Magnus Otto Nordenberg

Född:1705-01-19 – Finland (i Sibbo)
Död:1756-08-23 – Finland (i Sibbo)

Fortifikationsofficer


Band 27 (1990-1991), sida 183.

Meriter

Nordenberg (urspr Norberg), Magnus Otto, f 19 jan 1705 i Sibbo, Nylands län (Kopiesaml I), d 23 aug 1756 där. Föräldrar: inspektören Johan Eriksson Norberg o Maria Christina Björn. Inskr vid UU 19 nov 14, studieresa till Holland, England, Frankrike o Italien 2528, konduktör vid fortifik:s brigad i Sthlm 12 dec 35, fortifikationsbefälh i Tavastehus 14 febr 41, transport som konduktör vid Finska brigaden 26 maj 41, löjtn där 3 aug 41, deputerad till ryska övergeneralen 16 aug 42, kanslichef vid ryska länsstyrelsen i Tavastehus aug 42jan 43, utförde fältmätn:ar i Pyttis, Viborg, 43, rysk ingenjörskapten 21 mars 4421 nov 45.

G 26 mars 1734 i Sibbo m Anna Catharina Roth, d 11 jan 1755 i Sthlm (bouppt), tidigare g m handelsmannen i Sthlm Paul Heublein; sb från 1742 m Anna Catharina Schönberg, dtr till arbetskarlen Olof Schenberg o Christina Roth.

Biografi

Tillsammans med sina äldre bröder, vilka adlades 1751 med namnet Nordenskiöld, växte N upp på det av fadern köpta godset Frugård i Mäntsälä sn, varifrån han på 1720-talet sändes till Uppsala för att studera matematik, mekanik och naturhistoria. N:s tekniska uppfinningsrikedom och goda handlag med allehanda maskiner upptäcktes under vistelsen i Sverige av kommerserådet E v Caméen (bd 7, s 235), som var assessor i kommerskollegiet och en av direktörerna vid Alingsåsverken. N sändes på dennes bekostnad 172528 på en stor utländsk resa för att studera handel och näringar, särskilt trävaruhantering. Under denna resa bedrev N studier i Holland (Saardam och Leiden) i matematik, mekanik och kemi, besökte England, reste därifrån till Frankrike och norra Italien och återkom över Nederländerna till Gbg och Alingsås, där han besåg Alströmers industriella anläggningar.

Efter återkomsten tycks N inte ha erhållit den tjänst som v Caméen hade ställt i utsikt utan vistades hemma i Nyland, där han bodde som jordbrukare på Gerknäs säteri och fortsatte sina studier på egen hand. Tillsammans med sin bror Carl Fredrich byggde han en väderkvarnsåg efter holländskt mönster men med egna förbättringar på Fagerö holme i Sibbo skärgård. Tanken på denna såg hade N utvecklat redan under sin långa utlandsresa. Sågen skulle bli kärnan i en industriell anläggning, "ett nytt Saardam", i Nyland, avsedd för storslagen export av sågade trävaror, kombinerad med en mängd mer eller mindre fantastiska fabriker. Samtliga järndelar till den märkliga kvarnen hade smitts i Holland och överskeppats till Fagerö. Anläggningen, som till en början till stor del hade bekostats av v Caméen, var tänkt att utöver sågen omfatta en kalkugn, ett tegelbruk, en fabrik för beredning av lin och hampa, kvarnar för målning av säd, färger, cement, senap, tobak och krut, ett repslageri, ett saltbruk, ett raffinaderi för sälspäck, en masugn, ett skeppsvarv, ett boktryckeri m m. Hela planen var så storslagen, att dess förverkligande var helt utsiktslöst på den karga havsö som N köpt för ändamålet. Den färdigbyggda sågkvarnen övergick efter finansiären v Caméens död snart i andra händer och hann egentligen bara väcka oro under någon tid bland borgerskapet i Hfors, innan den förstördes av ryssarna under kriget 1741.

Efter sitt misslyckade storindustriella experiment inträdde N 1735 som konduktör vid fortifikationen och utarbetade i två år på fortifikationskontoret i Sthlm general-och specialkartor över Finland; 1741 blev han både löjtnant och fortifikationsbefälhavare i Tavastehus, där fästningens gamla ringmurar under hans ledning delvis ombyggdes till moderna, låga bröstvärn. I Tavastehus kom N att spela en föga ärorik roll som pådrivare av fästningens kapitulation till ryssarna 1742. Efter en officerskonselj i början av aug sändes han och kapten D Ehrenadler (bd 12) för att rekognosera; de for emellertid raka vägen till de ryska trupperna utanför Hfors och visade där, förmodligen starkt påverkade av den sv huvudarméns kapitulation, upp en fullmakt från sina officerskamrater som gav dem möjlighet att som sista utväg överlämna Tavastehus till motståndaren. Fästningen kapitulerade genom denna åtgärd till en fiende, som för tillfället befann sig på 150 kilometers avstånd. Troligtvis syftade N och Ehrenadler till att minimera de ryska härjningarna i Tavastland och garantera garnisonens fria avtag, som tedde sig viktigt för dem mot bakgrund av finländska officerares traumatiska minnen från fångenskapen i Ryssland under stora nordiska kriget. Stämningen var också bland manskapet i Tavastehus så defaitistisk, att av de ursprungligen nära 300 soldaterna vid ryssarnas övertagande av staden 26 aug 1742 knappt ett hundratal fanns kvar resten hade deserterat.

Till en början stannade N i Tavastland för att i egenskap av kanslichef vid länsstyrelsen biträda den ryske militärguvernören överste Gabriel Roisanoff. Snart fick han dock uppdraget att genomföra fältmätningar i Pyttis i Viborgs län och efter freden stannade han i rysk tjänst som ingenjörskapten och fortifikationsbefälhavare i Viborgs guvernement. I en uppenbart tilltagande förvirring bemäktigade han sig Stockfors egendom och försvarade godset med beväpnat manskap mot dess ägare, J G Natt och Dag. Dessutom inlämnade han i april 1745 till ryska regeringen "ett välment förslag till evig freds-, vänskaps- och enighets återställande ibland de kristne", vars grundtanke torde ha varit att från såväl sv som rysk sida få Finland förklarat som neutralt område. Till följd av detta betänkande fängslades N och överlämnades efter tre års fångenskap i Fredrikshamn och Viborg 1748 plötsligt till svenskarna, som ställde honom inför regementskrigsrätt och sedan inför en av ständerna tillsatt kommission. Slutligen dömde generalkrigsrätten honom 28 april 1750 till att mista liv, ära och gods. K M:t mildrade visserligen detta i april 1752 till tre veckors fängelse på vatten och bröd men slog samtidigt fast, att N aldrig skulle få inneha statlig tjänst.

Sålunda dömd till privatliv stannade N livet ut på sina bröders gods, där han utövade ett stort inflytande på den yngre generationen av Nordenskiöldarna, av vilka en kallat honom "den lärdaste av hela vår släkt". N utvecklades alltmer till en drömmare och mystiker, som sysslade med teosofins och alkemins outgrundliga mysterier. Han sände redan 1749 en vidlyftig uppsats till VA om den judiska och kristna tideräkningen och antydde sig sitta inne med sällsamma hemligheter i naturfilosofin. Följande år skickade han till akademin sitt manuskript om Urim och Thummim, i vilket han nedlagt summan av sin visdom. På P Wargentins anmodan utvecklade N därefter i två brev sin syn på tingens djupaste väsen. Han översände också ytterligare manuskript, nu förkomna, där han förkastade den moderna experimentalfysiken som otillräcklig för kännedom om naturens sanna väsen. I dess ställe ville han sätta sin kunskap om det gudomliga ljusets trefaldighet och om Urim, "Sveriges och all den övriga kristenhetens yppersta klenod", som han bara delvis avslöjade för sin omvärld.

Författare

Kari Tarkiainen



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s handl:ar (ms, anteckn:ar, m m) i Frugårdsarkivet, Hfors UB. Brev från N i StUB/VA o Hfors UB (bl a till E v Caméen o C F Nordenskiöld).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några anmärkningar öfver åker-bruket i gemehn, til förekommande af missväxt och dyr tid; jämte anledning at närmare utröna orsaken til jordens frucktbarhet, och huru den hörvärdas, nyttias och formeras. Sthlm 1741. (8), 40 s, 1 pl. Kort anledning, huru gräsväxten och mulbetet genom fördelaktig inrättning af betes--hagar kan förbättras, och foderbrist tilräckeligen förekommas; jemte et nytt påfund och förslag at med önskelig framgång och nytta inrätta vijngår-dar i Sverige. Sthlm [1741]. 14, 34 s. Övers: D G Schrebers ... Sammlung verschiedener Schriften, welche in die ökonomischen- Policey- und cameral- auch andere verwandte Wissenschaften einschlagen, T 15[16], Halle 1765, s 430[4]62. Utgivit: Johan Månsons grundade underrättelse om faarvatnen i Östersjön ... 3. uplägningen, igenomsedd o förb. [Förtitel: J Månsons sjöbok. Å nyo uplagd ...] Sthlm 1725. 4:o. (8), 85 s. Men nu å nyo 4. ggn uplagd, jemte tilökning af några anderika böner för resande til sjös. 1743. (8). 64 (8) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: M 159293 (Processhandl:ar ang Tavastehus kapitulation); Kopiesaml I, vol 107; allt i RA. Fortifik, Chefsexp D 2:1-2, rullor 171377, KrA. Sthlms rådhusrätts förmyndarskapskammares arkiv EIIal:154, f 26 (hustruns bouppt), SS A.

A E Arppe, Anteckn:ar om finska alkemister (Bidrag till kännedom af Finlands natur o folk, 16, ed Finska Vetenskaps-Societeten, 1870), s 9399; Fortifik 4:1 (1930); A Hammarskjöld, Ätterna Nordenskjöld (1902); K E F Ignatius, Tavastehus slotts öfvergång år 1742 (HÄrk 18, 1903); S Lindroth, VA:s hist 17391818, 1:1 (1967); P Nyberg, Bröderna N:s planer på en storindustri i Finland (Hist o litt:hist studier, 2. SSLF 254, 1936); dens o B Åkerblom, Sibbo sns hist, 2(1950).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Otto Nordenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8201
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Otto Nordenberg, urn:sbl:8201, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kari Tarkiainen), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se