P Hjalmar Olson

Född:1884-11-29 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1963-08-20 – Danderyds församling, Stockholms län

Matematiker, Skolrektor, Läroboksförfattare


Band 28 (1992-1994), sida 264.

Meriter

Olson, Per Hjalmar, f 29 nov 1884 i Gävle, d 20 aug 1963 i Djursholm. Föräldrar: sjökaptenen o livförsäkr:agenten Anders O o Elin Helena Maria Fröling. Mogenhetsex vid Gävle h a l 21 maj 04, inskr vid UU ht 04, FK där 14 dec 07, extra lär vid h a l i Falun ht 08vt 09, extra lär o vik adjunkt vid H reallärov å Norrmalm i Sthlm ht 10vt 12, tjänstg vid Sofi Almquists samskola där ht 1024, vid Grevesmühlska samskolan där ht 11vt 12 o vid Sthlms samgymnasium ht 12vt 13, adjunkt vid Nya elementarskolan i Sthlm 27 juli 1223, sekr i Sthlms läraresällsk 1516, inskr vid StH ht 20, FL där 28 maj 21, sekr i dir över Sthlms stads undervisn:verk juni 2129, kamrer där 2936, sekr i Läroverkslärarnas riksförb 1 jan 2223, disp vid StH 1 april 22, FD 30 maj 22, föreläste i matematik där ht 23vt 24, lektor i matematik o fysik vid h a l å Södermalm i Sthlm 29 okt 23, rektor där 31 juli 4530 juni 50, sakk i skolöverstyr 24, utg av Tidskr för elementär matematik, fysik o kemi 2527, led av granskn- o examensnämnden för privatister 2544, lär i matematik o mekanik vid Sjökrigsskolan 1 okt 2930 sept 45, sakk i komm ang läroverkens ekon förvaltn 31, ensamutredare ang matematikundervisn på reallinjen vid de h allm läroverken okt 3435.

G 1 april 1915 i Sthlm, Ad Fredr, m Maria (Maja) Fahlén, f 10 mars 1885 i Holmby, Malm, d 25 juli 1974 i Täby, Sth, dtr till arbetaren och husägaren Anders Persson o Sissa Eriksdtr.

Biografi

Vid sidan av en omfattande lärarverksamhet fortsatte Hjalmar O vid StH sina tidigare i Uppsala bedrivna akademiska studier. 1922 försvarade han doktorsavhandlingen Om i hela planet entydiga integraler till ett system av lineära differentialekvationer och om regulära integraler till ett dylikt system. I denna tillämpar O den av handledaren Helge v Koch (bd 21) utvecklade teorin för oändliga determinanter och lyckas därmed att till system av differentialekvationer generalisera en berömd sats av den tyske matematikern Lazarus Fuchs. Undersökningarna fortsattes och kompletterades i arbetet Sur les intégrales régulières d'un système d'équations differentielles linéaires (1923).

Läroböcker och pedagogiska skrifter utgör den dominerande delen av O:s produktion. Dessa gjorde honom känd och uppskattad i vida kretsar. Hans läroböcker täckte i det närmaste alla avsnitt av matematikkurserna på gymnasiet, och läroboken i geometri för realskolan, som första gången kom ut 1925, torde under ett par decennier ha varit den mest använda.

O:s läroböcker utmärks av en klar och redig disposition och av ett urval och en organisation av stoffet som gör det möjligt att undvika felaktiga påståenden. Det sista låter kanske förvånande, men det är inte svårt att hitta exempel på osanna påståenden i läroböcker i matematik, såväl modernare som äldre. För att undvika sådana svagheter måste vissa "sanningar" meddelas utan bevis, trots att de ej ingår bland axiomen för den aktuella teorin. Detta förhållande bör dock klart redovisas och skenbevis därmed undvikas. Inte minst inom geometrin dyker dessa svårigheter upp, men O lyckades i nära anslutning till Euklides ge en fungerande framställning.

I en uppsats i Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi, byggd på ett föredrag för lärarkandidater i Sthlm 1925, citerar O med instämmande 1820 års skolordning där det med hänvisning till Pestalozzi sägs att "geometrien bör studeras som en ypperlig tankeövning, genom vilken förståndet vänjes att undersöka, innan man bedömer, samt att fordra redighet i uppgifter, ordning i slutföljder, klarhet i bevisen och bestämdhet i resultaterne".

O tog således ställning för en logisk uppläggning av fakta med korrekt språkbehandling och framhöll att geometrin är en praktisk vetenskap, som bl a utvecklar vår rumsuppfattning, vilken ej är medfödd utan växer fram genom våra erfarenheter.

Många av O:s förslag till praktiska övningar i anslutning till geometriundervisningen skulle med fördel kunna utnyttjas inom en senare tids laborativa och åskådliga matematik. Han betonade vikten av att de olika måttenheterna ges ett konkret och åskådligt innehåll genom exemplifiering med t ex Skeppsholmens yta och längden på vanliga resor och genom att eleverna själva får komma fram till att 1 kubikmeter rymmer 1012 skolbarn. Även klippning och klistring samt användning av trådmodeller rekommenderades. Att jordens hela befolkning lätt får ståplats på Vänerns is, gäller fortfarande (1992) trots befolkningsexplosionen.

O blev känd som skicklig pedagog och framgångsrik läroboksförfattare. I samband med hans utnämning till rektor framhöll kolleger hans "ovanliga arbetsförmåga, kloka omdöme och skicklighet i formulering". Dessutom underströks hans "gedigna personliga egenskaper och stora rättrådighet" som gjort honom allmänt omtyckt.

Författare

Tord Ganelius



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En för rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse. Folkundervisningskommitténs betänkande II (Pedagogisk tidskrift, årg 49, 1913, Upps, s 168179).  Vad innebär programmet: "Folkskolan som bottenskola"? (Inledningsföredrag i Stockholms läraresällskap den 8 nov. 1913) (ibid, s 513534).  Kan mellansko-lan med sin nuvarande organisation praktiskt pröva bottenskoleprogrammet? (ibid, 50, 1914, s 109116).  I vilken utsträckning böra mellan-betyg komma till användning? (ibid, 54, 1918, s 161168). – Om i hela planet entydiga integraler till ett system av lineära differentialekvationer och om rcgulära integraler till ett dylikt system. Akad avh ... Stockholm. [Sthlm, tr] Upps 1922. 56 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 17, n:o 5.)  Sur les intégrales réguli-éres d'un systeme d'équations différentielles linéaircs. [Rubr.] Upps 1923. 9 s. (Ibid, 17:24.)  Nils Helger, Staten och lärarna ... [recension] (Pedagogisk tidskr, 62, 1926, s 31 f).  Plan geometri för realskolor, mcllanskolor, högre folkskolor och därmed jämförliga läroanstalter. Sthlm 1925. VII, 134 s. 2.-3. uppl 1927, 1929. 4.-5. oförändr uppl 1931, 1935. 6. förminskade uppl 1940. X, 128 s. 2.-3. tr 1942, 1945. 7. uppl 1948. 8. oförändr uppl 1954.  Funktionslära för latingymnasiet. Sthlm 1927. 26 s.  Algebra och planimetri för gymnasiet. Sthlm 1927. IV, 199 s. 2. uppl 1935. IV, 200 s. 3., nästan oförändr uppl 1938. 2. tr 1941. 4. d:o uppl 1945. 5. omarb uppl: D 12. 195355. 1. För R och A I4, II4 och I3. 1953. 174 s, Tillägg ... (2) s. 6. uppl 1956. 173 s. 2. tr 1962. 2. För R och ASo II4, IV4, II3, III3. 1955. 41 s. 2. tr: För Rm, Rb och Aso. 1956. 3. tr 1962.  Funktionslära och analytisk geometri. Sthlm 1928. 228 s. (Tills med B E. Nyström.) 2.-3., nästan oförändr uppl 1938. 4. d:o 1945. 2. tr 1949. 5. omarb uppl avsedd för realgymnasi-ets matematiska gren. 1955. V, 221 s.  Sannolikhetskalkylens första grunder. Sthlm 1929. 23 s.  Algebra med planimetri ... D 12. Sthlm 1929. 1. ... planimetri och stereometri för latingymnasiet. 1929. 82 s. 2. uppl 1931. 87 s. 2. ... planimetri för latingymnasiet. 1929. 86 s. 12: Algebra för latingymnasiet. 1936. 1. För ring L I4 (Algebra med geometri, planimetri och stereometri). 3. omarb uppl 1936. 72 s. 2.-4. tr 1939, 1944, 1949. [Senare uppl:] Matematik för ring L I4 (Algebra ...). 4. uppl 1955. 2. tr 1957. 2. För det differentierade gymnasiet (Algebra ... och trigonometri). 2. omarb uppl 1936. 112 s. 3. oförändr uppl 1939. 2.-5. tr 1944, 1948, 1952, 1954.  Kortfattad funktionslära och analytisk geometri för realgymnasiet. Sthlm 1933. 80 s. (Tills med B E. Nyström.) 2., nästan oförändr uppl 1938. 80 s. 2.-4. tr 1942, 1947, 1951. 3. omarb uppl avsedd för gymnasiets biologiska och sociala grenar. [Omsl: ... för RB och ASo.] 1955. 70 s. 4. uppl avsedd ... 1957.  Likformighetslära för gymnasiet. Sthlm 1933. 36 s. (D:o.) 2. uppl 1937. 2.-4. tr 1941, 1946, 1949. 3. omarb uppl 1953. IV, 31 s. 4. uppl 1957. 38 s.  Grunderna för finansiell redovisning (bokföring). Sthlm 1934. 71 s, 30 blanketter i konvolut. (Tills med E Sköld.)  Kortfattad lärobok i plan geometri för realskolor, mcllanskolor och därmed jämförliga läroanstalter. Sthlm 1936. VII, 88 s. 2. oförändr uppl 1937. 3. d:o 1939. 4. d:o 1942. VIII, 88 s. 5. d:o 1944. 2.-4. tr 1946, 1947, 1950. 6. d:o uppl 1952. – Repetitionsuppgifter i geometri för R III4 och R II3. Sthlm 1938. 16 s. (Tills med B E. Nyström.)  Plan trigonometri för realgymnasiet. Sthlm 1939. 51 s. (D:o.) 2. tr 1950. 2. omarb uppl 1954. 57 s. [Omsl: Plantrigonometri.] [Härur sep:] Plan trigonometri för allmänna linjen A So III4, II3. 1954. IV, 27 s. [Omsl: d:o.] - De senaste tjugo åren. Södra Latin 19291949 (19491950, Redogörelse för Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm, Sthlm 1950, s 332).  Stereometrisk översikt för ring A II4. [Omsl.] Sthlm 1954. Ils.  Kortfattad stereometri för gymnasiets biologiska och sociala grenar. Sthlm 1955. 30 s. (Tills med S Hjalmars.)  Stereometri för reallinjens matematiska gren. Sthlm 1955. 57 s. (D:o.)  Avgivit (Redogörelse för) Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm ... (Redogörelse) 1944/19451949/1950, Sthlm 194550; bidrag i Tidskrift för elementär matematik (se Utgivit; från 1938: Elementa) även 1937, 1939, 1954, 1956. Utgivit: Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi. Årg 910, 1925/261926/27. Sthlm. 256, 256 s. (Tills med C. E. Blom [årg 10], O. G. Borelius, O. Gallander, J. S. Hedström, G Starck.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 29 okt 1923, nr 8, o 31 juli 1945, nr 16, RA.

E Adelsköld, StH:s matr 1888-1927 (1978); H Gejrot, P H Räf o E Sandén, Lärarmatr 1946 (1946); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 18111961 (1963).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Hjalmar Olson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Ganelius), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7766
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Hjalmar Olson, urn:sbl:7766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord Ganelius), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se