O Emil Olovson

Född:1883-10-30 – Björskogs församling, Västmanlands län
Död:1951-10-30 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör


Band 28 (1992-1994), sida 245.

Meriter

Olovson, Oskar Emil, f 30 okt 1883 i Björskog, Vm, d 30 okt 1951 i Västerås, Domk. Föräldrar: lantarbetaren August Olofsson o Lotta Adamsdtr. Glasbruksarb i Arboga 9509, sekr i Sv glasarbetareförb o red för Glasarbetaren, ordf i Arboga arbetarekommun 0509, medarb i Folket 1013 o Ny Tid 1318, red för Västergötlands folkblad o Västra Sveriges folkblad 1318, medarb i Värmlands folkblad 1820, huvudred o utg av Västmanlands folkblad 2049, led av AK 2248 (led av andra lagutsk 3339 lagt, 40 lagt o 4148, av andra särsk utsk 39 urt o 44, av tredje särsk utsk 40 urt, 43 o 46, av första särsk utsk 46), led av styr för Socialdemokratiska arbetarepartiet 28 48, ordf i Västmanlands läns partidistr 3049, led av komm ang skydd för sjömän i utländska hamnar juni 31dec 33, av Västmanlands läns landsting 3134, ordf i Rikskomm mot den olagliga rusdryckshanteringen 3136, led av komm ang olovlig rusdryckshantering dec 33juni 35, av vaccinationsutredn febr 34aug 37, av 1938 års arbetarskyddskomm juni 38dec 39 o jan 42dec 50.

G 1) 18 juni 1909(21) i Arboga m Lydia Henrietta Jakobsson, f 22 aug 1889 där, d 14 febr 1959 i Angered, Göt, dtr till gjutaren Karl Erik J o Anna Sofia Ramberg; samt omg Jonsson; 2) 14 april 1922 i Västerås m Ellen Katarina (Karin) Svensson, f 3 febr 1896 i Eskilstuna, d 16 maj 1982 i Västerås, Lundby, dtr till kopparslageriarbetaren Carl Oskar S o Ellen Paulina Petersson.

Biografi

Vid tolv års ålder började Emil O arbeta vid Arboga glasbruk där han snart kom med i fackföreningsarbetet. Tiden efter sekelskiftet var orolig med många arbetskonflikter som kulminerade i storstrejken 1909. Efter strejken avskedades O från glasbruket och var sedan arbetslös nästan ett år. Han gav dock inte upp utan slog in på en ny bana. O övergick till journalistiken där han länge kom att tjäna arbetarrörelsens press.

O tog 1922 plats i AK och inriktade sig där främst på den sociala lagstiftningen. Som ledamot av andra lagutskottet deltog han i det sociala reformarbete som tog extra fart sedan Per Albin Hansson hade bildat sin första ministär 1932 och efter den s k kohandeln med bondeförbundet följande år om sociala reformer och tryggade jordbrukspriser.

På O:s initiativ bildades 1931 Rikskommittén mot den olagliga rusdryckshanteringen, den s k Västeråsaktionen. Det var en reaktion från bl a nykterhetsrörelsen mot den omfattande smugglingen, lönnbränningen och illegala handeln med rusdrycker. Liksom en stor del av den socialdemokratiska riksdagsgruppen var O organiserad nykterist och ansåg att alkoholen var en stor samhällsfara, som splittrade hem och ledde till en för tidig död för många människor. Han delade dessa politikers idealistiska tro på att nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen gemensamt skulle bidra till ett bättre samhälle genom ett reformarbete i stor skala.

O kritiserade vid flera tillfällen vad han uppfattade som odemokratiska tendenser inom krigsmakten. Han var en varm anhängare av en ökad demokratisering inom denna och ansåg att det var viktigt att bredda rekryteringen till befälskårerna så att dessa bättre återspeglade befolkningens sammansättning. Det under första världskriget inrättade militieombudsmannaämbetet (MO) ansåg O vara ett viktigt organ för att stävja tendenser till preusseri och översittarfasoner. MO skulle bevaka de värnpliktigas rättigheter och rättsintressen.

O tillhörde den socialdemokratiska partistyrelsen och hade en regionalt stark ställning som ordförande i Västmanlands läns partidistrikt. Han var en respekterad politiker inom rörelsen med stor erfarenhet och ett inflytande som sträckte sig långt utöver Västerås och Västmanland. Det märktes inte minst vid två politiska "affärer" där han fick något av en huvudroll. 1943 gällde det den s k Lekvattnetaffären. O interpellerade då försvarsminister P E Sköld om att ett beväpnat tyskt kurirflygplan nödlandat i norra Värmland. Enligt avtalet med Tyskland om kurirflygningar skulle planet ha varit obeväpnat varför incidenten väckte stort uppseende. Sköld medgav att tyskarna inte hade följt avtalet och lovade att klagomål skulle framföras och att kontrollen skulle bli hårdare. O var under kriget delvis kritisk mot den förda tryckfrihetspolitiken och ansåg att regeringen ibland för mycket lyssnade på tyska protester mot sv tidningar. Han godtog dock ändringen av tryckfrihetsförordningen 194041, vilken gav möjligheter till censur vid krig eller krigsfara. O anslöt sig även till regeringens försiktiga utrikespolitik gentemot Tyskland under krigsåren. Framförallt stödde han statsminister Hansson, som i O hade en trogen anhängare när det gällde politiken i stort.

Då O hade avgått från riksdagen blev han inblandad i en politisk skandal, den s k Hallaffären. David Hall (bd 17) i Västerås efterträdde sommaren 1949 E Wigforss som finansminister. Då det visade sig att Hall hade tillämpat maktfullkomliga metoder i lokalpolitiken, avslöjade i Västmanlands folkblad, tvingades han att avgå. Saken väckte stort uppseende, men O ansåg att den varken kunde eller borde tystas ner. Genom sitt ställningstagande i denna fråga fick O större politisk uppmärksamhet än han hade haft under mer än 25 år i riksdagen.

O var en tidstypisk socialdemokratisk politiker som förenade redaktörskapet för partiets länstidning med politiska uppdrag. Han verkade outtröttligt inom rörelsen och gjorde stor nytta på en rad områden. O var självständig med egna uppfattningar men valde ändå ofta att ställa sig lojal med den socialdemokratiska partiledningen mot dess kritiker inom och utom rörelsen. Hans lojalitet mot Hansson tycks ha förblivit orubbad. O gjorde en imponerande arbetsinsats inom fackföreningsrörelsen, arbetarpressen och politiken.

Författare

Kent Zetterberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv, 6 vol (ms, anteckn:ar, brev m m), i AA. – Brev från O i GUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vindar. Dikter. Eskilstuna 1909. 23 s.  Till kamp för frihet och bröd! Ett allvarsord till lantarbetarna. Sthlm 1913. 15 s.  De förtrampade. En maning till lantarbetarna. Av En statares son. [Rubr.] Gbg 1915. 4 s. [Anon.]  Ungdomens väg. Några ord om Sverges socialdemokr ungdomsförb. Utg av förbundsstyrelsen. Gbg 1918. 15 s. [Sverges socialdemokratiska ungdomsförbunds flygskrift n:r 1.]  På mörka stigar. Bilder ur livet. Karlstad 1919. 142 s.  Ett brev till tegarnas söner. Eskilstuna 1920. 8 s. (Sverges socialdemokr ungdomsförbunds flygskr 3.)  Lantarbetarna och jorden. En appell inför valen. Sthlm 1921. 15 s.  Lantarbetarna och valet. Sthlm 1928. 15 s. [Omsl: ... valen. Av Emil Olofsson.]  På vakt mot förfallet. Ett allvarsord om spritmarodörernas förgiftningsarbete. Sthlm 1931. 15 s. 2.-3. uppl så.  Medarb i Folket, Eskilstuna, 191012, o Ny tid, Gbg, 191318.

Redigerat: Västergötlands folkblad, Gbg, o Västra Sveriges folkblad, Gbg 191318, samt Västmanlands folkblad, Västerås, 192049 (huvudred o ansv utg).

Källor och litteratur

Källor o litt: R Casparsson, Vårt fattiga liv (1961); A Johansson, Finlands sak (1973); G Jonasson, Per Edvin Sköld 1946-1951 (1976); K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin (1974); G B Nilsson, 100 års landstingspolitik (1966); O Nyman, Sv parlamentarism 19321936 (1947); SMoK; Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988); K Zetterberg, Liberalism i kris (1975).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Emil Olovson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7755
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Emil Olovson, urn:sbl:7755, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se