Axel E Raphael

Född:1850-10-04 – Göteborgs mosaiska församling, Västra Götalands län
Död:1921-11-30 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Skriftställare, Nationalekonom, Socialpolitiker


Band 29 (1995-1997), sida 672.

Meriter

Raphael, Axel Ferdinand, (i fdb endast Axel), f 4 okt 1850 i Gbg, Mosaiska, d 30 nov 1921 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: grosshandlaren Jacob R o Marianne Bahr. Studentex vid Realgymnasium i Gbg 5 juni 68, inskr vid UU 14 sept 68, FK maj 73, disp pro gradu 11 nov 74, FD 31 maj 75, JK 4 mars 84, allt vid UU, sekr i jordbrukslägenhetskomm sept 91–mars 92, i Sveriges författarefören 94–17, föreläsare, bl a vid Sthlms arbetareinst från 97, sekr i förlikn-o skiljenämndskomm maj 99–febr 01, led av styr för ab Per Perssons väf- o stickmaskin från 06, av litterära äganderättskomm nov 11–juli 14, ordf i styr för Sthlms mosaiska förs:s religionsskola. Skriftställare.

G 15 nov 1879 i Sthlm, Mosaiska, m Cecilia Saloman, f 24 febr 1858 i Gbg, Mosaiska, d 27 dec 1930 i Sthlm, Osc, dtr till konstnären vice prof Geskel S o Ida Göthilda Jacobson.

Biografi

Axel R växte upp i en kulturellt medveten judisk miljö i Sthlm; han var befryndad bl a med släkten Hirsch (bd 19). R disputerade i historia på en avhandling med titeln Bidrag till historien om Gustaf III:s planer på Polen och dermed sammanhängande underhandlingar under åren 1788–91 (1874), men han studerade också juridik. Inriktningen på dessa båda ämnesområden blev tillsammans med intresset för nationalekonomiska frågor karakteristisk för hans omfattande verksamhet som skriftställare och föreläsare, i allt väsentligt förlagd till huvudstaden. Utan att direkt delta i det politiska livet räknades R – exempelvis inför 1888 års val – till den liberala vänsterfalangen, "demokraterna", vilkas främsta namn var Adolf Hedin (bd 18). Inom den övervägande konservativa släktkretsen ville man gärna betrakta R som "röd".

R verkade under en epok då bl a Hedins stora motion 1884 om arbetarförsäkring bidrog till en framväxande socialpolitisk diskussion i Sverige, samtidigt som bristen på sakligt informativ litteratur på det sociala området var påfallande. I den situationen kom relativt fristående skriftställare, som R och Johan Leffler (bd 22), att spela en framträdande roll. Båda har med hänsyn till sin inriktning betecknats som sv katedersocialister. Termen är hämtad från Tyskland och avser de historiker, ekonomer och jurister som bar upp den på 1870-talet bildade Verein für Sozialpolitik. Denna var både en "tankeskola" och en socialpolitisk reformrörelse. Benämningen anspelar på att de ledande företrädarna var knutna till akademiska lärostolar och att de i opposition mot förhärskande manchesterliberala tankegångar förordade ingripanden från det allmännas sida. Ett väsentligt drag i deras uppfattning var att de ville befordra sociala reformer på grundval av kunskap om de faktiska förhållandena och på den auktoritet som expertkunskapen skänker. Denna induktiva inriktning kombinerades gärna med en betoning av den moraliska sidan vid ordnandet av samhällsförhållandena. Katedersocialisterna fick stort inflytande, främst genom att de påverkade den allmänna synen på ekonomiska och sociala problem.

Med den 1888 utgivna skriften Arbetgifvare och arbetare, förlikningsmetoder vid deras intressetvister i England och Förenta staterna, ville R ge inte bara en upplysande teoretisk skildring utan också en för sv läsare "praktiskt gagnande utredning". I den noggranna översikten, med fyllig historisk bakgrund, framhäver R arbetarnas rätt att organisera sig – deras strejkrätt är för honom självklar – och han anser, att deras organisationer är det enda medlet för varaktig försoning och levande samverkan mellan kapital och arbete. R skiljer mellan rättstvister och intressetvister, förordar förlikning framför skiljedom och förespråkar sålunda ett partsautonomt system, där parternas ansvar är i förgrunden. Förekomsten av stabila och jämnstarka parter hör till systemets förutsättningar. R:s syn på arbetarnas organisering ligger nära den som Lujo Brentano hävdat bland de tyska katedersocialisterna. Inte minst med tanke på att skriften kom ut endast nio år efter Sundsvallsstrejken – med den militanta attityd myndigheterna där visat mot arbetarna – kan den betraktas som ett pionjärarbete.

Ett pionjärarbete var också R:s Bostadsfrågan, föreläsningar hållna vid Stockholms arbetareinstitut hösten 1902 (1903). Alltför höga hyror, bl a Ull följd av tomtspekulation, utpekas där som huvudorsak till bostadsbristen, som R anser främst berör arbetarklassen. Med stöd av uppgifter och förebilder, inte minst från Tyskland, pläderar han för införande av bostadsinspektion och åtgärder mot oförtjänt värdetillväxt i form av expropriation, tomtskatt och andra socialpolitiskt motiverade beskattningsformer. Stort intresse ägnas åt "allmännyttig" byggnadsverksamhet, skild från den "spekulativa"; det gäller bl a kommunalt byggande och olika stödåtgärder. Liksom R tidigare argumenterat för att arbetarna skulle sammansluta sig, betonar han nu vikten av att hyresgästerna bildar organisationer; samtidigt är han angelägen om att i en tilltänkt hyreslag garantera rimligt rättsskydd åt hyresvärdarna. Skriften har en mycket konkret prägel. Den blev snabbt citerad och inspirerade bl a Erik Palmstierna (bd 28; Palmstierna, s 17 o 26).

I verket Det ekonomiska samhällslifvet, en handbok i nationalekonomi (1894–1902) medverkade R med två omfattande uppsatser. I den första, ägnad industrin, ger han en ingående ekonomisk-historisk översikt, där anknytningen till den katedersocialistiska litteraturen, inte minst Gustav Schmollers arbeten, är tydlig. Den andra uppsatsen behandlar Den industriella arbetarfrågan. R sätter där förbättringen av industriarbetarnas ställning i ekonomiskt, socialt och moraliskt avseende i centrum; förändringen skulle ske genom successiva reformer under samverkan mellan arbetsmarknadens parter, stat, kommun och andra berörda. R:s tilltro till statens opartiska och utjämnande roll är här som i andra sammanhang påtaglig.

R gjorde en betydande insats för konsolideringen av den litterära och konstnärliga äganderätten. Under lång tid var han sekreterare i Sveriges författareförening, och under föreningens uppbyggnadsskede hade han "en avgörande betydelse" för dess utveckling och inflytande på lagstiftningen (Gehlin). Sina expertkunskaper på området dokumenterade R bl a också i en omfattande artikel i Nordisk familjebok om äganderätten (1907). Av stor vikt var vidare det arbete han utförde för Sveriges anslutning 1904 till Bernkonventionen.

Tack vare sin överblick över litteraturen och sin kännedom om den aktuella diskussionen i de industriella föregångsländerna kom R att förmedla viktiga impulser och i hög grad bidra till att definiera och identifiera sociala problem i Sverige. Hans skrifter utmärks av systematik, noggrannhet, klara begreppsutredningar och lättillgänglig stil. Genomgående i dem är ett omutligt krav på empiriskt grundad kunskap om samhällsförhållandena som förutsättning för de reformer som tedde sig alltmer oavvisliga. Han tillmäter också organisering av viktiga kollektiv i samhället stor vikt. Hos R finns också övertygelsen om samhällsforskarens ansvar i samhällsarbetet, parad med tanken att dennes insatser kan bidra till att sanera den politiska debatten – allt förhållningssätt som återfinns hos de tyska katedersocialisterna. Detsamma gäller det moraliska patos som aldrig saknades i R:s skrifter.

Författare

Sven-Ola Lindeberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till R i KB; handl:ar även i SSA; R:s klippsaml (363 vol) i AA.  Brev från R i GUB (bl a till S A Hedlund o många till H Hedlund), KB (bl a till E Rinman, K Warburg o F U Wrangel), LUB, RA, UUB (bl a till H Hjärne) o i Örebro läns museum (till N G Djurklou).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till historien om Gustaf IIIS planer på Polen och dermed sammanhängande underhandlingar under åren 178891. Akad afh. Upsala 1874. 78 s.  Om ansvarighet för skada i följd af jern-vägs drift. Några anm med anledn af lagen d 12 mars 1886. Sthlm 1886. 50 s. – Arbetsgifvare och arbetare. Förlikningsmetoder vid deras intressetvister i England o Förenta staterna. Sthlm 1888. XII, 147 s.  Industridomstolar samt lagstadgade förliknings- och skiljenämnder vid industriella tvister i utlandet. Sthlm 1899. 19 s.  Das schwedische Arbeiterschutzgesetz vom 10. Mai 1889 (Archiv fur soziale Gesetzgebung und Statisdk, Bd 3, 1890, Tübingen, s 140-148). – Hemstadsförslag i Tyskland (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1891, Sthlm 1892, s 122-140).  Hvilka åtgärder kunna vidtagas för att förebygga sträjker, så att både arbetares o arbetsgifvares bästa tillgodoses? Inledningsföredr till frågan 3. Sthlm 1893. 15 s. [Redogörelse för fjärde svenska arbetaremötet i Stockholm den 2628 juni 1890 af mötets sekreterare [John Olsson], Sthlm 1892, bih.] – Åtgärder för upprättandet af smärre jordbrukslägenheter i Preussen och Storbritannien. En redogörelse. Sthlm 1893. 4:o. 84 s. (Bilaga till jordbrukslägenhets-komiténs betänkande.)  Om rätt till tidnings titel. Föredr hållet i Publicistklubben d 13 april 1894. Sthlm 1894. 28 s.  Die schwedische Sozialpolitik des Jahres 1894 (Archiv für soziale Gesetzgebung und Statistik, 8, 1895, s 283299).  Industrien (Det ekonomiska samhällslifvet. En handbok i nationalekonomi ... utarb av J Leffler bd 2, Sthlm [1894-J1902, s 257416 [1897]).  Den industriella arbetarfrågan (ibid, s 507-663 [1902]).  Förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet. En redogörelse. Sthlm 1901. 4:o. 126 s. (Bilaga till Förliknings- och skiljenämndskomiténs betänkande.)  Hantverk och hemslöjd (Sveriges land och folk, historisk-statistisk handbok ... utg af G Sundbärg, Sthlm 1901, s 817825; innehållsfört; revid av andra i 2. uppl, utg av J Guinchard, 191516, s 458470).  Arbetarlagstiftning och socialstatistik (ibid, s 967-983; d:o).  Bostadsfrågan. Föreläsn hållna vid Stockholms arbetareinstitut hösten 1902. Sthlm 1903. 102 s.  Tändstickstillverkningen i Sverige (Social tidskrift, årg 3, 1903, Sthlm, s 332336).  Historien om förbudet mot försäljning af fosfortändstickor i Sverige (ibid, s 371374).  Die Zündholzfabrikation in Schweden. Bericht an das internationale Arbeitsamt (Gesundheitsgefährliche Industrien ... hrsg von S Bauerjena 1903, s 372377).  Anhang zur Geschichte des Verbotes gegen den Verkauf von Phosphor-Zimdhölzern in Schweden (ibid, s 378381; anon).  Den engelska lagstiftningen om arbetstvister. 1906 års lag. Sthlm 1907. 24 s. (Centralförbundet för socialt arbete n:o 9.)  Eganderätt... 2. Artistisk och litterär eganderätt (Nordisk familjebok, ny ... uppl, bd 6, Sthlm 1907, sp 1410-1424; sign Rphl). -[Uttalande] (A Raphael o E Löfgren, Blockad, bojkott och svarta listor, två mötesuttalanden i anledn af hr Hildebrands modon om ändring af 3 § 1 l:o Tryckfrihetsförordningen, Sthlm 1908, s 321).  Enl uppg bidr i Soziale Praxis und Archiv fur Volkswohlfahrt, Leipzig 4:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Andersson, SvD o det politiska livet 18971918 (1952); A Besserman, "... eftersom nu en gång en nådig försyn täckts hosta upp dem på Sveriges gästvänliga stränder." Mosaiska förs:en i Sthlm inför den östjudiska invandringen till staden 1860-1914 (Nord judaistik, 5:2, 1984), s 23; J Gehlin, Floden o virvlarna. Linjer o episoder ur hundra års författar-facklig hist (1993); T Gårdlund, Knut Wicksell, Rebell i det nya riket (1956); A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); A Lilliestam, Gustaf Steffen, samhällsteoretiker o idépolitiker (1960); S E Olsson, Social policy and welfare state in Sweden (1990); E Palmstierna, Ett brytningsskede (1951); E B Rinman, R, en sv föregångsman på den sociala upplysms område (Social tidskr 1904); SMoK; Staatslexikon, ed H Sacher, 35 (192932); Staatslexikon. Recht, Wirtschaft, Gesellschaft, 68 (196163); States, social knowledge, and the origins of modern social policies, ed D Rueschemeyer o T Skocpol (1996).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel E Raphael, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7542, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Ola Lindeberg), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7542
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel E Raphael, urn:sbl:7542, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Ola Lindeberg), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se