Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt



Band 27 (1990-1991), sida 222.

Biografi

Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, enligt obestyrkt uppgift (Johansson) härstammande från rådmannen Olof Börjesson (d något av åren 1683–85) i Nora, som var riksdagsman 1668. Han uppges ha varit far till Johan Norijn (f 1651 enl orig:gen; d 1695), vars patronymikon var Olofsson (Kammarkoll:s kanslis arkiv B II a 1):92). Denne var 1678–89 sin svärfar Jöns Eriksson Grubbs (bd 17, s 342) efterträdare som kronofogde i Karlskoga och Lekebergslagen och från 1682 till sin död bergsfogde och tiondeskrivare där. Vid sin död var han även mantalskommissarie där (Kammarkoll:s kanslis arkiv B II a 1): 121 o H I a: 3). 1694 köpte han säteriet Frösvidal i Kil, Ör, med tillhörande hamrar (Bergskoll:s arkiv B 111:14). Hans son och efterträdare som bergsfogde och tiondeskrivare Johan Norijn (1676–1725), vilken ärvde Frösvidal, fick överkommissaries titel 1710 och avsked 1715. Han anlade ett ammunitionsgjuteri, som försåg armén med bomber, granater och styckekulor, och han var även bland intressenterna i koppargruvan i Greksåsar i Nora. Han adlades 1719 med namnet N men skrev sig Nordenfeldt.

På hans begäran adopterades 1720 på hans adliga ätt brodern f d bergsfogden i Värmland Olof Norijn (d 1722 enl Kils dombok), som sålunda också fick namnet N. Han hade 1710 köpt en del av Nedre Mölnbacka hammare i Nedre Ullerud, Värml, och arrenderade från 1717 en del av säteriet Hållerud (nu Katrineberg) i samma socken. En tredje broder var Niclas Norijn (1684–1762), som blev sårad i slagen vid Kliszów 1702 och Fraustadt 1706, vid övergången av Weichsel (Wisla) 1705 och av Desna 1708 samt i slaget vid Poltava 1709, efter vilket han var rysk fånge till 1722. Han adlades 1727 med namnet Nordenswerd och fick 1728 avsked med överstelöjtnants karaktär. Genom sitt äktenskap 1725 med en ättling till släkten Flygge (bd 16) kom han i besittning av Bro gård i Kristinehamn och av Björneborgs järnbruk i Visnum, Värml, och 1736 fick han burskap i Kristinehamn.

Sedan han dött barnlös, ärvdes både Bro gård och Björneborg av Olof Nordenfeldts son kapten Johan Nordenfeldt (1715–65), som var gift med en dotterdotter till farbrodern Johan Nordenfeldt i dennes äktenskap med en syster till Olof Nordenfeldts hustru. Johan Nordenfeldt d y:s son löjtnant Olof Gabriel Nordenfeldts (1757–90) på Björneborg änka blev i ett senare äktenskap mor till skolpionjären greve Torsten Rudenschöld. I första äktenskapet hade hon sonen Olof Nordenfeldt (1790–1843), vilken i tur och ordning var legationssekreterare i Khvn, Berlin och Wien och 1820–21 chargé d'affaires i sistnämnda stad. Han blev kammarherre 1822. Under de båda sista decennierna av sitt liv ägnade han sig åt Björneborgs bruk. I litteraturen har Nordenfeldt mest uppmärksammats på grund av sin bekantskap med Erik Gustaf Geijer och Georg Adlersparre; han var en av de elva "stamgöter" som 1811 grundade Götiska förbundet. I äktenskap med en syster till statsrådet och landshövdingen Jonas Waern blev han svärfar till godsägarna och riksdagsmännen Corfitz A Beck-Friis (bd 3), B Hugo A Hamilton (bd 18, s 90) och Robert N G Montgomery-Cederhielm (bd 25) samt far till kammarherre Olof Nordenfeldt (1826–93). Denne var från 1850 till sin död disponent för det familjebolag Björneborgs bruksägare som bildats enligt faderns på dödsbädden uttalade önskemål. Han var också ledamot av Värmlands landsting 1863–89 (v ordf 1885 och 1887–89) och riksdagsman i FK 1867–70 och 1873–77. Året efter Nordenfeldts död försattes Björneborgs bruksägare i konkurs. Han blev svärfar till bl a den s k Askegreven Gustaf Lewenhaupt (bd 22, s 605) och morfar till advokaten och kvinnosakskvinnan Mathilda Staël von Holstein.

Olof Gabriel Nordenfeldts bror löjtnant Johan Niclas Nordenfeldt (1759–1825) ledde efter dennes död länge driften vid Björneborg under brorsonens omyndighet men sålde sin andel till denne 1818. I äktenskap med en syster till generalen greve Carl Henrik Posse blev han far till Marie Charlotte Nordenfeldt (1800–1889), vars omfångsrika dagböcker är en rik källa för kunskapen om familjens historia. Systrar till henne blev gifta med bergmästaren Erland v Hofsten (bd 19, s 191) och disponenten Nils Philip Mitander (bd 25, s 525), och en systerson var Claes Lorentz Grill (bd 17). Bror till dem var Enar Wilhelm N (1798–1868). Enar N invaldes i Götiska förbundet 1820, ingick i den sv observationskåren på Fyn 1848, befordrades till överste för Jönköpings regemente 1849 och var brigadbefälhavare på Gotland 1854–55 under Krimkriget samt landshövding i Blekinge 1856–67. Han deltog i en rad av ståndstidens riksdagar, röstade för representationsreformen vid riksdagen 1865–66 och var riksdagsman i FK 1867–68. N:s hustru var syster till statsrådet och landshövdingen Jonas Waern. En av deras döttrar blev gift med filosofen professor Yngve Sahlin. Bland de sju sönerna var uppfinnaren Thorsten Wilhelm N (N 2) och Åke Hjalmar N (1847–1920).

Åke N utexaminerades från krigsskolan på Karlberg 1868, var attaché vid sv beskickningen i London 1872–73 och 2:e lärare vid krigsskolan 1877–80, befordrades till kapten 1881 och var regementskvartermästare vid Vendes artilleriregemente 1883–87. Han var 1883–89 ledamot av stadsfullmäktige i Kristianstad, 1883–88 ordförande i drätselkammaren där och 1887–90 riksdagsman i AK, där han blev känd som talangfull debattör och utpräglad frihandlare (Millqvist). Sin största insats kom N att göra som disponent vid Höganäs stenkolsbolag 1890–1903 och – efter dess sammanslagning med Billesholm-Bjufs ab – som disponent vid Höganäs-Billesholms ab 1903–19. Från 1912 var han ensam högste chef där. Framför allt var N målmedvetet verksam vid den utveckling som ledde till att Skromberga stenkols- o lerindustriab, Hyllinge stenkols o lerindustriab, Axeltorps kaolinbruk, Skånska kolbrytningsab och ab Wallåkra lervarufabrik införlivades med Höganäs-Billesholms ab, så att alla de inbördes konkurrerande skånska stenkolsverken kom under samma ledning. Han var också känd för sina sociala ambitioner i fråga om arbetarnas bästa. I sitt äktenskap med en dotter till godsägaren och riksdagsmannen Carl Axel Mannerskantz (bd 25) blev N far till den kommunalpolitiskt verksamma Elisabeth (Elsie) Nemmie Carolina Mannerheim, f N (1876–1958; se bd 25, s 80).

N 2:s och Åke N:s äldre bror Carl Henrik N (1837–1911) blev 1864 rådman i Kristinehamn, efterträdde 1866 sin fasters make Elis Wahlund som borgmästare där och var ledamot av Värmlands landsting 1868–1907 (v ordf 1899–1904 och ordf 1905–07), riksdagsman i AK 1870–72 och 1875 samt i FK 1885–92, VD i Kristinehamns enskilda bank 1876–93 och huvudman i Kristinehamns sparbank från 1894 till sin död. Carl N:s hustru var dotter till generallöjtnanten August Malmborg (bd 24, s 748). Deras son Elis N (1880–1962) efterträdde sin far som borgmästare i Kristinehamn, vilket han var 1912–52. Hans äldre bror kapten Henrik N (1876–1957), som var artilleridirektörsassistent vid Bofors 1904–14, disponent vid Björneborgs järnverks ab 1914–26 och anställd vid Bofors utrikes avdelning 1926–36, var i äktenskap med en dotter till skriftställaren Johan Grönstedt (bd 17, s 385) far till fd konsertpianisten och pianopedagogen Dagmar N (f 1908, d 1991[1]).

Carl N:s, N 2:s och Åke N:s äldste bror, lantmäteridirektören och riksdagsmannen Leonard Magnus N (N 1), var i äktenskap med en dotter till William Gibson d ä (bd 17) far till översten för Norrlands artilleriregemente Hugo N (1865–1922), som var far till försäljningschefen i Fagersta bruks ab bergsingenjör Lennart N (1897–1978). Dennes bror Torsten N (1901—89) var VD i Sveriges järnhandlares centralförbund och Förlagsab Järnhandlaren 1935–42, försäljningschef och bitr direktör vid Husqvarna vapenfabrik ab 1942–53, v VD vid Kockums jernverks ab 1953–55, VD där 1955–62 samt VD vid Borst- och penselfabriks ab i Kristinehamn 1963–66. Deras bror idrottsledaren redaktör Bertil N (f 1903, d 1998[2]) är far till överläkaren med lic Carl-Bertil N (f 1927).

N 1:s, Carl N:s, N 2:s och Åke N:s bror kamrer Enar Jonas N (1835–1912) i Gbg var far till Maria N (1860–1941), vilken 1890 grundade ett handarbetsseminarium i Gbg, som 1952 kommunaliserades under namnet N:ska skolan med av stadsfullmäktige utsedd styrelse. Hennes bror kommendörkapten Ivar N (1867–1944) var i äktenskap med en dotter till v amiralen och statsrådet Jarl Christerson (bd 8) far till överläkaren vid länslasarettet i Jönköping docent Olof N (1902–85), som i sin tur blev far till överläkarna och docenterna Ivar N (f 1933) och Erik N (i 1938).

Maria N:s och Ivar N d ä:s bror Per N (1861–1941) utexaminerades 1883 från KTH, var 1884–90 överingenjör och chef för konstruktionskontoret i farbrodern N 2:s vapenfabriker i London och grundade i Paris tillsammans med denne 1890 firman Société Nordenfelt, vars innehavare han var 1893–1904. 1907 grundade han i Sthlm tillsammans med Fredrik Ljungström (bd 24) för mekanisk verkstadsrörelse ab Formator, vari han var huvuddelägare till 1923. 1915–30 var N jourhavande direktör i ab Sv tobaksmonopolet. Han ägnade sig också åt måleri. N var gift med greve Carl Fredrik v Hermanssons (bd 18, s 692) yngsta dotter, målaren Elsa Eleonora N (1871–1959), med vilken han var far till målaren Hedda Brita N (1908–73), gift med författaren Uno Eng. Brita N:s bror barnläkaren Per Johan N (1906–88) var i äktenskap med musikpedagogen Birgitta N, f Wikander (f 1909, d 2000[3]), far till kammarmusikern och musikpedagogen Eva N (f 1936, d 1995[4]), 1973–86 gift med f d professor Bertil Åberg, och till koreografen Regina N Beck-Friis (f 1940), gift med docenten Johan Beck-Friis.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Elgenstierna; Nya släktfören:ar (Medlemsblad 39 för GF, 1945), s 18; Thorsten N, Memoarer (1971); H Waern, Släkten Wasrn (1971), s 126–156.

Olof Börjesson: Ör:s mtl 1685,f 141, Ör:s domb, vol 40, f 152, RA; BorgRP före frihetstiden (1933); J Johansson, Noraskog, 3 (1884), s 351; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949).

Johan Norijn: Kammarkolhs kanslis arkiv Bila 1): 92, f 307, o 121, f 483, samt H I a: 2: 19 aug 1689 o 3: 20 febr 1695, Bergskolhs huvudarkiv B 111:14, f 491, o E IV: 107, RA; Orig:genealog, RHA; Bergskoll; Johansson, a a; A Nachmanson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); M Roth, Svar-tå bruk i Närike (Förr o nu, 7, 1876), s 225.

Johan Nordenfeldt (d 1725): Adelsbrev, vol 19, Reduktions- o räfstemyndigheters skr till K M:t, vol 26: 12 nov 1714, Kammarkolhs kanslis arkiv B II a 1): 121, f 483, o H I a: 3: 20 febr 1695, Generaljordeboken för Närke-Värmlands län, p 264, Likv 39:1 o 95–96:35, Köpegodskontorets arkiv FVI:650, Bergskolhs arkiv A I: 65 o 67–68, B 1:73, p 388, B 1:90, p 587, B 111:14, f 491, E IV: 150 o 162-163, RA; Krigskolhs brevböcker 1711, vol 1, p 1496, o 1712, vol 3, p4115, Kr A; Bergskoll; E Eriksson, Greksåsar (1963), s 15; S Gerentz, Kommerskoll o näringslivet (1951); E Lundberg o B Waldén, Örebro stads kyrkor (Sveriges kyrkor. Närke, 1:1–2, 1939–72); N L Rasmusson, rec därav i PHT 1939–40; Roth, a a; SRA 2:1 (1909); Örnbcrg, 9 (1893), s 365.

Olof Nordenfeldt (d 1722): Adelsbrev, vol 21, Biographica N 10 a, Bergskolhs arkiv A 1:56, 58 o 69, RA; Kils dombok 22 jan 1718, 16 sept 1721 samt 23 jan o 25 okt 1722, GLA; G Asplund, Släkten Giers [1944]; Bergskoll; A Ernvik, Östvärmländska järnbruk (1968); M Nyström, Carl Michael Bellmans okända släkt (Sveriges släktfors-karförbund. Årsbok 1989), s 223; Örnberg, 9 (1893), s 365.

Niclas Nordenswerd: M 1122, Sköldebrevsaml, RA; I. Dahlgren, Nordenfeldtarna på Björneborg (1922),s 7–12, 16 o 21; Ernvik, a a; E Fernow, Beskrivn över Värmland, 2 (1977); |J G Forssgren o C C Gjörwell,] Det lefvande Sverige uti förbindelse med det utslocknade Sverige, 2 (1798), s 41; G Gezclius, Försök til et biographiskt lexicon ..., 4 (1787); Lewenhaupt; H L Lundh, Björneborgs bruk (1959); A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 2-3 (1949-59); A Löthner, likpred över Nordenswerd (1763); S A:son Sparre, Biogr antecknar om officerare o vederlikar 1623–1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930).

Johan Nordenfeldt (d 1765): M 1122, Biographica, Statskontorets skr till K M:t, vol 46: 2 sept 1746, RA; Dahlgren, a a, s 21–24; Fernow, a a; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); Lundh, a a; Löf o Ernvik, a a.

Olof Gabriel Nordenfeldt: Bergskolhs skr till K M:t, vol 72: 5 febr 1787, RA; Carlander, 4:1, s 123; Dahlgren, a a, s 30-39; C T Kocken, Biogr uppg:er om officerare o likställda ... (K Västgöta reg, 2, 1948); H Lagergren, Från det forna Kristinehamn (1906); A Larsson, Förteckn öfver Värm- lands nations medlemmar från 1595 till 1877 (E H Lind, Värmlands nations hist, 1877), s 62; Lundh, a a; Löf o Ernvik, a a, 3.

Olof Nordenfeldt (d 1843): I Andersson, Uddeholms hist (1960); K Aspelin, rec av Stenroth, ncdanaal972 (Saml 1972), s 251 f; dens, Svar på tilltal (Saml 1973), s 182; A Attman, Aderton-hundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 46; S Björklund, "De oberoende". En gruppbildning på 1823 års riddarhus (StvT 1963), s 51 o 64; B Boéthius o A Kromnow, Jernkontorets hist, 3:1–2 (1955); Broomé; H Brulin, Hartmansdorffska samhen (MRA. N F, 1:2, 1910), s 343; Dahlgren, a a; dens, Björneborg i helg o socken (1924); dens, Excellensen på Gustafsvik (1925); dens, Marie Charlottes dagbok (1931); L Dalgren, Georg Adlersparres sista år (PHT 1925); Ernvik, a a; [N W Forsslund,] Sthlms Stor-Skola o UU vid 1800-talets början (PHT 1915), s 39; L Geijer, Släkten Geijer (1953); O Hedlund, Kyrkolivet i Karlstads stift under 1800-talets förra hälft (1949); R Hjär-ne, Götiska förbundet o dess hufvudmän (1878), s 104 o 108; G Hornwall, Regeringskris o riksdagspolitik 1840-41 (1951); ISP; Larsson, a a; H Lilljebjörn, Minnen från förra hälften af 1800-talet (1912); Lundh, a a; Löf o Ernvik, a a; H Olsson, C J L Almquist före Törnrosens bok (1927); B Salqvist, Torsten Rudenschöld (1938); I Stenroth, Göthiska förbundet, 1 (1972), s 71, 76 ff o 111, samt 2 [1981 ]; dens, Svar på kritik (Saml 1973), s 179; W G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf Geijers liv, 1 -2 (1963–64); W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); E Tegnér, KB:s saml af sv brefvexhar (1880); D Toijer, Kristinehamns sparbank 1843–1943 (1942), s 16 f, 21 o 210; dens, Peter Biörkman (P Biörkman, Beskrifn öfver Wermland, d 2, 1945); dens, Gustafsvik (1958); dens, Brinkman o Adlersparre (1962); E Tykesson, Atterbom (1954); A Wiberg, Uppsala läsesällsk under dess första utvecklingsskede 1797–1824 (1958).

Olof Nordenfeldt (d 1893): R Adamson, Den sv järnhanteringens finansieringsförhållanden. För-lagsinteckn:ar 1800-1884 (1963); Boéthius o Kromnow, a a, 2:2-3:2 (1955-68); Carlander; L Dahlgren, Ur Ransäters familjearkiv (3. uppl, 1923); dens, a a 1924, s 44 f; ISP; H Kjellin, Uno Troil, 1–2 (1917); T Lidman, Adlig partipolitik vid 1800-talets mitt (1979), s 102 o 162; E Liljegren], Olof Nordenfeldt (SKL 4, 1961); Lilljebjörn, a a; Lundh, a a; P v Möller, 1867 års FK (1875); A J Roth o C V Bromander, Wermlands hypoteksförening 1850-1950 (1950), s 30, 37 o 57; SPG; M Ståhl, Ett landstingssekel. Värml:s landsting 1862–1962 (1962), s 302, 310 o 313; Toijer, a a 1942, s 212.

Johan Niclas Nordenfeldt: M 1122, RA; Dahlgren, a a 1922, s 49–63, 66, 72–75, 77, 79, 91 o 99; dens, a a 1924, s 6; dens, a a 1931; ISP; Larsson, a a; Lundh, a a; Löf o Ernvik, a a; Stiernstedt, a a, 1.

Marie Charlotte Nordenfeldt: TU 7:83, KB; L Dahlgren, Drag från en värmländsk småstad hämtade ur en gammal dagbok (Nationen o hembygden, 1, 1 930); dens, a a 1931; Löf o Ernvik, a a, 3.

Enar Wilhelm N: M 1122, RA; G Andrén, Två- kammarsystemels tillkomst o utveckling (Sveriges riksdag, 9, 1937), s 165; E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 3 (1956); C M Björnstjerna, Enar Wilhelm N (KrVAH 1869, s 91 f); J Bromé, Karlskrona stads hist, 2–3 (193034); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); Dahlgren, a a 1924, s 137–147; dens, a a 1931; S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); ISP; Larsson, a a; O Manner-felt, Filialafdelningen o Alvsb.s södra hushålln: sällsk 1829-1912 (Älvsb:s hushålln:sällsk:s hist 1812–1912, 4, 1912), s 8 f, 49, 76, 104, 107, 109, 303 o 434; v Möller, a a; N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969); SMoK; SPG; Stenroth, a a, 2; G Säve, Jönk:s k hushålln:sällsk:s hist 1814–1913, 2 (1914); E Thyselius, Förteckn öfver komitébetänkanden afgifna under åren 1809–94 (1896); H Wachtmeister, Blek:s k hushålln:s-sällsk:s hist 1814-1914 (1914).

Ake Hjalmar N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:21, blad 122 f, o 51, blad 67, samt DIABA:20, blad 205-209, 21, blad 68, 33, blad 62 f, o 37, blad 147 ff, RA; TU 7:83 o 85:28, KB; A Anjou, Svenske frimurare, 2 o 5 (1904–05); Chefsskiftet vid Höganäsverken (Helsingborgs-Posten 12 juli 1918); G W:son Cronquist,_ Kapten Åke N (Tegel 1915); dens, nekr över Åke N (ibid 1920); Hulthander; Kommerskoll; H Malmberg, Porträttgalleri omfattande stadsfullm o magistrat i Kristianstad 1863–1914 (1914); [V Millqvist,] AK:s män 1888-90 (1890); A Norberg m fl, Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 3 (1986); Thorsten N, a a, s 126 o 198; W Ridderstad, "Gula Gardet" 1526-1903 (1903); SMoK; SPG; E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 105; Förteckn öfver kommittébctänkanden 2 (1904); Väd 1920 (1920); Åke HjalmarN (H8D 11, 1909–10); W Örtenholm, Kapten Åke N (Brännpunkten 1945, nr 1).

Carl Henrik N: TU 85:28, KB; AK riksdagarne 1870–72 (1872), s 49; Dahlgren, a a 1931; Geijer, a a; H Lagergren, Kristinehamns familjebok (1893 o 1904); Larsson, a a; Löf o Ernvik, a a, 1–3 (1942-59);Thorsten N, aa, s 122; C E Nygren, Biogr anteckn:ar öfver lärjungar intagna vid Karlstads h a I åren 1850–63 (1913); SPG; Slåhl, a a, s 302, 309 f o 313; Toijer, a a 1942, s 46, 70, 78, 82, 84, 88, 109, 196, 218 o 227 f.

Elis N: Elis Nordenfeldt (ST 9 jan 1962); Elis N (SvD 9 jan 1962); Löf o Ernvik, a a, 2–3; C E Nygren, Biogr anleckn.ar öfver lärjungar intagna vid Karlstads h a l åren 1886-1900 (1912); Toijer, a a 1942, s 93 o 222; Väd 1953 (1953); Väv. Svealandsdelen (1947).

Henrik N: Henrik N död (SvD 9 juli 1957); Lundh, a a; Nygren, a a 1912; SPG; B Steckzén, Bofors (1946), s 238, 240 o 381; Sv TeknF; H Uhrus, Henrik N (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, 5:24, 1957); Väv. Sthlmsdelen (1945).

Hugo N: Ericsbcrgsarkivets autografsaml, RA; TU 85:28, KB; Hulthander; SPG; Väd 1920 (1920).

Lennart N: Lennart N (SvD 1 april 1978); SvTeknF; E Södcrlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 3, 1957), s 423; Väd 1977; Väv. Norrland. Suppl. Reg, 2. uppl (1968).

Torsten N: E R[ydma]n, Torsten N (SMoK 5, 1949); Torsten N (SvD 21 o DN 23 mars 1989); Väd 1989 (1988); Väv. Norrland. Suppl. Reg, 2. uppl (1968).

Enar Jonas N: TU 7:83, KB; BachCl.

Maria N: A Attman, Skolväsende (Gbgs stadsfullm 1863–1962, 3, 1971); W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); Maria N död (SvD 16 nov 1941).

Ivar N (d 1944): G Hafström, K sjökrigsskolan 1867-1942, 2 (1942); I N död (SvD 1 juli 1944); J Kleberg, Amiralitetskollegium – Marinförvaltn (1934); SPG; K Wester, Ivar Nordenfeldt (TiS 107, 1944).

Olof N: S Nilsson oj Molander, Olof N avliden (DN 11 aug 1985); W Norlind o M Persson, LUM 194950 (1951), s 614; SLH 4:3 (1933); Sv läkare (1959); Sv officersmatr, 3 (1935); Sveriges studenter, 7. Östra real (1960); P H T[örngren], Olof N (SMoK 5, 1949); Väd 1985 (1984); Väv. Götaland (1965).

Per N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:97, blad 79-82, RA; Förteckn över statl utredn:ar 1904–45 (1953); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); E Liljegren], Per N (SKL 4, 1961); Lundh, a a; Minnesskr utg med anledn av Sv tobaksmonopolets tjugofemåriga verksamhet (1940), s 319, 343, 353, 499, 502 o 530; G Neander, Per N in memoriam (SvD 17 aug 1941); Per N död (SvD 13 aug 1941); SMoK; SPG; Sv TeknF; Thorsten N, a a, särsk s 170; Väd 1941 (1940).

Elsa Eleonora N o Hedda Brita N: SKL.

Per Johan N: I Nyländer, Per J N (SvD 9 sept 1988); Per J N (DN 10 sept 1988); P H T[örngren], Per Johan N (SMoK 5, 1949); Väd 1987 (1986); Väv. Stor-Sthlm, 2. uppl (1962).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt, 2015-10-19
2. Dödsår tillagt, 2015-10-19
3. Dödsår tillagt, 2015-10-19
4. Dödsår tillagt, 2015-10-19


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8219, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nordenfelt (Nordenfeldt), släkt, urn:sbl:8219, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2019-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se