechtska skolans genombrott. Aret därpå fick R anställning på Esselte och därefter på Norstedts förlag, där han huvudsakligen skötte reklam och publicity-uppgifter utan att ha något nämnvärt inflytande i utgivningsfrågor. Samtidigt knöts han av Natur och kultur som huvudredaktör för bokverket Det moderna hemmet, som kom ut i sin första upplaga 1937.

Bland de författare som engagerades för Det moderna hemmet var vännen och studiekamraten Carl-Olof Sjögren, sedan 1934 chef för det av honom och Teckningslärarnas riksförbund grundade Teckningsförlaget. Med sina erfarenheter av förlagsverksamhet fann R och Sjögren 1942 tidpunkten lämplig att tillsammans grunda ett eget förlag under namnet Rabén & Sjögren och med mottot "aktualitet och goda författarnamn".

Kompanjonernas gemensamma intressen gav redan från början förlaget en inriktning på bl a konst, men också R:s egen bakgrund, kontakter och intressen kom klart till synes i utgivningen. Hans engagemang i Oxfordrörelsen resulterade i flera böcker med religiös profil. Äktenskapet förde med sig ett flertal kontakter och böcker med norsk anknytning. R:s starka friluftsintresse avspeglades i utgivning av böcker om natur och friluftsliv, bl a Waldemar Hammenhögs instruktionsböcker i olika idrotter med tonvikt på ungdom. Av stor betydelse blev studiekamraten, arkeologen Holger Arbmans vikingabok för ungdom, Slode slavpojken (1943), som gjorde R medveten om bristen på kvalitetsböcker för barn och ungdom i den sv bokutgivningen.

Som ett led i ambitionen att förbättra kvaliteten på barnböcker beslöt R och Sjögren att 1944 anordna en pristävling om bästa bok för flickor i åldern 1015 år. De tre prisbelönta böckerna, bl a Astrid Lindgrens Britt-Mari lättar sitt hjärta (1944), fick ett gott mottagande av kritikerna men blev inte några försäljningsframgångar. Det blev i stället Lindgrens Pippi Lång-strump (1945), som vann stort i nästa pristävling. Därmed hade förlaget klart markerat en barnboksprofil som blev avgörande för framtiden. Redan året efter framgången med Pippi Långstrump anställdes Astrid Lindgren som ansvarig för barnboksutgivningen, och förlaget utvecklades raskt till det stora barnboksförlaget, där R var snar att ställa upp på nya, framgångsrika idéer.

I likhet med många andra nystartade förlag, som byggt upp en organisation men inte hunnit få någon trygg backlistutgivning, drabbades Rabén & Sjögren av ekonomiska problem ungefär samtidigt som barnboksutgivningen började skjuta fart. Trots att denna utgivning snart skulle visa sig ekonomiskt framgångsrik, dröjde det flera år, med förändringar i förlagskonstruktionen och ägandeförhållanden jämte förlagssammanslagningar, innan situationen stabiliserades och Rabén & Sjögren blev ett helägt dotterföretag till Kooperativa förbundet, en process som var fullständigt genomförd först 1959.

Under alla dessa förändringar behöll R sin position som förlagets ledare. I samband med hans 60-årsdag kommenterade en ledamot av KF:s direktion valet av R till förlagschef, vilket "överraskade många och förargade en del. En av kooperationens viktigaste ideologiska och kulturella uppgifter anförtroddes ju en man, som inte hade någon egentlig förankring i rörelsen. Det var fackmannens erfarenhet och kunskap som fällde utslaget: till chef för KF:s förlagsverksamhet valde man en bokförläggare" (Thedin).

R:s intresse för budget, bokslut och ekonomiska analyser var inte särskilt stort, vilket delvis förklarar de tidigare förlagsårens ekonomiska problem. Med tiden kom dock hans agerande att i allt högre grad styras av ekonomisk försiktighet och han blev föga fallen att ta "onödiga risker", även om han flera gånger fick äta upp sitt uttalande: "Man måste ideligen ta risker, risker att hoppa i galen tunna. Men hoppa måste man." Fäktkonsten  en av R:s hobbyer där han en gång tom blev tvåa i SM  skulle kunna stå som symbol för hans förlagsverksamhet: båda krävde en gentlemannamässig stridslystnad, taktik, energi och uthållighet.

Den uppbackning som bl a Elsa Olenius (bd 28) och Astrid Lindgren gav förlaget stärkte R:s ambitioner och engagemang för kvalitetstänkandet beträffande barn-och ungdomsböcker. Han deltog i bokkongressen i München 1951 då de första stegen togs mot bildandet av International Board on Books for Young People (IBBY), var en av Sveriges delegater på de följande kongresserna och utsågs till president vid mötet i Sthlm 1956; han var även aktiv i den sv sektion som senare utvecklades till Barn och ungdomsbokrådet (BUR). R var också engagerad i arbetet att skapa ett sv barnboksinstitut: Han ingick i det interimsutskott som tillsattes 1964 och var därefter Sv bokförläggareföreningens representant i barnboksinstitutets styrelse.

Trots sin betydelsefulla ställning inom barnboksbranschen framträdde R ogärna offentligt. Han släppte inte heller folk in på livet. De som lärde känna honom närmare kunde dock möta en rikt sammansatt person, beläst och bildad. För många var han en vänlig och charmerande sällskapsmänniska, medan andra kunde uppleva honom som en tillknäppt, lynnig och butter sparsamhetsivrare, som lätt kunde brusa upp. Lika snabbt visade han sig dock ångerfull, och långsint var han aldrig.

Författare

Petter Åkerman



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från R i GUB (bl a till A Boéthius), LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Mäster Melcherdt, konstsnickaren i Oxenstiernas tjänst (En bok om Tyresö, utg av Nordiska museet, Sthlm 1933, s 107123).  Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock intill den Prechtska stilens genombrott. Akad avh [StH]. Sthlm 1934.4:o. VIII, 264 s, 1 karta.  Stilar och mästarnamn i Tyska kyrkans inredning (Konsthistorisk tidskrift, årg 3, 1934, Sthlm, 4:o, s 52-62). – Från åttiotal till funkis, det sv hemmets utveckling under ett halvsekel (Det moderna hemmetutg av H R, Sthlm 1937, s 968; 2. omarb uppl 1942, s 969: Från åttiotal till nutid; 3. d:o 1950, s 9-76).  Några möbeltyper för moderna behov (ibid, s 95104; tills med E Ullrich; 2. omarb uppl s 137-146, 3. d:o s 167176).  Belysningsarmaturen som ljuskälla och prydnad (ibid, s 105-115; tills med G Pleijel; 2. omarb uppl s 95106, 3. d:o s 121132).  [Moderna hem i bild och text:] Sverige (ibid, s 133211; 2. omarb uppl s 149-233, 3. d:o s 179267).  Att förlägga barnböcker (Till en bokvän. En saml uppsatser tillägnade Gunnarjosephson, Sthlm 1959, s 98103).  Rabén & Sjögren 19421967. En tjugofemårskrönika. Sthlm 1967. 57 s.

Utgivit: Det moderna hemmet. Inredningskonst i Sverige och andra länder. Sthlm 1937. 4:o. 341 s, 25 pl-bl. 2. omarb uppl 1942. 383 s, 25 pl-bl. 3. d:o 1950. 425 s, 22 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Lindgren, H R död (SvD 8 april 1988); A Lindvåg, Elsa Olenius o Vår Teater (1988); Rabén, Sjögren o alla vi andra. Femtio års förlagshist, ed K Bohlund m fl (1992); N Thedin, En bokförläggare. 60-årshyllning till H R (Kooperatören 1965, nr 4).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans J Rabén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7480, Svenskt biografiskt lexikon (art av Petter Åkerman), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7480
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans J Rabén, urn:sbl:7480, Svenskt biografiskt lexikon (art av Petter Åkerman), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se