J Henrik Palme

Född:1841-09-16 – Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län
Död:1932-05-09 – Italien (i Merano)

Finansman, Kommunalpolitiker, Bankdirektör


Band 28 (1992-1994), sida 606.

Meriter

1 Palme, Johan Henrik, f 16 sept 1841 i Kalmar, d 9 maj 1932 i Merano, Italien (enl db för Danderyd, Sth). Föräldrar: landssekreteraren o lagmannen Christian Adolph P o Sophie Louise Nordenankar. Inskr vid LU 15 dec 56, vid UU 11 febr 59, kameral-ex där 60, notarie i borgarståndet vid riksdagarna 62 — 63 (från 14 mars 63) o 65 — 66, i bevilln:utsk vid riksdagen 67, kanslist i särsk utsk vid riksdagen 68, VD i Sthlms intecknings garanti ab (SIGAB) 69 — 19, ordf i styr där 07 — 30, led av stadsfullm i Sthlm 72-79 o 82-84 (led av beredmutsk 77 — 79), led av förvaltmråd o dir för ab Sthlms byggnadsfören 73 — 77, led av komm för detta bolags avveckl 77 — 80, av styr förj & C G Bolinders mek verkstads ab 73 — 05, ordf där till 05, led av styr för Nationalekon fören 77-97, sekr 77-81, ordf där 87 o 94, led av komm ang den ekon ställn i landet mars 86 —dec 87, ordf i styr för ab Sthlms bryggerier 89 — 91, VD o ordf i styr för Djursholms ab 89 — 91, ordf i styr för Nässjö-Oskarshamns nya järnvägs ab 98 — 30, led av styr för Sv bankfören 10, av bankfö-ren:s förtroenderåd 12. — LLA 88.

G 2 maj 1878 i Sthlm, Hedv El, m Anna Julia Mathilda Lavonius, f 8 mars 1858 i Uleåborg, Finland, d 19 jan 1935 i Sävsjö, Vallsjö[1], Jönk (enl db för Danderyd), dtr till guvernören Alexander L o Sophia Rosina v Haartman.

Biografi

Henrik P lämnade tidigt hemmet i Kalmar efter sin mors död och faderns omgifte. Familjens ekonomi var ansträngd och fadern, som ville att P skulle bli ingenjör, drev honom att praktisera vid kanalbygget Eskilstuna-Torshälla. Då P saknade både lust för yrket och kroppskrafter för det hårda arbetet fick han efter något år övergå till praktik vid landskontoret i Kalmar med sikte på en bana som kronofogde. Han fick tillfälle att läsa in kameralexamen i Uppsala, men vidare studier var av ekonomiska skäl omöjliga. Efter fortsatt praktik i hemtrakterna och en resa till Italien sökte han sig till Sthlm där han nyåret 1861 antogs som eo tjänsteman i Statskontoret.

I Sthlm fick P ett gott stöd hos fabrikör Jean Bolinder (bd 5), gift med en syster till hans styvmor. P, som hade starka litterära intressen, fann också en vänkrets av litteratörer och publicister, bl a arvtagaren till Stockholms Dagblad, Wilhelm Walldén. P började medverka i tidningen och hjälpte ofta till med redigering och tryckning.

En anställning som notarie i riksdagens borgarstånd möjliggjorde 1864 ännu en utlandsresa, denna gång till England och Frankrike. Mest tid tillbringade P i Paris, där han lärde sig franska, följde universitetsföreläsningar i estetik, nationalekonomi och statsrätt samt översatte artiklar för Stockholms Dagblad. Återkommen till Sthlm hösten s å drog sig P fram med tillfälliga uppdrag, bl a för Dramatiska teatern, men fortsatte också att under riksdagarna tjänstgöra i de parlamentariska kanslierna.

Sedan P uppmärksammat de problem Sthlms fastighetsägare hade att få lån på goda villkor utarbetade han sommaren 1868 en broschyr med förslag till en inteck-ningsgarantianstalt med mönster från Österrike och Preussen. Broschyren spreds bland fastighetsägarna och medlemmarna i Sthlms byggnadsförening. En inbjudan till aktieteckning gick till en början trögt, trots bistånd från välkända stockholmare, och först i juli 1869 var stipulerat antal aktier i Sthlms intecknings garanti ab tecknade. P blev utsedd att leda verksamheten, som till en början avsåg att mot en årlig premie försäkra inteckningslån i fastigheter. 1871 vidgades funktionerna till att omfatta även egna obligationslån, byggnadskreditiv samt köp och försäljning av fastigheter. Sedan kapitalet utökats 1873 drev SIGAB även bankrörelse. Bolaget köpte en brandskadad fastighet vid Gustav Adolfs torg och uppförde en ny byggnad, som till att börja med delvis hyrdes ut. Under 1880-talet skedde en stark expansion och avdelningskontor inrättades.

P kom genom sin mångåriga verksamhet i SIGAB att i hög grad personifiera bolaget. "Inteckningsbanken", som det kallades, utvecklades också helt enligt hans intentioner. Även under 1900-talets första decennier be- höll SI G AB karaktären av fastighetsbank; kundkretsen inom handel och industri var obetydlig. Kreditgivningen utgjordes av långa lån mot säkerhet av inteckningar i bostadshus i Sthlm, och rörelsen finansierades genom obligationslån, inte genom inlåning från allmänheten. SIGAB skilde sig sålunda i väsentliga avseenden från övriga affärsbanker (Söderlund 1978).

Även andra företag intresserade P. I början av 1870-talet hjälpte han Gustaf Retzius att starta Centraltryckeriet ab mitt emot Centralstationen i Sthlm. Några år senare ingrep P på begäran av Bolinder vid en rekonstruktion av Bolinders mekaniska verkstad, sedan han kunnat konstatera att bokföringen där misskötts. En ombildning till aktiebolag ägde rum och P inträdde i styrelsen. När han lämnade företaget 1905 hade han en längre tid varit styrelseordförande.

P var starkt engagerad i samhällsfrågor. Under sina utlandsresor hade han sett en friare och mer dynamisk utveckling, framför allt i Frankrike, och fått perspektiv på Sverige som han ansåg vara "behärskat av en mängd tyranniska former och traditioner ... förkvävande enskilda och allmänna krafter". I Sthlms stadsfullmäktige utvecklade P en lysande vältalighet i debatterna. 1875 förde han fram ett radikalt förslag till omorganisering av fullmäktige för att vinna snabbare beredning av ärendena. Först 1883 ledde förslaget, efter långdragna utredningar, fram till mycket begränsade reformer. P lämnade stadsstyrelsen för gott när han bosatte sig utanför staden.

Andra fora för sina inlägg i samhällsdebatten hade P i Stockholms Dagblad, där han under många år tjänstgjorde som ordinarie medarbetare i ekonomiska frågor, och i Nationalekonomiska föreningen, som han var med och grundade 1877. I föreningens tryckta mötesförhandlingar återfinns åtskilliga föredrag av P, och hans inlägg i föreningsdebatterna nådde ut till en vidare krets genom publicering i Stockholms Dagblad. P, som på egen hand fortsatte med grundliga studier i nationalekonomi, försvarade frihandel, inledde en diskussion om inkomstskatt samt höll en serie föredrag om bostads- och byggnadsfrågor i Sthlm. Han instiftade även en fond för ekonomisk upplys- ning och ekonomisk forskning som står under Nationalekonomiska föreningens förvaltning.

P:s stora intresse för byggnads- och bostadspolitik tog sig många uttryck. Han var tidigt medveten om behovet av statistik över bostadsmarknadens konjunktursvängningar och började redan under 1860-talet samla uppgifter, som bl a publicerades i SIGAB:s Månadscirkulär under 1890-talet. Han utgav också flera broschyrer i bostadsfrågor, bl a en om Sthlms bostadsförhållanden med en intressant analys av 1800-talets bostadsmarknad och en plädering för högre andel egna hem (1908).

P agerade också i hög grad praktiskt. 1872 bildade han tillsammans med en del andra medlemmar i stadsfullmäktige ab Sthlms byggnadsförening, ett företag med synnerligen ambitiösa planer. Av det första årets många initiativ lyckades bolaget dock endast genomföra det som avsåg arbetarbostäder på Kungsholmen. 1874 påbörjades företagets största projekt, en villastad norr om Humlegården. P ville där, efter mönster från europeiska storstäder, uppföra ett område med privatvillor på trädgårdstomter. Till en början var byggnadsverksamheten livlig och bolaget gick med vinst. Planen blev ändå ett misslyckande så till vida att byggnadsrätterna snabbt överskreds; även hyreshus uppfördes och karaktären av trädgårdsstad försvann. P ledde kampen mot denna exploatering, men avtalen var ej tillräckligt väl utformade för att kunna ge skydd mot den, och det kommersiella trycket mot det välbelägna området blev för starkt. P själv flyttade ut ur Sthlm till Svalnäs i Danderyd och sålde 1886 villan i Sthlm, där sedan ett fyravånings hyreshus uppfördes.

P gav dock inte upp sina idéer om en villastad. Under en resa till USA 1888 studerade han amerikanska trädgårdsstäder. Återkommen till Svalnäs inköpte han, tillsammans med sin hustrus svåger Oscar Ekman (bd 13), det närbelägna godset Djursholm om 1 600 tunnland. För att stycka och exploatera egendomen bildades 1889 Djursholms ab, där ytterligare två kapitalstarka affärsvänner, Louis Fraenkel (bd 16) och grosshandlaren Emil Egnell, ingick. Liksom i det av K A Wallenberg samtidigt lanserade Saltsjöbaden var den sociala ojämlikhetens princip vägledande vid projekteringen av området. Tomterna gjordes stora, ca 5 000 m2, och vid utformandet av gatuplanen togs hänsyn till naturen. Genom bl a sinnrika bestämmelser i köpekontrakten sökte villastadspionjärerna att på Djursholm skapa den "patricierförstad" som man tidigare ej lyckats etablera vid Humlegården.

Projektet blev mycket framgångsrikt. Familjer ur huvudstadens förmögna borgarklass köpte tomter i det nya samhället och flyttade dit. Bolaget ordnade vägar, vatten-och avloppsnät, belysning och skolväsen. Med Djursholmsbanan fördes familjeförsörjarna till Engelbrektsplan i Sthlm, medan bl a de hantverkare som om dagarna var sysselsatta i villastaden åkte dit med s k arbe-tartåg. Djursholmsbanan blev vid elektrifieringen 1895 Sveriges första offentliga järnväg med eldrift.

Redan i P:s ursprungliga prospekt stod att då invånarantalet i villastaden nått 1000 personer den borde bilda särskild kommun och bolaget överlåta alla gemensamma anläggningar på den. Så skedde, om än slutgiltigt först 1925. Efter en kort tid som muni-cipalsamhälle blev Djursholm köping 1901. Samhället fortsatte efter ytterligare markförvärv att växa och blev 1914 Sveriges hundrade stad. Då hade kommunen sedan länge på P:s förslag frigjort sig från bolagets förmynderskap genom att förvärva aktiemajoriteten. På grund av betydande an-slagsöverskridanden i samband med ombyggnaden av Djursholms slott övergick ledningen för Djursholms ab 1891 från P till Ernst Beckman (bd 3). Det var ett hårt slag för P, men det har inte förmörkat bilden av hans insatser för stadens grundande.

P fick även tillfälle att fullfölja en del andra projekt som initierats av ab Sthlms byggnadsförening. Tillsammans med bankiren C G Cervin (bd 8) köpte han en stor tomt vid Östermalmstorg och lät där under medverkan av arkitekterna Gustaf Clason (bd 8) och Kasper Salin uppföra Östermalms saluhall, som invigdes 1888. Några år tidigare inköpte han i spetsen för ett konsortium den s k Hammerska ladan framför Fersenska terrassen och lät där bygga Sthlms första hus med andelslägenheter. Byggnaden, det s k Palmeska huset, ingår numera (1994) i Handelsbankens huvudkontor vid Kungsträdgården. Genom ab Sthlms byggnadsförening blev P också en drivande kraft bakom Nya teatern på Blasie-holmen, senare kallad Sv teatern. Bolaget inköpte tomten och uppförde byggnaden åt teaterdirektör Edvard Stjernström. Hans änka sålde 1879 teatern till P, vilken arrenderade ut den ett år och därefter sålde den till arrendatorerna.

P lämnade det sista av sina många uppdrag först vid 89 års ålder. Slutet av sitt liv tillbringade han mestadels i den norditalienska kurorten Merano, där han avled. För sina nyskapande gärningar, främst vad gäller SIGAB och Djursholm, erhöll han rikt erkännande. I Djursholm är en central gata, Henrik Palmes Allé, uppkallad efter honom.

Författare

Anne-Marie Lenander



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Mikrofilm av P:s arkiv, 1952 hos Gustaf o Elsa Lagercrantz, Djursholm, i RA. Minnesanteckmar i korrektur i P:ska arkivet, SSA. — Brev från P i GUB, KB (bl a till N Linder, G Mittag-Leffler o V Rydberg), RA (bla till O Nordenskjöld), UUB (bl a till E Beckman) o i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Förslag till ändringar i bestämmelserna om Sthlms kommunalförvaltning] (Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial år 1875 jämte Bihang Sthlm 18[75-]76, 4:o, [25.] n:r 80-84, tr 1875, s 10-17 [i n:o 84]). — Den protektionistiska rörelsen. Föredr hållet i Nationalekon fören. Sthlm 1879. 24 s. [Ur Nationalekon föreningens förhandlingar s å.] — Om byggnadsverksamheten och bostadsförhållandena i Stockholm. Föredr hållet vid Nationalekon föreningens sammantr d 26 okt. 1893. Sthlm 1893. 16 s. - De hårda tiderna. En statistisk undersökn. Sthlm 1895. 138 s, 1 kartbl. — Stockholms bostadsfråga. En undersökn. Sthlm 1903. 27 s. — Det större Stockholm. Föredr hållet i Nationalekon fören d 12 okt 1906. Sthlm 1906. 17 s. [Ur Nationalekon föreningens förhandl s å.] — Stockholms bostadsförhållanden. En statistisk undersökn. Sthlm 1908. 41 s. - Bankdirektör |. H. Palmes hem Svalnäs: Förhistorien (Svenska hem i ord och bilder, årg 4, 1916, Sthlm, 4:o, s 177-186; även sep, 12 s). — Stockholms intecknings garanti aktiebolag 1869-1919. Sthlm 1919. 113 s, 2 pl, 4 tab. — Djursholms villastads tillkomst och första utvecklingsskeden. Personliga minnen upptecknade (Skrifter utg av Samfundet Djursholms forntid och framtid, [årg 1,] 1925, Djursholm (tr Sthlm), 4:o, s 1—65). — Minnen från Nationalekonomiska föreningens tillkomst och tidigare verksamhetsår (Nationalekonomiska föreningen 1877-1927, Minnesskrift, Sthlm 1927, 4:o, s 75 — 83). — Utveckling och idé. Henrik Palme intill grundandet av Stockholms intecknings ga- ranti aktiebolag, skildrad i hans brev 1860 — 1869. En minnesbok utg genom W Odelberg. [Pärmtitel: Brev 1860-1869.] Sthlm 1969. XXVI, 130 s. — Bidrag i Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1878-79, 1881-82, 1886-88, 1891, 1893, 1897-98, 1906, Sthlm 1878-1907.

Källor och litteratur

Källor o litt: Riksdagens arkiv, bevilln:utsk:s prot 1867 o särsk utsk:s prot 1868, RA. Palmeska släktarkivet, SSA. SIGAB:s arkiv (i Sv handelsbankens arkiv), Sthlms företagsminnen.

E Beckman, En bok om Djursholm o dess villastad ... (1893, ny uppl 1989); L Björkbom, Ab Sthlms bryggeriers hist 1889-1910 (Bidr till Sthlms bryggeriers hist, 7, 1964); T Gårdlund, Bolinders (1945); J H P (H8D 26 sept 1909); I Johansson, Stor-Sthlms bebyggelsehist (1987); B Lagercrantz, Hur Duvbo kom till (Spånga sn:s hist, 1966); F Lindberg, Växande stad (1980); Minnesskr. Djursholm 1889-1939 (1940); Nationalekon fören 1877-1927 (1927); G Retzius, Biogr anteckmar o minnen, 2 (1948); G Selling, Byggnadsbolag i brytmtid (Studier o handhar rör Sthlms hist, 4, 1975); Sthlms fondbörs 100 år (1963); B Stribolt, Sthlms 1800-talsteatrar (1982); E Söderlund, Skandinaviska banken i det sv bankväsendets hist, 1 -2 (1964-78); S Tjerneld, Stockholmsliv, 1 (1950); Villastaden 100 år (1989).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tidigare felaktig uppgift om dödsort korrigerad, 2018-02-19


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Henrik Palme, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7979, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anne-Marie Lenander), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7979
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Henrik Palme, urn:sbl:7979, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anne-Marie Lenander), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se