Oscar U B Olsson

Född:1877-07-04 – Helsingborgs Maria församling, Skåne län
Död:1950-01-25 – Danderyds församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Nykterist, Folkbildare


Band 28 (1992-1994), sida 334.

Meriter

Olsson, Oscar Ulrik Bernhardin, f 4 juli 1877 i Helsingborg, d 25 jan 1950 i Djursholm, Danderyd, Sth. Föräldrar: skomakaren Nils O o Petronella Hiller. Mogenhetsex vid h a l i Helsingborg 12 juni 97, inskr vid LU 14 sept 97, FK där 31 maj 99, eo lär vid h a l i Karlstad vt 03–vt 08, led av styr för Socdem ungdomsförb (SSU) 04–07, ordensstudieledare i Sveriges storloge av IOGT 04–24, adjunkt i svenska, historia o geografi samt räkning o geometri vid folkskolesem i Linköping 22 nov 07, lektor där 13 dec 18–31 dec 42, led av komm ang statsunderstöd åt folkbibl:en nov 11–jan 12, av stadsfullm i Linköping 11–18, av FK 13–48 (led av första tillf utsk 13–18 lagt o 19 lagt, av tredje särsk utsk 19 urt, statsrevisor 20–23, led av statsutsk 20–27 o 31–48, av andra särsk utsk 27 o 40 urt), led av komm ang nykterhetsundervisn nov 14–mars 15, av Östergötlands läns landsting 14–22, led av komm ang den andliga vården vid krigsmakten juni 18–maj 21, led o sekr i folkbildn:sakk juli 20–maj 23, led av styr för riksdagens soc:dem nykterhetsgrupp 23–43, av soc:dem riksdagsgruppens förtroenderåd 25–26, internationell chef för IOGT 30–47, expert i 1946 års skolkommission som arbetade jan 46–juni 52.

G 1) 1 febr 1903(–36) i Bårslöv, Malm, m läraren Karin Helena Broomé, f 15 mars 1877 där, d 31 juli 1938 i Sthlm, Matt, dtr till folkskolläraren o riksdagsmannen Lars Gustaf B (bd 6, s 438 f) o Maria Nilsson; 2) 14 dec 1936 i Linköping m läraren Roine Regina Rydman, f 26 mars 1907 i Pargas, Åbo o Björneb, Finland, dtr till folkskolläraren Frans Oskar R o Hulda Ulrika Lind.

Biografi

Oscar O, ofta omtalad som "O med skägget", var folkbildare, nykterhetsman och politiker. Han är allmänt ansedd som upphovsman till den sv studiecirkeln. O var det enda av familjens sex barn som fick studera vid läroverk. Efter studentexamen påbörjade han humanistiska studier i Lund. Av särskild betydelse var mötet där med Hans Larsson (bd 22), vars inflytande på O:s bildningsideal är tydligt. O:s huvudsakliga intresse var skönlitteraturen. Han var aktiv medlem i Godtemplarorden och SSU. Tidigt deltog han i nykterhetsrörelsens studiearbete, bl a i den kurs som pågick 1899–1902 och som kallats "den första studiecirkeln". Erfarenheterna från denna resulterade i det reformförslag O lade fram för IOGT:s storlogemöte 1902, vilket innehöll huvudprinciperna för utformningen av studiecirkeln. Uppdrag som studieledare inom IOGT och styrelseledamot i SSU, i vars tidskrift Fram han var medarbetare, liksom en kontakt med Ellen Key (bd 21) och hennes tankevärld inspirerade O till att ytterligare utveckla sina idéer om folkbildningen.

O lade första gången fram sina tankar i samlad form i boken Folkets bildningsarbete (1911). Senare följde en rad skrifter i samma ämne, bl a Folklig självuppfostran (1918) och Folkbildning och självuppfostran (1921) samt arbeten om Hans Larsson. O:s bildningsmål var att alla medborgare skulle bli delaktiga av det mänskliga kulturarvet. Medlet härför var självbildning i studiecirkelns form. I sin bildningssyn distanserade sig O från både en neutral allmän bildning och en klasskampsbildning. För honom var folkbildningen ett led i en demokratisk strävan, en väg till att skapa de aktiva medborgare och utvecklade personligheter som demokratin behövde.

Genom sin befattning vid folkskoleseminariet i Linköping sökte O införa sina pedagogiska idéer i skolans arbete. Under resor i England och USA kom han i kontakt med John Dewey och progressivismen. Sina iakttagelser redovisade O i arbetet Demokratiens skolväsen (1926) där han pläderade för elevernas självaktivitet och fostran till en demokratisk livshållning, kännetecknad av initiativkraft och samarbetsförmåga.

Tillsammans med Rickard Sandler grundade O 1917 Bokstugan, studiecirklarnas egen tidskrift. Den innehöll artiklar om konst, litteratur, filosofi och bildningsidéer. Bokstugan fungerade som ett sammanhållande organ för studiecirkelverksamheten. I 1920 års folkbildningssakkunniga var O både ledamot och sekreterare men avgick i arbetets slutskede efter en konflikt med den konservative ordföranden, högerriksdagsmannen Claes Lindskog, som skrev slutbetänkandet.

Som socialdemokratisk riksdagsman tog O initiativet till en rad reformer på skolans område, bl a det statliga räntefria studielånet. O var en tidig förespråkare för nioårig skolgång för folkskolebarn, avskaffande av studentexamen och att de högre skolformerna skulle öppnas för alla. 1927 motionerade Sandler och O om de första reformerna för enhetsskolans genomförande. Som expert i 1946 års skolkommission fortsatte han att tillsammans med bl a Alva Myrdal (bd 26) plädera för enhetsskolans genomförande. Inom nykterhetsrörelsen hade O förtroendeuppdrag även utanför landets gränser. Detta internationella engagemang medförde att han 1927 blev utsedd till rådsmedlem och verkställande ledamot i The World Association for Adult Education.

Författare

Lars Arvidson Bernt Gustavsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

O:s arkiv (18 vol:ms, anteckn:ar, brev, foton m m) i AA. – Brev från O i GUB (bl a till F Ström), KB (bl a till E Hedén o Ellen Key), LUB (bl a till Hans Larsson o många till Pehr Johnsson), RA o i UUB (bl a till H Öhrwall).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Goodtemplarordens studiehandbok. Stadgar jämte råd o anvisningar för bildande o ledning af studiecirklar, logebibliotek, studiekurser, läsecirklar o föreläsningsanstalter äfvensom anvisn för själfstudier, utg. Sthlm 1905. 83 s. [Omarb uppl:] ... studiehandbok. 1–3. 1907. 1. Råd ... studiecirklar, bibliotek, studiekurser ... föreläsningsanst. [2. uppl.] 62 s. 3., omarb uppl 1910. 70 s. [Ny, omarb utg 1915–16 se nedan.] 2. Anvisningar för självstudier i humanistiska ämnen. 69 s. 3. Anvisningar för självstudier i naturvetenskaperna. 55 s. – Goodtemplarordens folkupplysningsarbete. [Rubr.] Sthlm [1906]. (2) s. (Goodtemplarordens agitationsvecka 1906, Ströblad n:o 12.) – Folkbibliotek, föreläsningar och studiecirklar (Folkbiblioteksbladet, utg av Folkbildningsförbundet, årg. 5, 1907, Sthlm, s 1–9). – Goodtemplarordens studieverksamhet (Handbok för goodtemplare, 4. uppl granskad o bearb af O Gylfe o O Eklund, Sthlm 1908, s 100-111; även sep, 12 s; 5. uppl 1913, s 96–107). – Hans Larsson. Om bildning och självstudier [recension] (Värmlands folkblad, so-cialdemokr organ ..., 1908, Karlstad, fol, 31/3, s [3]). – Bokförteckning för studiecirklar och mindre bibliotek. Sthlm 1910. 31 s. [Ny uppl] 1911. Tillägg... 1911. 6 s. Tillägg n:o 2 ... 1912. 7 s. [Ny uppl] 1913. 45 s. [I väntan på Ecklesiastikdepartementets katalog godkänd av dess bibliotekskonsulenter som provisorisk förteckning.] 3.[!] uppl: ... och folkbibliotek. 1918. 96 s. 4. uppl 1920. 92 s. – Esaias Tegnér. En folkskrift. Sthlm 1911. 62 s. – Folkets bildningsarbete. Erfarenheter o uppslag. Sthlm 1911. 118 s. 2. uppl 1912. – Goodtemplarordens folkbildningsverksamhet (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 1, 1912, Sthlm, 4:o, s 156 i). - Goodtemplarordens flyttande folkhögskolekurser 1912–1913 (ibid, 2, 1913, s 239 f). – Nya metoder. Iakttagelser från studieresor i Tyskland o Amerika (Verdandi, tidn för ungdomens målsmän o vänner, årg 31, 1913, Sthlm, s 1–24; även sep). – Bildningssynpunkter. Sthlm 1914. 132 s. – Goodtemplarordens studieverksamhet. Sthlm 1914. 19 s. (Tills med M Sterner.) – Småfolket och nykterhetsfrågan. [Rubr.] Jönköping 1914. 8 s. – Till Sverges arbetare! Sthlm 1914. 7 s. (Skrifter i förbudsfrågan, utg av Sverges storloge av I.O.G.T., 9.) [Ny uppl] 1915. - Bliv goodtempla-re! Sthlm 1914. 6 s. (Ibid, 10.) [Ny uppl] 1915. -Studiecirklarnas biblioteksverksamhet (Tidskrift för det sv folkbildningsarbetet, 3, 1914, s 157–182). – Fram för förbudet! Sthlm 1915. 7 s. (Skrifter i förbudsfrågan ..., 11.) – Goodtemplarordens studiehandbok. 1–2. Sthlm. 1. Studiecirklar och folkhögskolekurser. 4. uppl 1915. 64 s. 2. Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel. 1916. 80 s. [Ny, lätt omarb uppl] 1919. 84 s. (Folkets studiehandbok, 2.) [Ny uppl] 1920. 80 s. – Folkbildningsarbetet inom nykterhetsrörelsen. [Rubr.] Sthlm 1916. 4 s. – Samverkan mellan folk- och studiecirkelbibliotek (Biblioteksbladet, årg 1, 1916, Sthlm, 4:o, s 23–27). – Svensk språklära i tolv lektioner. 1–2. Sthlm 1917. 1. Lärarens del. V, 114 s. 2., nästan oförändr uppl 1926. 2. Lärjungens del. 51 s. 2.-3., nästan oförändr uppl 1921, 1928. – Studiecirklarnas genombrottsår i det svenska folkbildningsarbetet (Biblioteksbladet, 2, 1917, s 121–125). – Studiecirklar. Sthlm 1918. 70 s. (Folkets studiehandbok, 1.) 2. uppl okänd. 3., omarb uppl 1922. 73 s. – Föreläsningsverksamheten och flyttande folkhögskolekurser. Sthlm 1918. 74 s. (Tills med Y Hugo; ibid, 3.) – Folklig självuppfostran. Sthlm 1918. 20 s. (Ibid, 4.) 2. uppl okänd. 3. uppl 1925. 19 s. – Socialismen: vad den är o vad den vill. En folkskrift. Sthlm 1919. 64 s. – Svenska folkets valhandbok, med översikt av riksdagsordning o kommunalförvaltning. Sthlm 1919. 220 s. 2. uppl s å. 3.-4. uppl s å. 224 s. [Ny utg:] ... valhandbok: riksdag o riksdagsmannaval med de nya bestämmelserna. 1921. 104 s. – Författaravgift på boklån (Biblioteksbladet, 4, 1919, s 165–173). – Socialismens kultursamhälle (Hjalmar Branting tillägnas denna skrift från vänner och medarbetare den 23/11 1920, Sthlm 1920, [ = Tiden, 1920, n:o 5–6,] s 46–54). – Folkbildning och självuppfostran. Sthlm 1921. VI, 323 s. – Reservantens förslag. [Sthlm 1921.] 144 s. [Föret.] ([Betänkande och förslag rörande den andliga vården vid krigsmakten, avgivet av enl nåd brev d 28 juni 1918 tillkallade sakkunniga,] 2.) – Det svenska folkbildningsarbetet, en sammanfattning. Sthlm 1922. 68 s. (Folkets studiehandbok, 9.) – De engelska universiteten och folkbildningsarbetet. Sthlm 1922. 29 s. – Studiecirklarna (Studiecirklarnas minnesskrift 1922, Sthlm 1922, s 1–18). – Ledande kulturpersonligheter (ibid, s 45–55). – Folkbildningskommitténs utlåtande. Bd 1*. Utg. Sthlm 1923. IX, 245 s. [Föreslagen formulering; den slutliga i SOU 1924:5 före nedan anf yttrande. Bd 2, en utredning, i huvudsak tr som följ arb.] – Folklig konstuppfostran. En översikt. Sthlm 1923. 76 s. (Folkets studiehandbok, 12.) – Särskilt yttrande ... beträffande de sakkunnigas förslag om statsunderstöd till studiecirklar och studiecirkelbibliotek (SOU 1924:5, Ecklesiastikdep. Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Överarbetning av ett den 25 maj 1923 av folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, på nåd uppdr verkställd ... [av C Lindskog], Sthlm 1924, s 197-206). - Folkbildningsarbetet i England. Hist sammanfattning. Sthlm 1924. VIII s, s 3-376. (Folkets studiehandbok, 15.) – Bokförteckning för studiecirklar och bibliotek, utarb under medv av A.B.F:s centralbyrå o studiekommittéer. Sthlm 1924. 112 s. ... Uppl för Nordiska kompaniets bokförmedling o bok-avd. 1924. 134 s. – Universiteten och det svenska folkbildningsarbetet. Sthlm 1925. 95 s. – Demokratiens skolväsen. Iakttagelser i amerikanska skolor. Sthlm 1926. 293 s. – Aktuella skolfrågor. Enhetsskolan eller klasskolan. 1. Bottenskolan (Folkskolan) / ...2. Mellanskolan / ... 3. Gymnasiet (Ny tid, 1926, Gbg, fol, 30/12, s 4, 31/12, s 11, o 1927, 5/1, s 7). – Studiecirkelmetoder i skolans arbete (Studiecirklarnas minnesskrift 1927, Sthlm 1927, [ur Bokstugan s å,] s 2-5). -Världsförbundet för folkbildningsarbete. Första rådsmötet i Stoke Hall 1-4 juli 1927 (ibid, s 39-46). – Skolförslaget och arbetarklassen (Fackföreningsrörelsen, organ för Landsorganisationen i Sverge, årg 7, 1927, Sthlm, bd 1, s 289-295). -Är skolpropositionen demokratisk? (Arbetet, 1927, Malmö, fol, 9/3, s 3). - En demokratisk och praktisk realskola (ibid, 12/3, s 7). – En praktisk eller opraktisk gymnasiereform? (ibid, 17/3, s 3). – Arbetarkultur. [Rubr.] Sthlm [1929]. Fol. 1 bl. [Ur Bokstugan s å.] - Några anvisningar för studiet av 80-talets litteratur. 15 studiekvällar. [Rubr.] Sthlm 1929. 7 s. [Ny. revid uppl] 1931. 14 s. [Ny utg:] 80-talets litteratur. 1942. 13 s. (ABF:s studieplan nr 25.) – God-templarordens allmänna kulturinsats (Femtio års godtemplararbete i Sverige. En minnesskrift utg av Sveriges storloge av I.O.G.T., Sthlm 1929, 4:o, s 76–80). – Aktuella folkbildnings- och skolfrågor. Tal o uppsatser. Sthlm 1930. 156 s. – Världsstorlogemötet i Stockholm 1930. Sthlm 1930. 46 s. [Föret.] – Praktische Volkserziehung in Schweden. Berlin 1931. 16 s. – Ibsens dramer. Sthlm 1937. 478 s. – Godtemplarorden som mel-lanfolkligt broderskap (Godtemplarorden, vad den är o vad den vill, Sthlm 1937, s 14-21; 3.[= 2.] revid uppl 1944, s 16–23). – Godtemplar-ordens kulturfront. Ny framryckning. Sthlm 1938. 30 s. – Tack för dina böcker – det personligaste av dig själv! (Till J. A. Göth den 4 april 1939, Trosa 1939, 4:o, s 36). – Till vännen Göth och hans hustru (ibid, s 98; tills med R Rydman-Ols-son). – Studiecirkeln. En orientering. [Rubr.] Sthlm 1941 [omsl]. 32 s. – Uppfostran i skolan till demokrati och fred (Mellanfolkligt samarbete, årg 11, 1941, Sthlm, 4:o, s 46–49). – Den första studiecirkeln. Sthlm 1942. 15 s. ([Omsl:] Arbetarnas bildningsförbunds skriftserie, 22.) [Radioföreläsning 25/1 s å, kompletterad.] [Nya tr: 1947,] 1948. – Demokratins skolor. Ett folkligt program. Sthlm 1943. 101 s. – Allmän medborgerlig bildning (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, bd 1, Sthlm 1943, s 28-31; sign O. O-n, tills med Gfustaf] M[attsson]; [2. uppl] 1945). – Humanitetens evangelium. Frihetsdiktaren Schillers uppgörelse med enhetspartisystemet (Mellanfolkligt samarb, 13, 1943, s 17–23). – Utkast till skolprogram. Sthlm 1944. 14 s. – Skolreform eller nya klutar på gammalt kläde. Tal o uppsatser. Sthlm 1945. 119 s. - Skolans fostran till frihet och ansvar. Diskussionsinlägg. [Rubr.] Sthlm 1949. 4 s. [Ur Femtonde nordiska skolmötet Stockholm 1948, berättelse Sthlm 1949, passim.] – Hans Larsson. [1] –2. Sthlm 1949–51.1. Livsvägledaren i uppfostran och personlighetsbildning. 241 s, 1 pl-bl. 2. Den politiske tänkaren. 188 s. – [Motion 1902] (T Nerman, Studiecirkeln. Historik kring ett halvsekelminne, Sthlm 1952, s 46–57; från Reformatorn 10 o 17/4 1902: I studiekursfrågan, 1–2; omtr i Arvidson, nedan a a 1991, s 273–281: Motion till IOGT:s storlogemöte 1902). - Brev ... till Ragnar Lund ... 23/2 1935 (Arvidson, a a, s 299 £) – Riksdagsmotioner, förtecknade ibid, s 292–295; medv i Sveriges storloges af Independent Order of Good Templars förhandlingar ... [Goodtemplarordens årsmötesförhandlingar] 1902(-1924), Sthlm 1902-24 (främst med rapporter från studiedirektorn/Ordensstudieledaren för arbetsåren 1904/05 – 1923/24) o a av ordens skrifter, särskilt tidn Reformatorn, Sthlm, fol, o dess bilagor, med efterföljarna Bokstugan (se nedan) o Folklig kultur, utg av Samverkande bildningsförbunden, 1936–39, Sthlm, i bl a Tiden, 1917–18,1922–23, 1945, 1948, Sthlm, o Fram, Socialdemokratiska ungdomsförbundets organ, Malmö, Sthlm, 4:o, samt med många smärre bidrag i tidskr nämnda ovan m fl.


Utgivit: Folkets studiehandbok. 1-10, 12-16. Sthlm 1916–25. 1. O Olsson, Studiecirklar. 1918. [Se ovan.] 2. O O, Studiecirkelbibliotek ... 1916. 3. O O o Y Hugo, Föreläsningsverksamheten ... 1918. 4. O O, Folklig självuppfostran. 1918. 5. L Bolin, Handledning för självstudier i zoologi och hälsolära. 1920. 82 s. 6. I Bolin, Handledning för självstudier i kemi. 1921. 33 s. 7. E Englund, Handledning för studium av alkoholfrågan. 1921. 53 s. 8. M P:n Nilsson, Råd och anvisningar för folkföreläsare. 1922. 31 s. 9. O O, Det svenska folkbildningsarbetet ... 1922. [Se ovan.] 10. Gregor Paulsson, Handledning i konststudier. 1923. VIII, 87 s, 13 pl-bl. [11 utkom ej.] 12. O O, Folklig konstuppfostran ... 1923. [Se ovan.] 13. T Furst, Arbetarskydd och arbetarskyddslagstiftning. 1923. 103 s, 1 pl. 14. F Wigforss, En studieplan i astronomi. 1924. 59 s. 15. O O, Folkbildningsarbetet i England ... 1924. [Se ovan.] 16. A Ahlberg m fl, Studieplaner i filosofi och psykologi. 1925. 80 s. 

Redigerat: Studiecirklarna. [Rubr.] [Årg 1–2,] nr 1-4, 1-9, 1915-16. Sthlm. Fol. 32, 72 s. [Bilaga till tidn Reformatorn, 1915:36, 40, 44, 49, o 1916:1, 5, 8, 13, 18, 34, 39, 44, 49; fort-sättes av följ tidskr.] – Bokstugan. Studiecirklarnas tidskrift. Årg 1-20:5, 1917-36. Stocksund & Djursholm (tr Sthlm). (Tidvis tills med R Sandler, Y Hugo, P. E. Sköld.) [Uppgick i Folklig kultur.] – The International Good Templar ... Year 63:3-4, 64: 1-4, 65: 1 -2*, 66: 1–2, 1940-42 o 1945. Djursholm (tr Sthlm). 4:o. 48, 26, 10, 22 s.

Översatt: E Kraepelin, Den akademiska ungdomen och alkoholfrågan, föredrag, Sthlm 1904, 16 s; A Conrady, Revolutionernas historia från Nederländernas uppror till franska revolutionens morgonrodnad, bd 1–2, Sthlm 1914, 1915[–16], 4:o, 801 s; W Alison Phillips, Polen, Sthlm 1917, 266 s ([omsl:] Modärnt vetande, 13).

Källor och litteratur

Källor o litt: R Ambjörnsson, Den skötsamme arbetaren. Idéer o ideal i ett norrländskt såg-verkssamhälle 1880-1930 (1988); dens, De räta ryggarnas samhälle. Om den tidiga socialdemokratins kultursyn (Lychnos 1991); L Arvidson, Folkbildn i rörelse. Pedagogisk syn i folkbildn inom sv arbetarrörelse o frikyrkorörelse under 1900-talet (1985); dens, Folkbildn o självuppfostran – en analys av O O:s idéer o bildn:syn (1991); B Gustavsson, Bildn:ens väg (1991); G Herrström, 1927 års skolreform (1966); C Skoglund, Vita mössor under röda fanor (1991); SMoK; Sv folkrörelser, 1 (1936); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 4 (1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Oscar U B Olsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7792, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Arvidson Bernt Gustavsson), hämtad 2019-05-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7792
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Oscar U B Olsson, urn:sbl:7792, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Arvidson Bernt Gustavsson), hämtad 2019-05-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se