Ragnvald

Född:omkring 1100
Död:omkring 1130

Kung


Band 29 (1995-1997), sida 615.

Meriter

Ragnvald, sv kung, sannolikt på 1120-talet.

R är känd genom den äldre västgötalagens kungakrönika, som daterats till 1240-talet. Där uppges att han var kung mellan Inge d y (bd 19) och Sverker d ä, var djärv ("baldaer") och högmodig ("huxstor"), utan gisslan red till "Karllaepitt" och blev dödad för att han därmed förolämpat västgötarna.

Biografi

En 1400-talsavskrift har "Karlaeby" i stället för "Karllaepitt", vilket sammanställts med att såväl lagmansting som häradsting åtminstone på 1400-talet kan beläggas ha hållits i Karleby sn nära Falköping. Enligt en annan 1400-talsuppgift (D 4) dödades R i "Gaasamosa", vilket ortnamn, nu Gåsamossen, förekommer på flera håll i Vadsbo och Valle härad i Västergötland; nära Karleby ligger Gårmossen i Asle sn, Vartofta härad; det fornisländska ordet "pyttr" betyder pöl (jfr Beckman 1914).

I marginalen har med betydligt yngre handstil vid R:s namn i kungakrönikan tilllagts tillnamnet "knaphöfda", troligen efter något av 1400-talsverken Prosaiska krönikan, Lilla rimkrönikan eller Ericus Olai (bd 14 ). Ordet har använts om ett dryckeskärl av ett manshuvuds storlek (Söderwall; Bråte) och har i föreliggande fall ansetts betyda "rundhuvud" (Stenius; NE).

Om R:s ursprung uppges i en isländsk uppräkning av sv kungar från 1300-talets början att han var son till en Olof "näskonung", vilket sammanställts (Bolin 1931) med att en genom flera handskrifter känd sv kungalängd från 1200-talets senare hälft nämner en Näskonung bland kungar mellan Inge d y:s far Halsten och dennes bror Inge d ä ; jfr bd 28, s 238 f. Uppgiften att R var son till Olof "näskonung" har emellertid ansetts vara så sen och obestyrkt att den uppfattats som värdelös, varför R:s val till kung förmodats kunna förklaras med att han skulle vara identisk med Inge d ä:s i övrigt okände men hos både isländska skribenter och Saxo nämnde son med samma namn (Schück). Detta har dock betecknats som enbart en namnkombination (Bolin 1952).

Saxo nämner ej R:s namn men uppger att svearna, sedan götarna valt den danske kungasonen Magnus Nilsson (bd 24) till kung, valde en annan kung, som götarna dödade; Magnus Nilsson förekommer dock ej i västgötalagens kungakrönika. Den av Saxo ej med namn nämnde kungen torde ha varit R, vars verksamhet i så fall kan dateras av att Magnus Nilsson stupade 1134 och av att R:s företrädare Inge d y:s företrädare eller medregent Filip (bd 16) enligt isländsk uppgift dog 1118.

R:s på Johan III:s tid tillkomna gravkor i Vreta kloster vittnar om förväxling med den Ragnvald som var bror till Magnus Henriksson (bd 24) och kan beläggas ha donerat till detta kloster (Ahnlund).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: D 4, f 204v, KB.

N Ahnlund, Vreta klosters äldsta donatorer (HT 1945), s 326; B Beckman, Matts Kättilmundsson o hans dd, 12 (195354); N Beckman, Studier till Västgötalagarnas hist (ANF 28, 1912), s 145 o 147; dens, Ur vår äldsta bok (1912), s 34 f; dens, Randanteckn:ar om västgötska ortnamn (Namn o bygd 1914), s 38 ff; S Bolin, Om Nordens äldsta hist:forskn (1931), s 162, 180, 183 f, 190 o 193; dens, Ragnvald Knaphövde (Sv uppslagsbok, 23,1952) ; Catalogus regum Sveciae ab Olavo Skötkonung ad Ericum Läspe (SRS 1:1, 1818), s 11; Chronologiska antekmar rör tilldragelserna i Sverige, Danmark o de tillgränsande riken från år 826 till 1430 (HSH 17, 1832), s 20; H S Collin o C J Schlyter, Saml af Sweriges gamla lagar, 1 (1827), s 300 f; S Curman o E Lundberg, Vreta klosters kyrka (Sveriges kyrkor. Östergötland, 2, 1935); Ericus Olai, Chronica Godiorum (199395); L Gahrn, Sveariket i källor o hist:skrivn (1988); G E Klemming, Sv medeltidens rim-krönikor, 1 (1865), s 226; dens, Småstycken på forn svenska [1] (186881), s 235; Langfedgatal sive series regum Svecise a Ragnaro Lodbrok ad Birge-rum Magni filium (SRS 1:1, 1818), s 6; I Lindquist, Västgötalagens litterära bilagor (1941), s 42; N E; Ortnamnen i Skaraborgs län, 17 (1970), s 143; Saxonis Gesta Danorum (1931); H Schück, Den äldsta kristna kungalängden i Sverige (1914), s 8 o 3033; Series triplex regum Septentrionis ... (Scriptores rerum Danicarum medii sevi, 1, 1772), s 13; S S[teniu]s, Ragnvald Knaphövde (SMoK, 6); A M Strinnholm, Sv folkets hist, 3 (1848), s 64 o 68 ff; K F Söderwall, Ordbok öfver sv medeltids-språket, 1 (18841918), s 669; T Westrin o E Bråte, Ragnvald Knaphöfde (NF 22, 1915).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnvald, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7499
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnvald, urn:sbl:7499, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se