Bengt Jönsson (Oxenstierna)

Död:1449/1450

Lagman, Riksråd, Hövitsman, Riddare, Riksföreståndare


Band 28 (1992-1994), sida 494.

Meriter

2 Bengt Jönsson, bror till O 1, d 1449 eller 1450. Nämnes tidigast 09, häradsh i Tierp i Uppland senast 26, riksråd senast 22 jan 35, lagman i Uppland från mellan 23 okt 39 o 13 jan 40, hövitsman på Ringstadaholm vid Norrköping från mellan våren 39 (jfr bd 18, s 266) o 3 aug 40, riddare sannolikt 14 sept 41, hovmästare åtminstone 30 sept 41–21 juli 48, befullmäktigades 11 juni 42 att vara interimsregent i Sverige i kung Kristofers frånvaro jämte ärkebiskopen Nicolaus Ragvaldi (bd 26), Eringisl Nilsson (Hammerstaätten; bd 18) o Magnus Gren (bd 17), vald till riksföreståndare tillsammans med brodern O 1 någon av dagarna 6–30 jan 48.

G 1) 18 okt 1416 i Viborg m Cristina Cristiernsdtr, som sannolikt dog på 1430-talet, dtr till riddaren och riksrådet, sedermera drotsen Cristiern Nilsson (Vasa) o Margareta Johansdtr (Molteke) samt änka efter häradsh Karl Stensson (Sten Lalesons ätt); 2) 17 juni 1437 på Venngarn i S:t Olofs sn i Uppland m Märta Lydekadtr, som dog mellan 7 juli o 21 okt 1452, dtr till Lydeka Stralendorp o Ingeborg Magnusdtr (halvt djur) samt änka efter häradsh Bo Nilsson (Natt o Dag; jfr bd 26, s 409).

Biografi

Liksom brodern O 1 var B år 1432 ett av de fyra vittnena om de tidigare sv biskopsvalens frihet. Han tycks t o m ha engagerat sig ännu mer än denne. Då den mot unionskungens vilja valde ärkebiskopen Olaus Laurentii (s 134) sommaren 1434 råddes att söka skydd hos dem, är det nämligen B och hans sätesgård Salsta i Tensta (nu i Lena) sn i Uppland som nämns vid namn, medan O 1 endast omtalas som hans likasinnade bror. Liksom denne tycks även han ha använt namngivning som demonstration i den kyrkliga konflikten, ty hans yngste son, som torde ha fötts i början av 1430-talet, fick det bibliska och inom det sv frälset mycket ovanliga namnet David, som inte tidigare kunnat beläggas inom släkten O och ej heller bland dess mödernefränder.

I olikhet med O 1 var B emellertid då ännu ej riksråd. Det synes han ha blivit först vid den stora nyrekrytering som torde ha ägt rum på mötet i Arboga i jan 1435 och även tillförde rådet sådana män som Engelbrekt Engelbrektsson och Karl Knutsson (Bonde).

Liksom O 1 var B på försommaren så bland de riksråd som i Uppsala i form av en konfederation kring den sv tolkningen av den i Halmstad ingångna preliminära förlikningen med kung Erik ratificerade denna. I olikhet med brodern var han också en av de 18 personer som representerade svenskarna i förlikningsfördraget med unionskungen i Sthlm på hösten så. Under det nya upproret och belägringen av Sthlms slott i början av 1436 besatte de båda bröderna Helgeandsholmen. Sommaren 1438 var B – men inte brodern – bland de sv representanterna på unionsmötet i Kalmar.

Sedan Karl Knutsson blivit riksföreståndare och berövat B:s f d svärfar drotsen Cristiern Nilsson hans förläningar, skall B i slutet av 1438 från en sammankomst i Enköping ha sänts till svärfadern med anbud om förlikning. Någon sådan torde dock inte ha kommit till stånd, ty kort därpå blev Cristiern Nilsson överfallen och tillfångatagen av Karl Knutsson. Senast i jan 1440 blev B lagman i Uppland och från aug så nämns han också som hövitsman på Ringstadaholm. Möjligen tyder detta på att Karl Knutsson sökt vinna B för sig. I varje fall stärkte det B:s position, vilket framgår av ätt han därefter i brevmaterialet nämns före sin äldre bror O 1, som blivit riksråd före honom, och beseglingen av vissa riksrådsbrev visar, att han nu var rådets främste ledamot näst efter riksföreståndaren.

I kontraktet rörande B:s arrendering av holmen Barkaraholm mellan Sthlm och Norrmalm av S:ta Clara kloster 7 sept 1441 nämns han endast med lagmanstiteln, men i ett dombrev av 30 sept så kallas han riddare och hovmästare. Det är sålunda sannolikt, att han liksom brodern O 1 var bland de 76 personer som dubbades till riddare vid den nye unionskungen Kristofers kröning i Uppsala domkyrka 14 sept, och att denne i enlighet med sin några månader tidigare daterade kungaförsäkran gjort honom till sin hovmästare i samband med kröningen. B är den förste som haft detta förut i Sverige okända ämbete, som nu liksom tidigare i Danmark kom att ersätta drotsens. I samma kungaförsäkran hade också stadgats, att slottsloven skulle ställas på ärkebiskopen, drotsen och lagmannen i Uppland samt tre av riksrådet valda män; där ges alltså officiell bekräftelse på upplandslagmannens tidigare inofficiella särställning inom rådet.

Jan–febr 1442 följde B Kristofer på dennes eriksgata, under vilken han kan beläggas i unionskungens närvaro i Uppsala 5 jan, Vadstena 30 jan–1 febr och Skara 12 febr. 2 maj utfärdades Kristofers stadfästelsebrev på den nya landslagen, av vilken den bästa samtida handskriften (i KB) innehåller B:s namn och vapen, alltså ett av våra äldsta kända exlibris. På försommaren så deltog han i ett unionsmöte i Lödöse, där Kristofer valdes till Norges kung.

Då denne kort därpå avreste till sin kröning i Oslo, befullmäktigade han ärkebiskopen Nicolaus Ragvaldi, B, Eringisl Nilsson (Hammerstaätten) och Magnus Gren att "styra och råda" över Sverige. Först i slutet av 1443 återkom unionskungen till Sverige. Under hans frånvaro 1444–45 fungerade B:s bror O 1 och Magnus Gren som riksföreståndare.

Mest känd har B blivit genom att han och hans bror O 1 var riksföreståndare från Kristofers död i jan 1448 till Karl Knutssons val till sv kung 20 juni så (jfr O 1). Ännu 21 juli nämns han liksom under Kristofers regering med hovmästartiteln men ej senare, vilket tyder på att han var Karl Knutssons hovmästare endast i början av dennes regering. Lagman i Uppland var han emellertid ännu hösten 1449, då han senast nämns i livet. Hans närmaste efterträdare i detta ämbete, Karl Knutssons halvbror Knut Stensson (Bielke; bd 4, s 152), nämns som lagman tidigast 21 okt 1450, vilket torde kunna betraktas som terminus ante quem för B:s död.

Såsom i det föregående nämnts, var B:s sätesgård det fäderneärvda Salsta i Tensta (nu i Lena) sn i Uppland. I Tensta kyrkas kor finns målningar, som enligt en inskription skall ha tillkommit 1437, och bland dem förekommer en person med O-vapen, vilken anses föreställa B. Han ägde även andra gods i flera härad i Uppland och Östergötland.

I motsats till brodern O 1 har B inte blivit föremål för något nedvärderande omdöme i Karlskrönikan. I Sturekrönikan uppges, att han "riddarenamn med ära bar".

En gravsten över bl a B, hans första hustru och hans bror O 1 fanns i Uppsala domkyrka före branden 1702.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett par rester av B:s arkiv i kopia i RA (jfr SMR 1007 o 1381).

Källor och litteratur

Källor o litt: Det medeltida Sverige, 1:2–3 o 1:6 (1982-88); Ericus Olai; Chronica regni Gothorum (1993), s 180; Helgeandsholmen (ed G Dahlbäck 1982); Lags o doms; H Nielsen o H Pohjolan-Pirhonen, Hofmester (Kulturhist lex för nord medeltid, 6, 1961); A Nilsén, Program o funktion i senmedeltida kalkmåleri (1986); C G U Scheffer, Heraldiska bokägaremärken från sv medeltid (Sv exlibrisförems årsb 1964), s 25 f o 35; Sveriges medeltida personnamn, 1 (1967–76), sp 256; ÄSF; under O 1 a a:n av Ahnlund, Bergström, Christensen, Dahlbäck, Enemark, Gejrot, Gillingstam 1952–53 (o där anf källor), Jägerstad, Larsson 1984 (endast Engelbrekt Engelbrektsson ...). Ljung, Losman, Nisbeth o Olesen.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Jönsson (Oxenstierna), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7890
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Jönsson (Oxenstierna), urn:sbl:7890, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2018-11-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se