Meriter

Nordén, Gustaf Arthur, f 22 dec 1891 i Norrköping, Olai, d 3 okt 1965 i Sthlm, Västerled. Föräldrar: möbelsnickaren Gustav Fredrik N o Ida Amanda Nilsson. Elev vid Norrköpings h a l ht 03, studentex där 13 maj 10, inskr vid UU ht 10, FK där 30 maj 13, lär vid Värmlands läns folkhögsk i Molkom 5 mars–25 april 12, vid Östergötlands läns folkhögsk o lantmannask i Lunnevad vinterkurserna 13–15, vid Folkhögsk Hvilan, Tottarp, Malm, vinterkurserna 15–18 o sommarkurserna 16–17, red:-sekr vid Norrköpings Tidn:ar (NT) 18–20, litterär medarb vid Sv filmindustri 20–21, vik ämneslär vid Norrköpings h folksk 29 aug 21–16 juni 22, led av Norrköpings stadsfullm:s hembygdskomm 22–25, eo ämneslär vid Norrköpings kommunala mellansk 29 aug 22–20 dec 23, FM vid UU 15 dec 23, vik adjunkt vid Jakobs (från 26 Vasa) realsk periodvis jan–april 25, extra lär där ht 25–ht 32, adjunkt där 16 dec 32 (tilltr 1 jan 33)–58, FL vid UU 14 sept 25, disp 18 maj 26, FD där 31 maj 26. – VHAA:s Hildebrandpris 39, KorrespLVHAA 41.

G 20 dec 1922 i Sthlm, Hedv El, m Disa Gunhild Ingeborg Janzon, f 11 maj 1890 i Västerås, d 15 april 1977 i Sthlm, Västerled, dtr till tf lektor Jonas J o Anna Elisabet Petersson.

Biografi

I gymnasiet var Arthur N primus i sin klass och av studentbetyget att döma en framstående språkbegåvning. Sin språkkänsla drog N fördel av redan under sina båda sista läroverksår, då han under eget namn i NT publicerade eleganta och mogna hyllningsartiklar till Strindbergs 60- och Heidenstams 50-årsdag. Därmed inleddes ett långt medarbetarskap i denna tidning. I sin akademiska grundexamen markerade N språkintresset genom att välja franska, tyska samt nordiska språk.

Eftersom N:s akademiska meriter inte kunde ge lärartjänster vid de allmänna läroverken, höll han länge tidningsmannabanan öppen. På lärarbanan räckte hans meriter tills vidare till tjänst vid folkhögskolor, där han undervisade i humanistiskt betonade ämnen, bl a historia, geografi och välskrivning. Somrarna ägnade han dels åt vikariat på NT:s redaktion, dels åt alltmer omfattande arkeologiska studier och fältarbeten, främst inriktade på hällristningar. De första undersökningarna i Östergötland gjorde N i Borg och senare fortsatte han bl a under sin lärartid i Lunnevad. Under Hvilan-åren fördjupades detta huvudintresse genom studier av och kring Kiviksgravens ristningar. Till Östergötlands omkring 1 500 kända ristningar kunde han så småningom lägga ytterligare ca 3 500. Sommaren 1915 ingav N till riksantikvarien sin första rapport om fornfynd. Rapporter, redogörelser samt ansökningar om anslag för grävningar kom därefter till 1930-talets slut regelbundet från N till VHAA. Sedermera och fram till 1945 gällde hans kontakter med riksantikvarieämbetet främst manuskript avsedda för dess tidskrift Fornvännen. När N började göra utgrävningar i anslutning till sin kartläggning av i första hand norrköpingsbygdens forntid, fick han genom riksantikvarien arkeologen Bror Schnittger till lärare och handledare.

Eftersom N inte kunde förtjäna sitt uppehälle på det planerade monumentalverket över sin hembygds historia från äldsta tid och då han som lärare i Skåne hade svårt att bedriva erforderliga förarbeten till detta, sökte han sig till tidningsmannabanan. En befattning som redaktionssekreterare vid NT hade 1918 blivit ledig. Den redaktionellt oerfarne N fick tjänsten, trots att tidningen stod inför flyttning till nybyggda lokaler och installation av ny tryckpress. Han ledde skickligt omställningen till nya arbetsförhållanden. Som arbetsledare kom dock N med sitt intensiva temperament snart på kollisionskurs med i första hand den tekniska personalen, till sist också med en del redaktionskolleger. Till en del berodde detta på att han ansågs alltför mycket engagera sig inte bara i sina egna forskningar – till en början slutförandet av ett diplomatarium för Norrköpings medeltid – utan även i Edward Ringborgs stora verk Till Norrköpingskrönikan. Alltifrån 1915 hade N och Ringborg underhållit en intensiv brevväxling, diskuterande varandras hypoteser, källor och forskningsresultat. Mest långtgående blev detta samarbete under N:s tidningsår, då båda i sina forskningar sysslade med norrköpingskvarnarnas historia. Med att skriva av de mer än 200 medeltidsdokument N publicerade i sitt diplomatarium, Norrköpings medeltid, fick han sakkunnig hjälp av en professionell avskriverska vid riksarkivet Ruth Fischer. Trots påstötningar från henne ansåg N det onödigt att läsa korrektur mot originalhandlingarna. Han nöjde sig med hennes avskrifter som förlaga.
I sin journalistik intresserade sig N i hög grad för film och teater. Han skrev recensioner på dessa områden och en artikelserie om filmens utveckling i ett globalt perspektiv. Härför belönades han med ett stipendium, som kom honom att än en gång ändra levnadsbana. Sommaren 1919 fick N följa en sv-norsk inspelning av Synnøve Solbakken. Därigenom kom han i kontakt med regissören Mauritz Stiller, som sökte en driven stilist som manusförfattare till sina filmer. N tog möjligheten och tecknade ett treårsavtal med det nybildade Sv filmindustri. Första och enda filmen i detta samarbete blev Erotikon, vars namn valts av N efter Per Hallströms likabenämnda 1909 utgivna satiriska komedi. Filmen slog emellertid inte an på det sätt N och Stiller önskat och samarbetet upphörde. Dessförinnan hade N emellertid givit nytt namn åt Greta Gustafsson för huvudrollen som Stiller tänkt sig i sin och N:s nästa film. Det blev Garbo, en förvrängning av namnet på Gustav II Adolfs svåger och bundsförvant Bethlen Gabor, om vilken N ofta talat i sin historieundervisning på Hvilan (en annan mindre sannolik version av namnets tillkomst hos bl a Pollak).

N sökte sig tillbaka till NT, där han helst ville vara kulturjournalist. Tidningens redaktör ville emellertid inte ha N i sin tjänst utan rekommenderade honom att söka sig till någon storstadstidning, förslagsvis SvD. Men varken där eller annorstädes fanns utrymme för N. I denna situation återstod för honom endast att återgå till lärarbanan, där dock föga annat än folkhögskolan stod till buds på grund av hans bristande formella kompetens. Efter vissa besvär lyckades dock N 1921 få en tjänst som vik lärare vid Norrköpings högre folkskola. För att säkra sin framtid avlade han fil ämbetsexamen genom att komplettera sin ämneskombination med litteraturhistoria med poetik. Hos skolstyrelsen hade N utverkat löfte att återfå sin gamla tjänst efter fullgjord pro vårstjänstgöring. Under hans bortovaro ändrades emellertid ämneskombinationen tyska-franska mot engelska och därmed var N i detta sammanhang åter obehörig.

Efter dessa motgångar beslöt N att gå vidare i studierna och siktade på en licentiatexamen i nordisk och jämförande fornkunskap, vilken han snart avlade efter att ha skaffat sig grundkompetens i ämnet. Måhända hade N hoppats att med sitt därpå följande doktorsarbete Östergötlands bronsålder, ett monumentalverk över främst landskapets hällristningar, kunna inleda en akademisk karriär. Avhandlingsbetyget räckte emellertid inte till docentur. N återvände till sin lägre lärarbana och tjänstgjorde vid Jakobs/Vasa realskola i Sthlm för återstoden av sin aktiva tid.

Under 1930- och 1940-talen ägnade N all sin fritid åt forskningsarbete inom arkeologi, runologi, mytologi och kult, åt utgivning av läromedel, åt sin egen skolas historia samt åt Norrköpings äldre teatrar, om vilka han gav ut två av planerade tre volymer. Inom nordisk sagohistoria hade N redan tidigare i Saga och sägen i Bråvallabygd (1922) behandlat bl a sägnerna om Helge Hundingsbane, Bråvallaslaget och Tora Borgarhjort. Sedan Jakobs/Vasa realskola fått en aula i sina lokaler vid Karlbergsvägen, tog N bl a initiativ till bildandet av en filmklubb för personal, elever och föräldrar vid skolan. Där var han självskriven ordförande, skaffade kvalitetsfilm till filmaftnarna, inledde och avslutade dessa med sakkunniga kommentarer och skapade av överskottsmedlen en fond, ur vilken anslag gavs till skolresor, idrottspriser och skolans prydande.

Med en mer förutseende planering av sina studier och forskningar skulle N säkerligen ha nått längre och kunnat bli en inspirationskälla för mer mogna ungdomar än dem som fick åtnjuta hans undervisning i realskolan. Bakom N:s ganska blygsamma karriär doldes en forskargärning av högst ovanliga mått, inriktad på framförallt östgötska problem, med tyngdpunkt i brons-och järnålder. Men också inom sägenforskning, som N skickligt kombinerade med arkeologiska grävningsresultat, och filologi gjorde han bestående insatser.

Författare

Björn Helmfrid

Arkivuppgifter

Huvuddelen av N:s arkiv i LSB, en mindre del hos M Norden, Bromma. – N:s berättelser över arkeologiska undersökn:ar i ATA, brev från honom i KB (bl a till N Ahnlund), LSB (till E Ringborg), LUB, RA, UUB (bla till C Cederblad, O v Friesen o K G Westman) o i Norrköpings stadsbibliotek (E Ringborgs saml).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En frihetens riddare [Maximilian August Myhrbcrg] (Läsning för svenska folket, utg af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, F 3, bd 21 (= årg 76), 1910, Sthlm, s 298-317, o 22 (77), 1911, s 22–35). – 1. I segelbåten. 2. Högra skon. 3. Hvita fågelhunden. Norrköping 1912. 36 s. [Anon; ur NT.] – Stadsplanens namnmysterier / Nöjen / Personager och episoder i hundraåriga annonser (G Malmberg o A N, Vårt gamla Norrköping [1]. Bidrag till dess kulturhist, Norrköping 1913, s 65–239). – Bacchi prästinnas gifte. Bellmanska interiörer från 1770-talets Norrköping ur rättegångshandlingar rörande Ulla Winblad o hennes man i Norrköpings stadsarkiv o annorstädes, publ. Norrköping 1914. 106 s. (Jfr följande.] - Ulla Winblad i Norrköping. Ur Norrköpings stadsarkivs rätte-gångshandl rörande U W o hennes första man (Samlaren, årg 35, 1914, Upps, s 48–62; även i NT s å). – Lärobok i svenska språkets byggnad för folkhögskolor, lantmannaskolor samt självstudium. Sthlm 1915. 96 s. – Finis mundi eller Talteknik i nio scener, spexrevy på Åsakursen 1915 i hast hopkommen. [Omsl: En Åsasouvenir.] Norrköping 1915. 16 s. – Linköpings gator och gränder. Namnhistoriska kuriosa. Linköping 1915. 43 s. [Ur ÖC 1914.] 2., alltigenom omarb uppl: Linköping. En vägvisare genom dess gator o gränder, minnesmärken o grannbygder. 1925. 56 s; tillägg: Folkungabrunnen, 1928. – Norrköpingsbygdens fornminnen. En vägvisare vid hem-bygdsströftåg. H 1.-2 [omsl]. Norrköping 1915–16. (Vårt gamla Norrköping, 2.) 1. Hällristningar, grafhögar, borgar och namn i Borgs socken. [Omsl.] 96 s, 1 vikt karta. 2. Om Bråvalla slag och andra sagominnen från Norrköping. Hällristningar, graffält o sagotraditioner m. m. i Ö. Eneby socken. [Omsl.] S 101–217. [Omarb uppl se nedan 1936-37.] – Folkhögskolemötet i Nässjö 3-6 sept. 1916 (Svenska folkhögskolans årsbok, årg 14, 1917, Örebro 1916, s 21–40; tills med R Gullstrand). – Några ord om Norrköpingslitteraturen i julbokhandeln 1917. Norrköping 1917. 17 s. [Anon.] – Bildgåtan i bronsåldersgraven vid Kivik. En nyckel till hällristningarnas problem. Ystad 1917. 36 s. [Nya uppl:] Kiviksgraven och andra fornminnen i Kivikstrakten. 2. uppl Sthlm 1926. 74 s. (Svenska fornminnesplatser. Vägledningar utg genom K Vitterhets hist o antikvitets akad, n:o 1.) 3., omarb uppl 1930. 45 s. Efterskrift. Fynd o iakttagelser under restaureringen av Bredarör (Kiviksgraven). [1933.] 4 s. 4., omarb uppl 1942. 44 s, 2 pl-bl. – Norrköpings medeltid. Ett Diplomatarium Norcopense omfattande bevarade medeltidsbrev rörande staden Norrköping med Ö. Eneby, S. Johannis samt Borg och Löts socknar från tiden 1180 —1521, saml, kommenterat o utg. [Norrköping, tr] Sthlm 1918. 4:o. (13), 312 s, 1 vikt kartbl. – Några bidrag till Bråvalla-slagets bygdegeografi. Norrköping 1918. 53 s. [Delar ur serie i NT dec 1917 -jan 1918 i referat eller överarbetn, mer komplett i E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 3, Norrköping 1920, s 223-228, 232 f, 242-244, 246-248, 251 f.] – Vad nytt i Orrelius' avisa? En komedi om gammalt tidningsväsende. Norrköping 1919. 86 s. [Ur NT 10/10 1918.] – Stadsplanens namnkrav dryftade i anledning av gators och kvarters uppkallande i Oxelbergsstaden i Norrköping. Norrköping 1919. (46) s. – På filmstudier hemma och borta. Anteckningar från en resa som gäst hos sv filmfirmor i maj o juni månader år 1919. [Norrköping] 1919. (25) s. [Ur NT.] – Namn till Lindö stadsplan, föreslagna. Norrköping 1920. 4 s. – Mauritz Stiller som regissör (Filmnyheter, årg 1, 1920, Sthlm, 4:o, n:o 6, s 2 f). – Spår av hedendom vid Norrköping. Norrköping 1921. 47 s. – Det förhistoriska Norrköping (Ur Norrköpings näringsliv. Skildringar under red av V Loos [föret: i anl av Norrköpings möte 1921], Norrköping 1921, 4:o, s 21–23). – Saga och sägen i Bråbygden, insamlad o kommenterad. Norrköping 1922. 175 s. – Drakryttaren på Kolmården (Barnens dags tidning [omsl], Norrköping 1922, 4:o, s 3 £). – Östergötland. Utg av Sv turistfören. [2. uppl] Sthlm 1923. 327 s, 1 vikt karta. [Föret.] (STF, Resehandböcker 23.) – Norrköping och Östergötland. Lärokurs i geografi för skolorna i Norrköping. Norrköping 1923. 50 s. – Sista kvarnen i Norrköpings ström. Anteckningar om den Ståhl-bomska kvarnens öden överlämnade till Malcolm Törnqvist på hans 65-årsdag ... [Förtit: Till M T, den siste mjölnaren vid Norrköpings ström.] Norrköping 1923. 4:o. 24 s. – Stora Stadskvarn i Norrköping. Anteckningar till Gamlabro fabriks hist. Norrköping 1923. 4:o. 13 s. – Stockholm och Mälarlandskapen. Lärokurs i geografi motsvarande inträdesfordringarna till l:a klassen vid H. allm. läroverken i Stockholm. Sthlm 1923. 54 s, 1 vikt kartbl. 2. omarb uppl 1926. 58 s, 2 bl kartor. [Nya uppl:] Stockholm och Stockholmsbygden. Inl lärokurs i geogr för skolor i Stockholm. 3. uppl av ... 1931. 48 s, 2 bl kartor. 4. uppl 1935. – Ramundersagan i ny belysning. Ett sagohist utkast. Norrköping 1923. 4:o. 15 s. [Föredr i Söderköping febr 1923, ur NT 16, 20 o 21/4 samt 3/5 s å.] — Vägledning till bilkortegen genom Norrköping i samband med Norrköpings möte 1923. [Omsl.] Norrköping 1923. 8 s. [Undert.] – Felsbilder der Provinz Ostgotland in Auswahl. Aufgesucht, abgebildet und mit einer Einleitung versehen. Hagen i. W. und Darmstadt 1923. 4:o. 43 s, Tafel 1–61. (Schriften-Reihe Kulturen der Erde, Bd 10 = Werke der Urgermanen ..., Schwedische Felsbilder, Bd 2.) – Östgötska minnesmärken från Tutankhamons tid (Hembygden, organ för Svenska ungdomsringen för bygdekultur, årg. 3, 1923, Sthlm, 4:o, s 70 f). – Fresta duger! En berättelse för stadens käcka barn [omsl: stadens barn]. Norrköping [omsl tr Sthlm] 1924. 18 s. [Utg av Norrköpings sparbank vid dess 100-årsjubileum.] – Kring hällristningsgåtan (Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1923–24, Linköping 1924, s 53-68; även sep, 16 s). – Ett medeltida sockengille i Östergötland (ibid, s 69–71). – Ett trolldon från Tråbrunna (Höstsol, utg av Logen 3913 Majblomman av I.O.G.T. hösten 1924 [rubr], Norrköping 1924, 4:o, s 5). – Till östgötamuseernas äldsta historia (Rig, årg 7, 1924, Sthlm, 4:o, s 197–200). – En 1300-årig kärleksroman från Norrköpingsbygden (Barnens dags tidning 1925, Norrköping 1925, 4:o, s 18-20, 22). – Ett lerkärlsfynd från Norrköping (Fataburen, 1925, Sthlm, s 34-37). – Bronsålderns skeppsbyggnadskonst i Norden (TT, årg 55, 1925, Sthlm, 4:o, avd Skeppsbyggnadskonst, s 45–50, 53-58, 61 -68; föredr 25/5 s å i Svenska teknologföreningens avd för Skeppsbyggnadskonst; bearb övers i Mannus, Zeitschrift fur deutsche Vorgeschichte, Jahrg 31, 1939, Leipzig, s 347–398: Die Schiffbaukunst der nordischen Bronze-zeit). – Den heliga murgrönans offerställe. Ett bidr till frågan om vi- namnens äkthetsbevis (Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift, 1925, Lund, s 40–46). – Östergötlands bronsålder. [Omsl: En monografi.] D 1–2. [Även:] Akad avh ... Uppsala [omsl]. Linköping 1925[–26]. 4:o. 1. Beskrivande förteckning med avbildningar av lösa fynd i offentliga och enskilda samlingar, kända gravar samt hällristningar. Översikt. 221 s. 2. Planscher. S 223–407. – Till frågan om awägningslinjernas anomalier vid Norrköping. Norrköping 1925 (tr 1926). 9 s. – Ringstad och Götavirket. En östgötsk stambygd för forngermansk diktning (Meddelanden från Östergötlands forn-minnes- o museifören 1925–26, tr 1926, s 55–73, 1 vikt karta; även sep, 19 s ...). – Handledning i kulturminnesvård och hembygdskunskap 3. Östergötlands förhistoria (ibid, s 74 –103; även sep, 30 s). – Förhistoriskt svenskt järn. Några studier till vår äldsta järnbearbetnings problem (JKA, årg 110 (N S, 81), 1926, Upps, s 265-281). – En litorinatids-boplats i Östergötland (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 48, 1926, Sthlm 1926[–27], s 536–540 [1927]; efterskrift i 49, 1927, s 294: Stenåldersboplatsen vid Borgsmon i Östergötland). – Små handböcker om svenska städer (Svenskt turistväsen, meddelanden från Sv turistföreningens arbetsfält, årg 3, 1926, Sthlm, 4:o, s 71 f). - Gravröset vid Brandskogsskeppet. Ett bidr till frågan om hällristningarnas datering (UFT, [h] 41 = bd 10, h 2, Upps 1927, s 172-179). - Neue Ergebnisse der schwedischen Felsbildforschung (Ipek, Jahrbuch fur prähistorische & ethnographische Kunst ... hrsg H Kiihn, 1927, Leipzig, 4:o, s 161–166, pl 52–57). – Drotsen Brunke och Brunkebergs-namnet (SSEÅ, 1928, Sthlm, s 181-184). - Östergötlands järnålder. Monografier utg... Enskilda fyndgrupper och problem. 1–2. Sthlm 1929-43. 4:o. 1 ... [h 1]. Ringstad och Bråbygden. [Omsl.] 1929. 209 s. 1 ... h 2. Kolmården – V. Husbydalen – Fomborgarna. 1938. S 213-340, 21 pl-bl. 2. Vårdkasarna - Stensträngarna -Folkområdet och folknamnet - Bygdeindelningen - Runinskrifterna - Landsvägarna. 1943[–48]. 185 s. – Norrköping (Sverige, geogrbeskrivn, [2. omarb uppl] under medv av flera förf utg av O Sjögren, d 2. Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar o Gotlands län, Sthlm 19[30-]31, s 158 — 171). – Norrköping (Nordisk familjebok, 3. ... uppl, bd 14, Sthlm 19[30-]31, sp 1235–1239, 2 pl-bl). – "Fingren ringad, pigan tingad". Ett bidr till den släta vigselringens hist (Fataburen, 1931, s 117–128). – "Stång" som bronamn (Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift, 1928–1929, tr 1930, s 35-44). - Arkeologiska bidrag till ortnamnsforskningen (Namn och bygd, tidskr för sv ortnamnsforskn, årg 17, 1929, Lund 1929-30, s 117-127 [1930]). - Östergötlands äldsta stenåldersboplats. Sthlm 1932. 15 s. (VHAAH, d 37:2. Stenåldersboplatser i Östergötland .) — Bilder till svensk historia av O Hjortzberg [m fl]. Beskrivande text. [Serie 1–2.] Sthlm. 1. 1932. 19 s. [Till 6 pl i stor fol, i ny tr 1954.] 2. 1937. 8 s. [Till 6 pl i d:c] - Hällristningstraditionen och den urnordiska runskriften. Ett östgötskt runfynd i hällristningsmiljö o dess skrifthist betydelse (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf, utg av Svenska fornminnesfören, Sthlm 1932, 4:o, s 53– 69). – Nordens historia i väggkartans form (A.-B. P. A. Norstedt & söner, Skolmaterielavdelningen: Ny undervisningsmateriel!, n:o 9, Sthlm 1933, s 1–3). – Svensk historia i svenska mästares bildverk. [Rubr; omsl:] Sveriges historia i bilder. Urval o text. [Sthlm] 1934. Tv-8:o. 52 s. [Föret; till bilder att använda i balloptikon.] – Norstedts episkop-bilder. ... Serien utarb av ... [Serie A. Historia, 1–2.] Sthlm 1934-39. [Planscher i konvolut, för balloptikon.] 1. Allmän historia. [1-5.] 1934-39. 1. Egypten. 1934. 55 pl. 2. Eufrat-Tigrisländerna, Persien och Indien. 1934. 60 pl. 3. Grekerna. 1935. 51 pl. 4. Romarna. 1936. 50 pl. 5. Medeltiden ... 1939. 50 pl. 2. Sveriges historia. 3–4. Nya tiden, d 1–2. [1934.] 1 (1500- och 1600-talen). 75 bl. 2 (1700-talet). 75 bl. – Gåtfullt i svensk gravfältstopografi (Studier tillägnade Gunnar Ekholm 19 13/3 34, Gbg 1934, 4:o, s 86–110). – En ny serie Hjortzbergsbilder (A.-B. P. A. Norstedt ... Ny undervisningsmateriel!, 12, Sthlm 1936, s 1 f)- – Norrköpingsbygdens hällristningar. Sthlm 1936. 56 s. (Svenska fornminnesplatser ..., 25.) – Norrköpingsbygdens järnåldersminnen. Sthlm 1937. 96 s. (Ibid, 29.) - Magiska runinskrifter (ANF, bd 52 (= F 3, 9), 1937, Lund, s 147–189, 6 pl-bl). - Ett alpväggarnas bildarkiv. Fynden av hällristn o skrift i den norditalienska alpregionen mellan Gärda- o Iseosjöarna (Kulturhistoriska studier tillägnade Nils Åberg 19 24/7 38, Sthlm 1938, s 52–60). – Le probléme des "bonshommes en or" (Acta archeologica, Vol. 9, 1938, Khvn, 4:o, s 151–163). - Kring Stiller, Erotikon och Greta Garbo. Minnesanteckningar. [Rubr.] Norrköping 1939. 8 s. [Ur NT:s julläsn 1938.] – Die Frage nach dem Ursprung der Runen im Lichte der Val Camonica-Funde (Runenberichte hrsg v H Arntz, Bd 1, Leipzig 1939–42, s 25–34 [i H 1, 1939, med omsl: Berichte zur Runenforschung ...]). – Hugo Jungner t (ibid, s 49 f [1941]). – Felszeichnungen und Runenschrift (ibid, s 51–75 o Tafel IV–XVI). – Hällristningarna i forskningens ljus (Rig, 22, 1939, s 129–152). -Strindbergshyllning gymnasistens första lärospån i pressen (Östgötajournalisternas påskaris, utg av Östgötakretsen av Svenska journalistfören, 1939, Norrköping, 4:o, s 37, 39). – Text till Norstedts planschserie över vårt lands klimat och kulturskeden efter istiden. Våra växters o djurs invand-ringshist samt den mänskl kulturens utvecklingsstadier. Sthlm 1940. 12 s. (Tills med R Söderberg o N Asplund.) – I Herman Odhners tobakskollegium 1913–1915 (Lunnevad, årg. 12, 1940, [Sjögestad, tr] Linköping, 4:o, s 23 f). – Bidrag till svensk runforskning (VHAAH, d 55. Antikvariska studier, 1, Sthlm 1943, s 143-231, 9 pl-bl). – Två krigsteatrar - två folköden (Östgötagrenadjären, årg 6, 1943, Linköping, 4:o, n:r 3, s 4–9). – Kring Norrköpingskartans ortnamn. Anspråkslösa anteckn. Norrköping 1944[–55]. 66 s, bl 67–95. [Ur NT 1941-55.] - Från svensk films guldålder. Minnesanteckningar. [Rubr.] Norrköping 1944. 9 s. [Ur NT:s julläsn så.] – Texthäfte till kartorna över de germanska folkvandringarna och vikingatågen. [Omsl.] Sthlm 1945. [Omsl.] 16 s. – Norrköping: kulturtradition och trivselvärden (Svenska hem i ord och bilder, årg 36, 1948, Sthlm, 4:o, s 105-109). -Sjöhistorisk årsbok 1949 ... [recension] (TT, årg 80, 1950, Sthlm, 4:o, s 486 f). - Forntidens världsvälden. Översikt utarb ... Sthlm 1950. [Stor väggkarta.] – Texthäfte till Oliver Neerlands bildkarta. Utarb. [Rubr.] Sthlm 1952. [Omsl.] 25 s. – De förkristna årtusendenas Östergötland (Östergötland, under red av T Lagerstedt, Sthlm 1955, 4:o, s 61-91, 4 pl-bl). – Norrköpings äldre teatrar. 1700-talets teatrar. Norrköping 1955. 242 s, 3 pl-bl. (Föreningen Gamla Norrköping, publikationsserie berörande Norrköpings o norrköpingstraktens kulturhist, n:o 6. [Omsl.]) – Norrköpings äldre teatrar. Saltängsteatern 1798-1850. Norrköping 1957. 346 s, 9 pl-bl. (Ibid, 7.) – Jacobiternas gamla skola 300 år i Vasa realskolas gestalt. Skymtar ur ett stockholmsläroverks liv genom tiderna, sammanst. Sthlm 1959. 115 s, 14 pl-bl. – Runor och realia i Rök (HT, årg 79, 1959, Sthlm 19[59-]60, s 36–42; recension av 3 arb av E Wessén). – Sägen och fornminne i Fiskebybygden. Anteckningar. [Norrköping, tr] Sthlm 1961. 69 s, 9 pl-bl. – Forntrons bygdehövdingar (Linköpings stiftsblad, årg 28, 1961, Linköping, 4:o, nr 8, s 3–5). – Meddelat autentiska dokument om Norrköpings förstöring 1719 i Hilda Danielsson, Stycken ur Norrköpings historia ..., Sthlm 1917; samråd med konstnären O Hagdahl för dennes historiska tavlor, serie 2–4, c:a 1948–50, stor fol, 6, 2 o 12 pl; bidrag i bl a: Ymer 1917, 1925, 1928-29, Sthlm, Tidskrift för hembygdsvård 1920, 1926–27, 1929, Lund, 4:o, OoB 1924-27, 1929–30, 1933, Sthlm (Register ... [1933]), Fornvännen 1924–26, 1928, 1930–33, 1936–40, 1942, 1945–46, 1960–61, Upps (register i årg 1955), Folkminnen och folktankar 1926–27, 1929–30, Gbg, S:t Ragnhilds gilles årsbok 1929, 1931, 1937-38, Söderköping; vidare bl a i Norrköpings tidningar (ovan förk NT) nästan alla år 1909-63 (minst 350 bidr), Östgöta correspondenten (ÖC) 1915, 1924–26, SvD 1921, 1924, 1926, DN 1921, S-T 1924–26, 1941, SDS 1929, 1931, Östergötlands dagblad 1930.

Översatt: [F M Arouet, pseud] De Voltaire, Zadigs äfventyr, en orientalisk berättelse om ödet, Sthlm 1912, VIII, 120 s, 1 pl (inl s III–VIII: Voltaire).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 juli 1926, nr 25 (ang N:s rätt att utan akad ex i hist söka ord adjunktstjänster där detta ämne ingår) o 16 dec 1932, nr 49, RA. Kommunala mellanskolornas arkiv, kollegieprot, årsredogör 1921–23; skol-styr:s prot 1921–25; Norrköpings stadsarkiv. Jakobs/Vasa realskolas arkiv, kollegieprot, årsredogör 1925–58; H latinlärov:s å Norrmalm arkiv, kollegieprot 1925; SSA. Fil fak: Humanistiska sektionens prot 1926, UU:s arkiv.

Å Eriksson, Brommaliv (1977); Inbjudn till fil drsprom ... [UU] 31 maj 1926 (1926); B Helmfrid, AN- fornforskare, journalist, filolog, teaterhistoriker (PHT 1989); V Loos, En avisa genom två sekler (1958); B Nerman, A N in memoriam (Fornv 1966); M Pollak, Teaterlek (1977); E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 1–6 (1917–23); SMoK; Väd 1963. – Nekr:er över N i dagspressen. – Meddel av Marcus Norden, Sthlm, Stig Eklund, Linköping, o Holger Hartvig, Norrköping.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Arthur Nordén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8194
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Arthur Nordén, urn:sbl:8194, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-19.