Olof

Död:800

Kung


Band 28 (1992-1994), sida 233.

Meriter

Olof, sveakonung i Birka åtminstone omkring 850.

Biografi

O har förmodats (Munch; Nerman 1918 o 1920; jfr Boken om Ansgar, s 103) vara son till den Björn (bd 4) som var konung vid Ansgars (bd 2) första besök i Birka omkr 830. Han är endast känd genom ärkebiskop Rimberts (d 888) i Bremen skildring av sin 865 avlidne företrädare Ansgars liv. Enligt denna källa skall O ha varit sveakonung, då Ansgar gjorde sin andra resa till Birka efter att i slutet av 840-talet ha blivit ärkebiskop. Dit hade då sändebud kommit med rekommendation för Ansgar från den danske konungen Hårik, som enligt en annaluppgift stupade 854 (Ausgewählte Quellen; Albrectsen). Rimbert uppger, att en person kort före Ansgars ankomst till Birka agiterat där mot kristendomen och uppmanat folket att i stället dyrka en avliden konung Erik (bd 14, s 244). Ansgar inbjöd därför O till sitt härbärge. Vid deras samtal där skall O ha förklarat, att han inte utan vidare vågade stödja Ansgar, eftersom präster bortdrivits genom ett folkupplopp. Om sändebud från Ansgar åtföljde O på nästa ting, lovade han emellertid att där tala till folket för Ansgars mission.

Vid O:s förhandlingar med sina hövdingar beslöts, att man genom lottkastning skulle söka utröna gudarnas vilja i denna sak. Denna lottkastning resulterade i att dyrkan av de kristnas Gud skulle tillåtas. När frågan var uppe på tinget i Birka beslöts, att präster skulle få vistas hos svearna, och att de kristna sakramenten skulle tillåtas, och så beslöts även på ett ting i en annan del av O:s rike. Därefter förordnade O, att kyrkor skulle få byggas, att präster skulle få vistas hos svearna och att de som ville bli kristna ej skulle hindras därifrån. O skänkte till Erimbert en tomt i Birka, där denne skulle kunna uppföra en bönesal; Erimbert hade rekommenderats av Ansgar och var systerson till den tidigare från Birka förjagade biskopen Gautbert.

Rimbert uppger också, att O, sedan danskarna misslyckats med att erövra Kurland, som fordom lytt under svearna, företog ett krigståg dit, brände en stad "Seeburg" där och fick skatt av en stad "Apulia". Uppgifterna om O:s tåg till Kurland har kombinerats med att arkeologiska utgrävningar där resulterat i fynd, som anses vittna om kontakter med Svealand (jfr bd 26, s 530).

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: N Ahnlund, Ansgar o den nord missionen (Rimbert, Ansgars levnad, 1926), s 29; E Albrectsen, Vikingerne i Franken. Skriftlige kilder fra det 9 Århundrede (1976), s 97; B Ambrosiani o B G Erikson, Birka. Vikingastaden (1991), s7;HArbman, Die Gräber (Birka, 1, 1943), s XV; Ausgewählte Quellen zur deutschen Geschichte des Mittelalters, 7 (1960), s 46 f; Boken om Ansgar (1986); J E Forssander, Om svear o götar (HT 1942), s 437; L Gahrn, Bland svear o götar (1989); H Hildebrand, Sveriges medeltid, 24 (18841953); E Linderholm, Ansgars värld o verk (OoB 1930), s 287 f; H Ljungberg, Den nord religionen o kristendomen (1938), s 185 f; dens, Ansgar o Björkö (1945); dens, Hur kristendomen kom till Sverige (1946), s 14; P A Munch, Det norske Folks Historie, 1:1 (1852), s 376 o 412; B Nerman, Svärges älsta konungalängder som källa för sv hist (1914), s 17; dens, Kungshögarna på Adelsö o Sveriges äldsta konungalängder (Fornv 1918), s 69 f o 72 f; dens, Hur länge har Ynglingaätten regerat i Sverige (Rig 1920), s 102 ff; dens, Die Verbindungen zwischen Skandinavien und dem Ostbaltikum in der jüngeren Eisenzeit (VHAAH 40:1, 1929), s 4651; dens, Sveriges rikes uppkomst (1941), s 184 o 191; dens, Sveriges första storhetstid (1942), s 116125; dens, När Sverige kristnades (1945), s 2427 o 40; dens, Grobin-Seeburg(1958), s 194-198; H Olrik, Konge og praestestand i Danmark indtil 12 århundredes begyndelse (2. uppl, 1905); S U Palme, Kristendomens genombrott i Sverige (1959); H Reuterdahl, Swenska kyrkans hist, 1 (1838), s 159 o 211 f; Rimbertus, Vita Anskarii (1884), s 5560; P Savvyer, När Sverige blev Sverige (1991), s 29 f o 62; T Schmid, Sveriges kristnande (1934), s 38 f; A Schück, Studier rör det sv stadsväsendets uppkomst o äldsta utveckl (1926), s 94; H Schück, Sveriges förkristna konungalängd (1910), s 58, 31 o 35; dens, Studier i Ynglingatal (1910), s 164 f; E Wadstein, Norden o Västeuropa i gammal tid (1925), s 97; C Weibull, Om det sv o det danska rikets uppkomst (HT för Skåneland, 7, 191721), s 353 (omtr i dens, Källkritik o hist, 1964); dens, Sverige o dess nord grannmak-ter under den tidigare medeltiden (1921), s 37 (omtr i dens, a a 1964, s 72); L Weibull, Fredsfördragen mellan frankcrna o danerna 811 o 813 (Sc 1940), s 147 (omtr i dens, Nord hist, 1, 1948, s 161); dens, Ansgarius (Sc 1941), s 196 (omtr i dens, a a 1948, s 186); H Wijkmark, Sv kyrkohist, 1:2 (1931); I Wood, Christians and pagans in ninth century Scandinavia (The christianization of Scandinavia, 1987).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7740
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof, urn:sbl:7740, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se