Meriter

Palm, Thure Wilhelm, f 30 jan 1894 i Sövde, Malm, d 2 maj 1987 i Malmö, S:t Petri. Föräldrar: godsförvaltaren Oscar P o Agnes Marie Louise Hederström. Studentex i Ystad 12, ex från Skogshögskolan 22 mars 18, extra jägmästare i Domänverket 3 april 18, extra skogsingenjör i Nysätra norra skogsvårdsområde 18, assistent vid Skogshögskolan 19, underlär vid Ombergs skogsskola o assistent i skolreviret 20 dec 19, assistent i Grönsinka revir (Gävl o Kopp) 5 jan 35 (tilltr 1 jan 35), bitr jägmästare där 1 sept 42, förest för Bispgårdens skogsskola o jägmästare i Bispgårdens skolrevir (Jämt) 1 jan 44, jägmästare i Vimmerby revir (Ög o Kalm) 1 febr 51 (tjänstl från 1 sept 51), tf försöksledare vid Domänstyr 1 sept 51, led av styr för Entomologiska fören i Sthlm 52, jägmästare i Idre revir (Kopp) 1 juli 54 — 1 febr 57 (tjänstl), tf jägmästare vid Domän-styr^ skogsvårdsavd 1 okt 54—1 febr 57. Entomolog. — Fil hedersdr vid LU 30 maj 53.

G 1) 19 sept 1925(-40) i Gbg, Osc Fredr, m Margit Fredriksson, f 1 nov 1903 där, Masth, d 28 aug 1993 där, Osc Fredr, dtr till överlär Carl Fritz F o folkskollär Elin Andrietta Hellsten samt senare g Bergman; 2) 12 juni 1943 i Kumla, Vm (enl vb för Umeå) m lärov:adjunkten Laura Maria (Maja) Ramnaeus, f 14 jan 1903 där, d 12 mars 1975 i Uppsala, Domk, dtr till spannmålshandlanden Johan Johansson o Hilda Laurina Larsson.

Biografi

Thure P gjorde sig känd som en av vårt lands främsta skalbaggsforskare. Hans rika produktion på över 250 utgivna arbeten, de talrika recensionerna oräknade, omfattar inte endast monografier över svårbestämbara släkten och arter samt lokal- och artuppgifter över nya fynd utan även större bearbetningar ur biologisk och ekologisk synpunkt av material från skilda områden, främst sådana som han under sin tjänst blivit förtrogen med. Bearbetningarna av det insamlade materialet har lett till upptäckten av över 200 för landet nya arter. Än viktigare var dock de rön som P gjorde beträffande olika arters levnadssätt. Resultaten har publicerats i en lång rad artiklar i Entomo-logisk tidskrift och Opuscula entomologica, bl a i form av serierna Anteckningar om svenska skalbaggar och Bidrag till kännedomen om svenska skalbaggars biologi och systematik.

Yrket som jägmästare medförde att P fick tillbringa mycket tid i skog och mark och därmed talrika tillfällen att utnyttja sin stora begåvning som fältentomolog. Detta i kombination med placeringen inom olika delar av Sverige resulterade i studier av flera intressanta, tidigare outforskade, områden. Sålunda behandlades Ombergtraktens skal-baggsfauna i en större uppsats (Entomolo-gisk tidskr 1931—32), urskogsområdena i Dalälvsområdet med många överraskande fynd av reliktkaraktär (bl a ibid 1942) och den lavrika granurskogens skalbaggsfauna i Jämtland (ibid 1946 och 1948).

Genom undersökningarna vid Dalälven och i Jämtland kom P:s intresse alltmer att inriktas på trädskalbaggarnas biologi och ekologi. Dessa studier utsträcktes till andra områden med rester av orörd skog, från Skäralid, Halltorp och Hornsö-Strömsrum i söder till Abisko längst i norr. När P 1951 fick sin tjänstgöring förlagd till Sthlm fann han i Mälarområdets rester av ursprunglig ädellövskog ännu ett givande arbetsområde. Resultaten av sin forskning över lövträdens skalbaggar sammanställde han i två avhandlingar, Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume (1951) och Die Holz- und Rinden-Käfer der mittel- und sudschwedischen Laubbäume (1959).

Jämsides med sina forskningar över skalbaggarnas biologi och ekologi bedrev P intensivt taxonomiska undersökningar. I sju häften av Svensk insektfauna publicerade han 1948 — 72 sina rön beträffande de nordiska kortvingarna. Därmed erhöll de nordiska skalbaggssamlarna ett ovärderligt standardverk över Sveriges största och svåraste skalbaggsfamilj. Även ifråga om utvecklingsstadiernas taxonomi lämnade P värdefulla bidrag. Han beskrev ett flertal tidigare bristfälligt kända eller helt okända larver, och särskilt viktigt i detta sammanhang är hans sammanfattande arbete om de skandinaviska knapparnas larver (Entomo-logica Scandinavica 1972).

Redan tidigt började P förlägga en del insamlingsresor utomlands. Förutom kortare besök i Estland 1938 och Kalabrien 1939 gjordes resor för kompletterande vedstudier till Österrike, Jugoslavien, Spanien och Grekland 1955-58. I mitten av 1960-talet började han studera skalbaggsfaunan på Kanarieöarna och Madeira, och sammanlagt företog han under 15 år 29 resor dit. Resultatet av undersökningarna blev bl a upptäckten av 35 för vetenskapen nya arter, vilka beskrivits i en serie artiklar i Entomo-logisk tidskrift och Entomologica Scandinavica, där också vissa släkten taxonomiskt behandlats. Även mer exotiska länder besöktes, bl a Kenya, Thailand, Malaysia och Gambia. Skildringar från dessa resor, liksom från de tidigare till olika länder i Medelhavsområdet, publicerades i Entomolo-gisk tidskrift.

Sin omtanke om den entomologiska åter-växten visade P genom en donation till Entomologiska föreningen 1978. Med denna som grund instiftades Maria och Thure P:s stipendiefond, vars avkastning skall utdelas till yngre forskare som vill ägna sig åt självständiga undersökningar om insekter.

Författare

Stig Lundberg

Arkivuppgifter

Huvuddelen av P:s samhar innehållande ca 500 000 ex av minst 10 000 arter jämte ca 7 000 torrpreparerade larver och puppor samt P:s korrespondens o anteckn:ar i Zoologiska museet, Lund. - Brev från P i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedomen om co-lcoptcrfaunan i övre Norrlands kustland. Faunis-tiska, ekologiska o djurgeogr studier. Gbg 1934. 127 s. (Tills med C H. Lindroth; VVSH, F 5, Ser. B [Matematiska o naturvetensk skrifter], bd 4, n:o 3 = Meddelanden från Göteborgs musei zoologiska avdelning, 64.) — Coleoptcrologiska studier på ön Ven. Strandbrantermis fauna. Gbg 1935. 38 s. (Ibid, n:o 9 = d:o, 65.) — Die nordischen Hypo-cyptus Manncrh. (Coleoptcra-Staphylinidae) mit Beschreibung zweicr neuer Arten. Gbg 1935. 38 s. (Ibid, n:o 13 = d:o, 68.) — Hypocyptus Lind-bergi n. sp. (Col. Staphyl.) (Notulae entomologi-cae, årg 15, 1935, Hfors, s 55 f). — Coleopterfau-nan vid Klarälven. 1. Allmän del. [Sthlm, tr] Upps 1936. 42 s. Hills med C H. Lindroth; VA, Arkiv för zoologi, bd 28 A, n:o 19.) — Något om orm-vråkens skalbaggsföda (Populär biologisk revy, årg. 4, 1942, Sthlm, nr 2, s 17-20). - Något om registrering av insektsfynd och nyttan därmed (Svensk faunistisk revy [forts av föreg], 5, 1943, Sthlm, n:o 2, s 21 —23). — Ein neuer Trogoph-loeus aus Siidschwcdcn (Col. Staphylinidae) (Notulae entomologicae, 22, 1942, tr 1943, s 97-99). — Einige Käfcrfunde aus Estland (ibid, s 173 f). — Om metodiken vid insamling av trädboende skalbaggar (Svensk faunistisk revy, 7, 1945, s 45 — 51; även sep, 7 s). — Några av mina roligaste skalbaggsfynd (ibid, s 65 — 72; även sep, 7 s). — Skalbaggar. Colcoptera. [5.] Kortvingar: Fam. Staphylinidae. H [1] —7. Sthlm [omsl] 1948 — 72. (Svensk insektfauna utg av Entomologiska föreningen i Stockholm , 9.) [1.] Underfam. Micropcplinae, Phlococharinae, Olis-thacrinac, Proteininae, Omaliinae. [Omsl.] 1948. 133 s. [Faksimiluppl 1985.] 2. Underfam. Oxyteli-nae, Oxyporinae, Steninae, Euaesthetinae. 1961. 126 s. 3. Underfam. Paederinac, Staphyli-ninac. 1963. 168 s. 4. Underfam. Habrocerinae, Tricophyinae, Tachyporinae. 1966. 91 s. 5 — 7. Underfam. Aleocharinae [1-3]. 1968-72. 1. (Deinopsis-Trichomicra). 1968. 112 s. 2. (Atheta). 1970. S 117-296, XII pl-s. 3. (Aleuonota-Tino-tus). 1972. S 301-467, VII pl-s. - Kortvingarnas väldiga skara (Svenska djur: Insekterna. Under red av C H. Lindroth o G Notini, Sthlm 1949[-50], 4:o, s 379-389). - Knappare - akrobater (ibid, s 401-405). - Om Gästriklands insektfauna - några minnesbilder (Natur i Gästrikland. Under red av Eric Persson o K Curry-Lin-dahl, [Sthlm, tr] Gbg 1950, 4:o, s 97-101). -Urskogsöarna i nedre Dalälven (ibid, s 275 — 285; tills med Hugo Eliasson). — Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Sthlm 1951. 242 s. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, bd 40, [1951—52,] nr 2.) — Två nya danska Leptura-arter (Col. Cerambyci-dae) (Entomologiskc meddclclser, bd 26, Khvn 1950-54, s 523 f [1953]). - Skogsinsekter. Lärokurs för statens skogsskolor. På K domänstyrel-sens uppdrag utarb. [Sthlm, tr] Hälsingborg 1954. 78 s. (Tills med [K-J] Heqvist & [B] Lekänder.) 2.-3. uppl 1966, 1975. 4:o. 90 s. (Tills med K-[ Hedqvist ...) — Märkliga skalbaggar i Halltorps hage (Natur på Öland, under red av R Sterner o K Curry-Lindahl, Sthlm 1955, 4:o, s 242 — 253). — Levande minnen från värmetidens lövskogar - inscktrelikter vid Mälaren (Natur i Västmanland, under red av B Walldén o K Curry-Lindahl, Sthlm 1958, 4:o, s 207-217). - Die Holz- und Rinden-Käfer der siid- und mittcl-schwedischen Laubbäume. Lund 1959. 374 s, 23 pl-bl. (Opuscula entomologica, Supplementum 16.) — Skalbaggar i Örups almskog (Skånes natur, [årg] 47, 1960, [Lund, tr] Malmö, s 399-404). -Lapplands insektfauna (Natur i Lappland, under red av K Curry-Lindahl, Sthlm 1963, 4:o, s 389-404). — Die skandinavischen Elateriden-Larven (Coleoptera). Khvn (tr Lund) 1972. 63 s. (Entomologica Scandinavica, Suppl 2.) — Kleine Mit-teilungen ... Pleganophorus bispinosus Hampe (Endomychidae) / Eucnemidae bei Baile Hercula-ne im rumänischen Banat / Trichofer pallidus Ol. (Cerambycidac) in Tilia (Entomologische Blätter fur Biologie und Systematik der Käfer, Bd 68, 1972, Krefeld, s 49 — 51). — Ampedus Suecicus nom. nov. för Elater borcalis Palm, 1947 nec Paykuli, 1800 (Notulae cntomologicae, 56, 1976, s 140). — Bcobachtungen iiber das Vorkommen und die Lebensweise von Leptura palmi Demelt. (Col. Cerambycidac) (Vieraea, folia scientiarum biologicarum Canariensium, vol 7, 1977, Santa Cruz de Tcncrife, s 41 —48). — Zur Kenntnis der Käferfauna der Kanarischen Inseln 25 (Annales cntomologici Kennici, Suomen hyönteistieteel-linen aikakauskirja, vol. 46, 1980, Hfors, s 117 — 119; tidigare nr i Entomologisk tidskrift o Entomologica Scandinavica). — Om faran av namnförändringar inom insektsystematiken (Notulae en-tomologicae, 66, 1986, s 175-177). - Bidrag i: Entomologisk tidskrift, 1930-72, 1974-87, Sthlm ... (Register/Index 1910-1959, Lund 1966), Opuscula entomologica, 1937 — 38, 1940-42, 1949-50, 1959-64, 1968-69, Lund (Register/Index 1936-1955, 1956, o 1956-1969, 1970), Entomologica Scandinavica, 1975-76, 1977-81, Khvn.

Källor och litteratur

Källor o litt: Domänverkets ... tr personal-matnar 1925 — 58; I. Hedström o S Jonsson, Till minnet av T P (Entomologisk tidskr 1987); T Ny-holm, T P 90 år (ibid 1984); C H Lindroth, T P 70 år (Opuscula entomologica 1964); SMoK. — Nekr över P i SvD 8 maj 1987.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thure W Palm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7963, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Lundberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7963
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thure W Palm, urn:sbl:7963, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Lundberg), hämtad 2024-04-18.