S Martin Nisser

Född:1840-08-28 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1913-11-12 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Industriman


Band 27 (1990-1991), sida 78.

Meriter

1 Nisser, Samuel Martin, f 28 aug 1840 i Sthlm, Ty, d 12 nov 1913 där, Engelbr. Föräldrar: krigsrådet Samuel Conrad N o Johanna Wilhelmina Netzel. Studentex vid UU 25 maj 58, inskr där ht 58, bergsex där 14 sept 63, extra elev vid bergsskolan i Falun 63, auskultant i kommerskoll:s bergsavd 2 okt 63, tekn biträde vid bergverk i Dalarna o Värmland 64, 67 o 68, ord elev vid Falu bergsskola 65–66, bitr gruvingenjör i fjärde bergmästardistr våren 69, förest o lär vid Lägre bergsskolan i Falun 71–84, led av styr där 71–99, av stadsfullm i Falun 80–83, av Bergslagens deputerade 80 o 90–95, revisor i Hofors ab 80–86, ordf i styr där jan 86–92, bruksägare o disponent vid Klosters ab 84–05, led av Kopparbergs läns landsting 87–02 o 05–08, av FK 92–07 (led av bevilln:utsk 93–06, statsrevisor 96–97), led av komm ang ändring i bevilln:lagstiftn sept–dec 95, fullm i jernkontoret 96–02, led av styr för J H Munktells pappersfabriksab från 06.

G 8 sept 1870 i Stora Kopparberg, Kopp, m Henrika Elizabeth (Betty) Gustafva Wettergren, f 6 maj 1846 i Rättvik, Kopp, d 16 mars 1921 i Sthlm, Engelbr, dtr till läkaren Karl Jakob W o Henrika Amanda Örn.

Biografi

Martin N fick en gedigen bergsmannautbildning. Efter några praktikantår och kortare tjänster, bl a som biträdande gruvingenjör, utnämndes N till föreståndare och förste lärare vid Falu bergsskola, där han stannade i tretton år. Skolan omorganiserades 1869 varvid den högre utbildningen flyttades till KTH och den lägre utbildningen kvarblev i Falun. N:s uppgift blev att forma Faluskolans inriktning och utbildningens innehåll. Under denna tid publicerade han Anteckningar i jernets metallurgi (1876).

N, liksom flera nära släktingar, blev under 1870-talet alltmer engagerad i industriella sammanhang. Genom Enskilda bankens tillskyndan hade Hofors ab rekonstruerats efter konkurs 1880. N utnämndes till revisor i det nya bolaget. I styrelsen ingick bl a A O Wallenberg och grosshandlare R Alrutz. N kom att få stort inflytande på omläggningen av tillverkningen inom Hofors ab. Vid Wallenbergs död 1886 efterträdde N denne som styrelseordförande.

N, Wallenberg och Alrutz förvärvade 1883–84 aktiemajoritet i Klosters ab och de fick därmed ett avgörande inflytande i bolaget, vilket ytterligare stärktes då N som dess disponent bosatte sig på Stjernsund.

1885 deltog N i ombildandet av Kopparbergs-Hofors sågverksbolag till ab. Detta förvärvade två år senare Ockelboverken, varvid verksamheten väsentligt utvidgades. Den Nisserska släktkretsen kom därefter att dominera Kopparberg-Hofors sågverks ab och Klosters ab fram till första världskriget.

Under N:s ledning ökade Klosterverkens produktion till det dubbla vad gällde produktion av tackjärn, bessemergöt och färdigvalsade produkter. Ett nytt götvalsverk togs i drift vid Långshyttan 1887. Tio år senare invigdes i Stjernsund ett nytt finvalsverk vid sidan av det befintliga. Vid denna tid var driften koncentrerad till dessa två huvudbruk i Dalarna, undantagandes Galtström i Medelpad, vilket drevs som en självständig enhet. 1887 flyttades plåtvalsningen från Kloster till Stjernsund och i Engelsfors lades lancashiretillverkningen ner 1895. Transporterna underlättades i och med att en smalspårig järnväg togs i drift mellan Långshyttan, Stjernsund och Byvalla. Vid Byvalla anslöt den till Norra stambanan.

Då den Nisserska släktkretsen 1904 förvärvade Alrutz' aktiepost i Klosters ab, fick den fullständig dominans i aktiebolaget. Året därpå avgick N som disponent och efterträddes av sin son Carl Martin N.

Från 1892 var N ledamot av FK. Han valdes året därpå in i bevillningsutskottet och deltog 1895 i kommittéarbetena med moderniserandet av bevillningsförordningen, ett arbete som bar frukt först vid riksdagarna 1902 och 1910. På det lokala planet var N aktiv som stadsfullmäktig i Falun och som ledamot av Kopparbergs läns landsting.

N har karakteriserats som en viljestark, driftig och framåtblickande företagsledare. Som brukspatron var han starkt patriarkalisk och i sin samhällssyn konservativ, vilket också kom till uttryck under riksdagarna.

Författare

Dagmar Tistad



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i RA (bl a till G Berg) o i UUB (bl a till O Alin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar i jernets metallurgi, till de lägre bergsskolornas tjänst. Sthlm 1876. (9), 154 s, 4 vikta tab. – Populär lärobok i jernets metallurgi. Sthlm 1883. VII, 220 s, jämte Atlas till jernets metallurgi, stor fol, (62) s pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskollegii arkiv, Bergsavd B I 6, 1863, nr 138, samt Skrivxr i bergsärenden 1863 juli-dec, nr 305 o 1870 jan-juni, nr 55, RA.

Bergsskolans i Falun lärare o elever 1871–1930 (1949); B Boethius, Grycksbo hist 1382–1940 (1942); Fullm i Jernkontoret 1747–1947... (1947); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1–2 (1956); G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); Kommerskoll; SMoK; B Steckzén, Tiden 1800-1915 (Hofors bruks hist, 1957); SvTeknF; Y M Werner, Sv-tyska förbindelser kring sekelskiftet 1900 (1989); Ö Tigerstedt, Fagerstabrukens hist, 4 (1957). – Meddel av doc Marie Nisser, Sthlm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Martin Nisser, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Tistad), hämtad 2019-11-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8134
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Martin Nisser, urn:sbl:8134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Dagmar Tistad), hämtad 2019-11-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se