Meriter

Olsson, Gustaf Olof, f 10 nov 1902 i Västervåla, Vm, d 4 sept 1987 i Västerås, Skerike. Föräldrar: hyttarbetaren Carl Olof O o Kristina Fredrika Pettersson. Jordbruksarbetare, snickare, led av styr för avd 43 av Sv träindustriarbetareförb 28, ordf i Västerås arbetarkommun 36–45, v ordf i styr för Västmanlands läns soc:dem partidistr 36–51, led av stadsfullm i Västerås 38, ordf där 49–52, ordf i styr för Västerås tekn verk 41–54, led av drätselkammaren 42, ordf där 53–70, ordf i kristidsnämnden 42–70, v ordf i styr för Byggnads ab Mimer 50, ordf 52–54 o 57–71, VD där 54–56, kommunalråd i Västerås 57–70.

G 12 nov 1927 i Västerås m Ebba Karolina Palmer, f 18 april 1903 i Litslena, Upps, d 1 juli 1987 i Västerås, Skerike, dtr till valsverksarbetaren Johan Enoch P o Selma Carolina Österlund.

Biografi

Gustaf O växte upp i ett frireligiöst bruksarbetarhem och engagerade sig tidigt i hemortens nykterhetsloge. Efter flyttning till Västerås blev han snickeriarbetare i staden och aktiv i det lokala fackliga arbetet. Via engagemang i Fackliga centralorganisationen (FCO), fackens samverkansforum, och uppdrag som studieledare kom han in i partipolitiken. Nära knuten till redaktören och riksdagsmannen Emil Olovson (s 245) spelade O liksom denne en framträdande roll i den interna partistrid där David Hall (bd 17) var huvudperson, "Hall-affären". Konflikten i partidistriktet kom "att kasta en strimma av mörker" längs O:s fortsatta karriär (Olsson 1992, s 45) och ledde bl a till att han helt koncentrerade sina krafter på kommunalpolitiken i Västerås.

O debuterade tidigt som kommunal förtroendeman men blev heltidspolitiker först 1957, när han besatte stadens första kommunalrådspost. Han hade då en gedigen erfarenhet från olika tekniska nämnder och hade även under några år varit VD i det kommunala bostadsbolaget Mimer. Under hans ledning sanerades företaget och förvandlades till den dominerande allmännyttiga bostadsproducenten i staden.

O hade som mål att bygga om den lutande, trägrå Aseastad han mött på 1920-talet till en god boendemiljö för alla människor. För stadscentrums del ville han sätta handeln i högsätet. Genom större mått, city-ring, parkerings- och varuhus skulle den funktionella miljö skapas som tiden ansågs kräva. O fick som kommunalråd avsevärda möjligheter att förverkliga sina intentioner, och vid hans avgång 1970 hade hans program i allt väsentligt genomförts. Av de äldre sv städerna var Västerås den som först stod färdigsanerad. De kulturhistoriska intressena hade tillgodosetts genom att den gamla brädbyn Kyrkbacken och den pittoreska ålinjen bevarats.

Vid omvandlingen av stadscentrum var fastighetskontoret, gatukontoret och Mimer O:s huvudinstrument medan byggnadsnämnden i allt väsentligt förbigicks. Socialdemokratins dominans, ett påtagligt expert-inflytande och närheten mellan de politiskt ansvariga ledde till en i stort sett problemfri beslutsprocess. Stadsfullmäktigegruppen blev under 0:s ledning "ett mellanting mellan studiecirkel och pejling av de lokalpolitiska farvattnen" (Olsson 1992, s 48). Med kunnande, känsla och kärv retorik behärskade han fullständigt de kommunala rådslagen. Samtidigt var han en pragmatiker, mån om att uppnå samförståndslösningar. Den kommunsammanläggning som skedde under hans tid vid makten ansågs just genom frånvaron av inbyggda motsättningar vara ett mönster för hela landet.

O var ledande kommunalman i Västerås under ett skede av stadens historia då folkmängden fördubblades och den tekniska servicen fulländades. Med handlingskraft och målmedvetenhet ledde han en genomgripande omdaning av stadskärnan. Resultatet var med hänsyn till tidens förutsättningar funktionellt om än inte alltid arkitektoniskt skönt.

Författare

Sven W Olsson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stadens anpassning till bilismen (Svenska vägföreningens tidskrift, årg 49, 1962, Sthlm, s 242–245). – Aktiv kommunal markpolitik (Stadsbyggnad, årg 30, 1964, Sthlm, 4:o, s 185 f). – Mindre ryckighet i maskineriet (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 56, 1964, Sthlm, 4:o, s 949–951). – Bostaden i den kommunala byggnadspolitiken (Bostaden i föränderlighetens Västerås: Byggnads AB Mimer 50 år, Västerås [1970], 4:o, s 29–70). – Bostaden i Västerås kommunalpolitik (Byggforum, 1971, Gbg, 4:o, s 33–36).

Källor och litteratur

Källor o litt: T Hedberg, Västerås kommunala hist 1938–1977 (1980); G B Nilsson, 100 års landstingspolitik (1966); S Olsson, Västerås stads tekn verk 1936–1961 (1961); dens, Parlament i Aros (1963); dens, Han byggde staden (Västmanlands fornminnesfören:s årsskr 1992, med där anf källor); Västerås stadsfullm:s handhar 1937–1972.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf O Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7775, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven W Olsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7775
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf O Olsson, urn:sbl:7775, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven W Olsson), hämtad 2024-04-26.