Karl Nordlund

Född:1871-02-16 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1935-05-27 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Folkskoleinspektör, Skolrektor, Läroboksförfattare


Band 27 (1990-1991), sida 410.

Meriter

1 Nordlund, Karl, f 16 febr 1871 i Gävle, d 27 maj 1935 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: lektorn Karl Peter N o Sigrid Charlotta Gyllander. Mogenhetsex vid h a l i Gävle 7 juni 89, inskr vid UU 17 sept 90, FK där 25 maj 92, eo amanuens vid UUB jan 93jan 94, FL vid UU 31 jan 98, lärarförordnanden vid Södermalms h a l 9904, disp vid UU 28 maj 00, FD där 31 maj 00, lärarförordnanden vid Wallinska skolan 0004, vid Åhlinska skolan 0104 o vid H lärarinnesem läsåret 0304, alla i Sthlm, lektor i historia, geografi o modersmål vid Uppsala h a l 7 juli (tilltr 1 sept) 04vt 07, lär vid Uppsala h a l för flickor läsåren 0407, ordf i Vänsterfören i Uppsala 0607, led av stadsfullm där 07, rektor vid h a l i Hudiksvall 4 juni (tilltr 1 juli) 0730 juni 13, led av stadsfullm där 08—12, av Gävleborgs läns landsting 1012, rektor vid Östermalms h a l i Sthlm 28 mars (tilltr 1 juli) 1318, sakk i läroverksöverstyr 14, ordf i Pedagog sällsk i Sthlm 1424, led av nykterhetsundervisn:komm okt 17okt 18, av dir för Sällsk för folkundervisn:s befrämjande från 18, v ordf där från 23, förste folkskoleinspektör i Sthlm från 31 maj (tilltr 1 aug) 18, led av yrkesskolenämnden 1819, av mantalsnämnden från 18, av stadsfullm 19april 20, allt i Sthlm, led av styr för sv avd av fören Norden från 19, av komm ang underbefäls befordran till officer febr 19jan 20, ordf i Sthlms hjälpskolefören 2034, i religionsfrihetskomm april 21dec 22, led av 1924 års skolsakk juni 24febr 26, även led av bl a Städernas folkskoleinspektörsförb o Nord hjälpskoleförb.

G 15 aug 1900 i Västland, Upps, m Elsa Augusta Fredrika Nordquist, f 12 juni 1871 i Helga Trefaldighet, Upps, d 14 jan 1951 i Sthlm, Bromma, dtr till kontraktsprosten Lars Gustaf N o Fredrika Teresia Reinius.

Biografi

Med sin bakgrund i ett progressivt lärarhem tycks N tidigt ha varit inställd på en bana som läroverkslärare. Fadern Karl Peter N (18301909) hade genom uppmärksammade insatser som matematikpedagog och läroboksförfattare utan disputation lyckats uppnå lektorstjänst i Gävle. På 1880-talet stod han nära den av Anna Sandström och kretsen kring den nystartade tidskriften Verdandi inspirerade pedagogiska reformrörelsen. Karl P N ansåg att lärarens huvuduppgift var att aktivera elevernas självständiga tankeverksamhet och kreativitet, ett synsätt som emellertid till en början mer påverkade matematikundervisningen nedanför läroverksstadiet. Helt uppenbart är dock att sonen Karl N via fadern tog starka intryck av tidens förnyelseströmningar inom delar av lärarkåren.

Efter studier i Uppsala i historia, statskunskap, nordiska språk och matematik disputerade N för Harald Hjärne (bd 19) på en avhandling i historia om reformationstidens statsrättsliga utveckling. Även om N därefter lämnade den akademiska karriären, ägnade han sig även senare sporadiskt åt författarskap och föredragsverksamhet på det historiska området. Under och efter studietiden var han aktiv i Gästrike-Hälsinge nation.

I Hjärnes historiska seminarium blev N tidigt nära vän med Nils Edén (bd 12). Både N och Edén orienterade sig under 1890-talet gradvis mot en liberal politisk uppfattning och hörde knappast till sin lärares intimaste umgängeskrets. Regeringen Staaffs fall på rösträttsfrågan 1906 ledde till bildandet av Vänsterföreningen i Uppsala med N som förste ordförande. Då han följande år utnämndes till rektor i Hudiksvall efterträddes han av Edén.

Speciellt i rösträttsfrågan företrädde N en radikal linje men gick samtidigt på statsrättslig grund emot den i frisinnade landsföreningens program lanserade tanken på ett folkomröstningsinstitut. Ett arv från Hjärne var däremot troligen både N:s och Edéns för liberalerna ovanligt försvarsvänliga hållning. I unionsdebatten 1905 intog N i skriften Den svensk-norska krisen en utpräglat antinorsk hållning. Hans tal i Forssa våren 1912 om "försvarsfrågan och partierna" i samband med pansarbåtsinsamlingen blev mycket uppmärksammat och trycktes i broschyrform.

Som kommunalpolitiker i Uppsala, Hudiksvall och Sthlm synes N främst ha betraktat sig som en förespråkare för skolväsendet. Tydligt är detta i debatterna i Sthlms stadsfullmäktige 1919 om stadens omorganisation och den nya borgarrådsinstitutionen, där N talade för förvaltningsapparaten och yrkeskompetensen gentemot vad han såg som risker för en "amatörmässig" politisk styrning även av sakfrågorna. Troligen via personliga påtryckningar på statsminister Eden lyckades N få igenom ett tillägg till den av K M:t fastställda instruktionen för det nya stadskollegiet, som något stärkte förvaltningschefernas ställning.

N:s allmänna syn på relationen tjänstemän-politiker och ställning som förvaltningschef föranledde honom att redan våren 1920 lämna stadsfullmäktige, varefter han inte innehade något formellt politiskt uppdrag. Politisk förankring i kombination med obestridd saklig kompetens hade emellertid gjort honom, speciellt för regeringen Eden, till ett givet namn för tyngre allmänna utredningsuppdrag.

Under 1910-talet genomfördes flera utredningar på nykterhetsupplysningsområdet. När 1917 års sakkunniga tillkallades med N som ledamot, skedde detta mot bakgrunden av att tidigare förslag ansetts för passiva. Resultatet kom helt att följa utredningen i och med att huvudansvaret för nykterhetsupplysningen genom riksdagsbeslut 1919 flyttades från socialstyrelsen till den nya skolöverstyrelsen och i skolan till det blivande ämnet samhällslära. Senare medverkade N även i handböcker för skolbruk.

1921 utsågs N till ordförande efter Knut Kjellberg (bd 21) i 1918 års religionsfrihetsutredning, där hans uppgift i praktiken blev att avsluta utredningen med ett relativt marginellt förslag om borgerlig begravning. Kluven i sitt förhållande till religionen betraktade han ändå kyrkan som en betydande andlig kraft och var 1919 en av initiativtagarna till debattskriften Det andliga nutidsläget och kyrkan. De övriga var rektor Manfred Björkquist (bd 4) och docent Torsten Bohlin (bd 5). Skolans kristendomsundervisning såg han främst som ett medel för etisk fostran.

Vid tre tillfällen synes N ha förts på tal som ecklesiastikminister vid Edéns regeringsombildning hösten 1919, vid Louis De Geers (bd 10) opolitiska regeringsbildning 1920 och till C G Ekmans (bd 13) första frisinnade ministär 1926. Följande år var hans namn aktuellt vid chefsbytet i skolöverstyrelsen.

Liksom i några andra större städer var folkskoleinspektionen i Sthlm kommunal och förvaltningen under den politiskt utsedda folkskoledirektionen väsentligen anförtrodd förste folkskoleinspektören. Samtida intervjuer visar att N lockades till tjänsten av den debatt kring folkundervisningen som framkallats av regeringen Edens och då särskilt den socialdemokratiske ecklesiastikministern Värner Rydéns intensiva reformarbete. Detta berörde yrkesskolor, högre folkskolor och kommunala mellanskolor men kulminerade framför allt i 1919 års undervisningsplan för folkskolan. Samtidigt förstärktes folkskoleinspektionens ställning.

N:s första stora uppgift blev att på den nya allmänna grund som lagts avge förslag till ny undervisningsplan för folkskolorna i Sthlm. Så skedde också hösten 1920. Början av 1920-talet präglades för övrigt i hög grad av debatten i den s k bottenskolefrågan. I enlighet med direktiven gick den s k Rydénska skolkommissionen, tillsatt i dec 1918 och dominerad av liberaler och socialdemokrater, i sitt betänkande 1922 på linjen att av bl a sociala skäl helt ersätta det faktiska parallellskolesystemet med sexårig folkskola som grund även för studier vid läroverk.

Redan 1913 hade N i ett debattinlägg tagit ställning för en samlad skolöverstyrelse för såväl läroverken som folk- och yrkesskolorna. Helt uppenbart såg han en sådan lösning, förverkligad med ingången av 1920, som garanti för en enhetlig och professionell ledning liksom för en ökad öppenhet för pedagogisk nyorientering. Trots att N var positiv i princip till ett enhetsskole-system ansåg han inte folkskolan ännu mogen uppgiften som obligatorisk bottenskola. Det pedagogiska reformarbetet borde gå före det organisatoriska.

I skriften Bottenskoleproblemet gick N redan 1920 i polemik mot den sittande skolkommissionen och återkom i samband med att betänkandet utkom på våren 1922, bl a i en uppmärksammad artikelserie i Sthlms-Tidningen. I den hetsiga presspolemiken fick N stark kritik från vänsterhåll liksom från folkskollärarkåren. Hans uppfattning dikterades med säkerhet av att han priorite- rade största möjliga svängrum för individens förutsättningar och möjligheter "personlighetens skola" framför mer generella önskemål om snabb social utjämning.

Den splittrade politiska opinionen kring skolkommissionens förslag gav högerregeringen Trygger motiv att tillkalla en ny utredning, 1924 års skolsakkunniga, i vilken N ingick. Även om direktiven sedermera begränsades till att vidga beslutsunderlaget utan principiell omorientering, prövades även alternativet med tidigare differentiering efter tre eller fyra årskurser, en tanke som bl a N lanserat efter dansk förebild. Riksdagsbeslutet 1927 medgav också dessa alternativa anknytningsmöjligheter folkskola-läroverk.

Vidareutvecklingen av folkskolans arbetsformer i riktning mot att "skapa en aktivitetens skola, en vilje-, handlings- och intresseskola i stället för den gamla, i huvudsak passiva kunskapsskolan" (Bottenskolepro-blemet, 1920) anslöt däremot väl även till den Rydénska skolkommissionens arbete. Tidigt drev N önskemålet om bl a obligatorisk slöjdundervisning. Denna "arbetsskolans" idé utvecklade N tillsammans med två medförfattare systematiskt i skriftserien Arbetssättet i folkskolan. På denna punkt var N sannolikt inspirerad av de "Arbeitsgemeinschaften" som han hade mött i skolväsendet i Hamburg. Vid sidan av den tyska nyskolerörelsen följde han den pedagogiska debatten främst i Danmark och USA. För liknande försök biföll K M:t 1930 en av N initierad framställning från Sthlms folkskoledirektion att friare få disponera lektionstimmar till mer samlad undervisning, i praktiken en form av koncentrationsläsning.

Redan under N:s första år i ledningen för Sthlms folkskolor hade inrättats kommunal mellanskola och yrkesinriktade högre folkskolor, likaså särskilda klasser för hörselskadade och ett externat för s k bildbara sinnesslöa. För barn med lindriga skolsvårigheter genomfördes senare under 1920-talet försöksverksamhet med särskilt anpassade s k B-klasser. Speciellt angelägen var N att främja utvecklingen av hjälpklassundervis-ningen, som nu koncentrerades i större enheter under pedagogiskt bättre ledning. Han tog initiativ till Sthlms hjälpskoleförening och ledde bl a det nordiska hjälpskole-mötet i Vendelsberg 1925. N intresserade sig också för yrkesrådgivning och arbetsförmedling i skolan.

Helt naturligt engagerade sig N starkt i skolans historieundervisning, speciellt läroverkens, och han kom med ett första debattinlägg redan i Pedagogisk tidskrift 1898. Med sin allmänna syn på skolans intellektuellt fostrande roll betraktade N historiestudiet främst som ett medel att "vidga elevernas andliga synkrets" och göra dem bättre rustade att självständigt reflektera över samhällets utvecklingsmöjligheter. Hans krav på källstudium men framför allt övning i källkritik på vissa fördjupningsavsnitt måste anses som för tiden långtgående. Nära N:s tankar om historieundervisningens betydelse låg ett intresse för populärvetenskap på hembygdsområdet. Den länge kontroversiella hembygdskunskapen i folkskolan som introducerats genom 1919 års undervisningsplan stödde han aktivt.

På läroverksöverstyrelsens uppdrag genomförde och publicerade N 1914 studier kring den äldre gymnasieorganisationen och speciellt linjedelningsproblematiken, ett ämne till vilket han även senare återkom. Trots en aktiv medverkan vid tillkomsten 1920 av Föreningen för svensk undervisningshistoria torde han ha betraktat studier av äldre skolformer mer som erfarenhetsfond för den aktuella pedagogiska debatten än som kulturhistoria i sig.

Genom åren deltog N flitigt i mötesverksamheten inom såväl folkskollärar- som läroverkslärarkårerna och tycks ha sett dessa sammankomster som tillfällen att testa nya pedagogiska idéer. Inte minst i skriften Läraren och lärarens gärning (1922) uttryckte han kravet på läraren att vara öppen för det nya men framhöll också den svåra balansgången mellan plan och frihet. Han var angelägen om lärarnas pedagogiska standard och engagerade sig gärna i olika typer av fortbildning, bl a i kurser för hjälpklasslära-re och i Anna Sandströms 1928 startade lärarkurser.

Många har betraktat N som viljemänniska, vital och dominerande i kraft av sin professionalitet. Andra har hellre velat se det sökande och "oroliga" draget, problemorienteringen och benägenheten att ständigt skönja nya alternativ, något som troligen försvårade hans ambition att verka samlande och pådrivande i pedagogiska utvecklingsfrågor. Trots en ömsesidig stark respekt var hans relationer till lärarkåren till en början inte helt okomplicerade, speciellt i den intressepräglade debatten om folkskolan som bottenskola.

Redan på 1920-talet introducerade eller understödde N med stor kraft fortsatt utveckling av yrkesutbildningen, stöd till svag-presterande barn, "arbetsskolans" idé och former för sk samlad undervisning, vilket allt först under 1950- och 1960-talens förnyade reformarbete skulle få fullt genomslag. Hans engagemang och högt ställda mål kunde inte undgå att skapa en viss känslighet för kritik från lärarhåll. Samtidigt såg han lärarnas pedagogiska medvetenhet och inte organisatoriska förändringar som i grunden avgörande för varje positiv utveckling på skolområdet.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från N i GUB, KB (bla till A Molin, E Rinman o L Scholander), LUB (bla till E Rodhe), RA (bl a till S Clason o C Hallendorff), SSA o i UUB (till O v Friesen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den svenska reformationstidens allmänna statsrättsliga idéer i deras samband med den politiska utvecklingen. Akad afh ... Upsala. Sthlm 1900. IX, 247 s. – Om källstudier vid historieundervisningen (Skolan, årg 1, 1901, Sthlm, s 147–151). – Om censureringen af Jacob Vildes "Historia pragmatica" (HT, årg 22, 1902, Sthlm, s 263–292). – Om privatskolor på landet i Sverige. Några reflexioner. [Rubr.] Sthlm 1904. 6 s. [Undert; ur Verdandi 1903.] – Den svensk-norska krisen. Aktstycken jämte historik. Upps ... 1905. 88 s. [Utg Upsala s å:] The Swe-dish-Norwegian crisis ... 107 s. La crise suédo-norvégienne ... 94 s. Die schwedisch-norwegi-sche Krise in ihrer Entwickelung aktenmässig dar-gestellt. VI, 115 s. – Frihet och demokrati. Politiskt föredr. Sthlm 1910. 23 s. (Frisinnade ungdomsförbundets småskrifter, n:r 3.) [Ny upp] 1911. – Den storindustriella revolutionen i England (omkr. 1750-1850). Robert Owen (Gleerupska biblioteket, 1. Världshistorien i skildringar och livsbilder, bd 3, Lund 1910, s 823-852; [2. uppl] 1915). – Demokratins problem (S. S. U. H:s skriftserie n:r 27. Unga krafter, årsskrift ... utg af Sveriges stud ungdoms helnykterhetsförb, 1910, Upps, s 31–40). – Hudiksvals läroverksbyggnader i äldre och nyare tid. Ett bidr till Hudiksvalls läroverks hist. Inbjudningsskr med anl af den högtidl invign af de nyuppf läroverksbyggn ... d 18 nov 1911. Hudiksvall 1911. 4:o. 60 s, 17 pl. – Bottenskolefrågan (Det nya Sverige, årg 5, 1911, Sthlm, s 164 –185). – Försvarsfrågan och partierna. Tal i Forssa d 25 febr 1912. Upps 1912. 15 s. – Hudiksvall (Sverige, geogr topogr statistisk beskrifn ... utg af O Sjögren, d 6. Kopparbergs, Gäfleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens o Norrbottens län, Sthlm 19[12-]24, s 229–238 [1912]). - Historieundervisningen och nutiden (Svenskt arkiv för pedagogik, bd 1, 1912–13, Sthlm 19[12-]13, s 67-80). – Svar [till G Setterberg, Personlig insats och kausalitet i historien] (ibid, s 184). – Den gemensamma skolöfverstyrelscn (Det nya Sverige, 7, 1913, s 97-112). - Översikt av de svenska gymnasiernas historia intill år 1820 med särskild hänsyn till linjedelningsproblemet. Sthlm 1914. 4:o. 58 s. – Om begreppet "enhetsskola" (Till Anna Sandström ... [sep av Verdandi 1914, h 3–4], Sthlm 1914, s 194-205, o Lyxuppl, s 90-101). – Skolorganisationen och det lärda proletariatet (Social tidskrift, årg 15, 1915, Sthlm, s 1–9, 65–71; även sep, 15 s). – Gymnasiets omorganisation. Protokoll § 1, sid. 18. Inledningsföredr (Tjugoförsta svenska läroverkslärare-mötet i Jönköping, d 15–18 aug 1915, o dess förhandlingar. Berättelse Jönköping 1916, s 115 –140, 168 f; även sep, 36 s: Gymnasiets om-org. Inledningsföredr). – Det svenska riksarkivets öden [recension av S Bergh, Sv riksarkivet ...] (S-T 1916, 2/4, s 7 f). – Politik och saklighet i vår försvarsfråga (Forum, årg 4, 1917, Sthlm, 4:o, s 375-378). – Samfälld gärning (Det andliga nutidsläget och kyrkan, några inlägg, [1,] Sthlm 1919, s 206-218; 2.-4. uppl s å). – Råd och anvisningar rörande folkskoleungdomens fortsatta skolutbildning. Kortfattad framställn till ledn för ungdom o föräldrar, på föranstaltande av Stockholms folkskoledir utarb. Sthlm 1920. 32 s. – Förslag rörande ny undervisningsplan för Stockholms folkskolor, avgivet till Stockholms folkskoledirektion. Sthlm 1920. 59 s. – Bottenskoleproblemet. Ett inlägg. Sthlm 1920. 31 s. – Undervisningsplaner för folkskolan och folkskolans högre avdelning samt hjälpklasser läsåret 1920–1921, antagna av Stockholms folkskoledir d 23 aug 1920. Sthlm 1920. 46 s. [Anon.] – Statlig organisation och pedagogiskt reformarbete (Till Bengt J:son Bergqvist den 5 oktober 1920, Lund 1920, s 207–214). – Linjedelningen vid de svenska gymnasierna. En hist översikt. Sthlm 1921. 4:o. 168 s. (Ur Läroverksöverstyrelsens gymnasieutredning [i övrigt ej tr].) – Råd och anvisningar till folkskoleungdomen (flickor) rörande den fortsatta skolutbildningen, på föranstaltande av Stockholms folkskoledir utarb genom ... Sthlm 1921. 15 s. – Råd ... (gossar) ... Sthlm 1921. 16 s. – Något om räkneundervisningens teknik (Till Harald Dahlgren på hans 60-årsdag Sthlm 1921, s 13-21). - Läraren och lärarens gärning. Tre föredr. Sthlm 1922. 79 s. – Det moderna samhällets utgestaltning och alkoholproblemets nya läge (Handbok i alkoholfrågan ... Redaktionskomm: T Dahlgren, K N, E Sjövall, Sthlm 1924, s 19-35). - Arbetspedago-gik (Arbetssättet i folkskolan, metodiska uppsatser [omsl: handböcker] utg av K N, Anna Sören-sen, S Wikberg, 1. Modersmålet, Sthlm 1924, s 7-19; 2. uppl 1931). - Överläggning: Skolan och ungdomens yrkesval (Berättelse över sjutton- de allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm den 2–4 juli 1924 utg av O Rydén, Sthlm 1925, s 433–446; även sep, 15 s: Skolan ... yrkesval. Föredr vid 17:e allm ... 1924). – Metodiska strävanden (Stockholms folkskoledirektions berättelse för läsåret 1925-1926, Sthlm 1927, s 28–65; anon; även sep, 38 s). – Pestalozzi. Högtidstal vid minnesfest av lärarföreningar i Stockholm (Skola och samhälle, årg 8, 1927, Sthlm, s 309-320). – Arbetsskola (Sunt förnuft, årg 7, 1927, Sthlm, 4:o, s 369 i). – Historien på folkskolans åldersstadium (Arbetssättet i folkskolan 6. Kristendomskunskap, historia, Sthlm 1928, s 263-274). – Försöket med de fria skolklasserna i Köpenhamn (Pedagogiska spörsmål, tidskr för nyare pedag rörelser, 1929, Sthlm, 4:o, s 3–9). – Pedagogiskt försöksarbete i folkskolan. 1. Något om metodiska strävanden vid Stockholms folkskolor (Folkskollärarnas tidning, årg 11, 1930, Sthlm, fol, s 1027–30; även i sep härur: Pedagogiskt försöksarb i folkskolan, Sthlm 1931, 8:o, s 5–8). – Folkskolan och de pedagogiska reformrörelserna. 1–2 (S-T 1930, 11/7, s 9, o 12/7, s 11). – Om samlad undervisning, arbetsanvisningar och arbetsböcker (Skola o samhälle, 12, 1931, s 339-358; även sep, Gbg 1931 [omsl], 20 s). – Skolan och åsiktsbildningen (Gåva och krav, skrifter tillägnade Manfred Björkquist ..., Sthlm 1934, 4:o, s 259–274). – Silvergruvan på Salberget i kung Göstas dagar [föredr 1907] (Salabygdens fornminnesförenings årsbok, årg23, 1972, Sala, s 17–34). – Medverkat i: C Grimberg, Historia för folkskolan. [Pärmtitel: Lärobok i världshistoria för folkskolan ... omfattande den världshist bakgrunden till Sveriges hist.] Sthlm 1930. 92 s. (Tills med A Haglund o A Lessel.) [Betecknad Nr 1:3 eller 2:2 i anslutning till följande arbetes fullst o förk version med nr 1 resp 2.] Dens, Sveriges historia för folkskolan. [Nr] 1, d 1–2, o [2, d 1]. [Omarb uppl.] Sthlm 1933-36. (Tills med A Haglund, A Lessel, J Wahlman.) [Som 1:3 o 2:2 räknas föreg arb.] 1:1. Omfattande tiden t. o. m. 1660. 9. uppl 1933. IV, 164 s. 10. uppl 1935. 2. tr 1936. 11. oförändruppl 1938. 2.-4. tr 1939, 1941, 1943. 5. tr: Med anvisningar för lärobokens användn i skolor med kursväxling, 1945. IV, 164, VIII s. 6.-8. tr 1947, 1948, 1949. 1:2. Tiden från 1660 till våra dagar jämte den världshist bakgrunden till Sveriges hist. 11. uppl 1935. IV s, s 165–388. 2.-6. tr 1936, 1939, 1940, 1941, 1944. 7. tr: Medanvisn .... 1945. IV s, s 165-400. 8.-11. tr 1947, 1948, 1949, 1950. 12. uppl 1935. IV, 326 s. 10. förk uppl jämte den världshist bakgrunden ... 1936.311 s. 2. tr 1939. 3. tr 1940. 312 s. 4.-5. tr 1943, 1947. 320 s. – Artiklar i SBL, bd 1–3, 6, Sthlm 19[17]–26, 4:o; bidrag i Verdandi 1903, 1913–14, 1916, 1920–22, 1925, Sthlm, o Pedagogisk tidskrift 1898, 1906, 1914, 1916–17, 1934, Upps.

Utgivit: Berättelse om det sjunde allmänna flickskolemötet i Stockholm den 11, 12 och 13 juni 1901, enl uppdr. Sthlm 1902. 234 s. - Arbetssättet i folkskolan. Metodiska uppsatser [omsl: handböcker]. 17. Sthlm 1924–29. (Tills med Anna Sörensen o S Wikberg.) 1. Modersmålet. 1924. 245 s. 2. uppl 1931. 246 s. 2. Hembygdskunskap, geografi och naturkunnighet. 1924. 200 s. 3. Räkning och geometri. 1926. 245 s. 4. Teckning, välskrivning, sång. 1926. 104 s. 5. Gymnastik med lek och idrott, slöjd, trädgårdsskötsel. 1926. 164 s. 6. Kristendomskunskap, historia. 1928. 288 s. 7. Uppsatser av allmänt pedagogiskt innehåll. 1929. 416 s. – N G W Lagerstedt, Svenska uppfostringsväsendets historia. Kort översikt utarb. 6. uppl Sthlm 1926. 93 s. [Föret.]

Redigerat: De ungas bokserie. Sthlm 1932–35. (Tills med H. Berglind m fl.) E Hultén, En kol-atoms öden. 1932. 63 s. E Ramstedt, Marie Curie och radium. 1932. 58 s. E Rydefält, Döda fallet och vild-Hussen. 1932. 55 s. Dens, På cykel mot Indalsälvens källor. 1932. 64 s. K Wikander, Karl Johan, "den siste sagokungen i Sveriges gamla land". 1932. 112 s. E Dahlgren, Lennart Torstenson. 1933. 72 s. H Rydh, Hos stenåldersfolket. 1933. 60 s. M Brusewitz, Strövtåg i bibelns land. 1935. 56 s. – I redaktionskommittén för: Det andliga nutidsläget och kyrkan. Några inlägg. D [l]-3. Sthlm 1919. (Tills med M Björkquist o T Bohlin.) [1.] 220 s. [Anon.] 2.-4. uppl s å. 2. 214 s. [Föret.] 3. 212 s. [Anon.] Handbok i alkoholfrågan. På Kungl. maj:ts uppdr utg av K skolöverstyrelsen. Sthlm 1924. VI, 347 s. (Tills med T Dahlgren, E Sjövall.) Handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen. På ... Sthlm 1928. 144 s. 2. tr 1929.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 mars 1913, nr 57, RA.

S Almquist, Karl Petter Nordlund (Verdandi 1914); G Andolf, Historien på gymnasiet (1972); N Eden, Minnen (1969); Å Elmer, Nykterhetsupplysn i Sverige 18881961 (1961); A Engberg, När Söderblom uppmanade mig att bli teolog (Hågk o livsintr, 15, 1934); Fören för sv under-vismhist 40 år (1960); G Gerdner, Det sv regeringsproblemet 19171920 (1946); dens, Parlamentarismens kris i Sverige vid 1920-talets början (1954); Gästrike-Hälsinge nation 16461946 (1947); S Grauers, Anna Sandström 18541931 (1961); N Herlitz, Tidsbilder (1965); G Herrström, 1927 års skolreform (1966); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); dens, Mitt liv i stadshuset, 12 (1977); S Leander, Folkbildn o folkföreläsmar (1978); I Ljungqvist, Ur DN:s hist, 2-3 (1953-54); H Palmgren, Matr öfver Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 18111912 (1913); E Palmstierna, Orostid, 2 (1953); rec:er av N:s skrift Bottenskoleproblemet i bl a Arbetet 27 mars, Sthlms Dagbl 1 april o Soc-Dem 12 april 1920; V Rendahl, Sthlms folkskolors centrala förvaltn 18621958 (Sthlms stads arkivnämnd o stadsarkiv. Årsber 1962); H-K Rönblom, Frisinnade landsfören 19021927 (1929); Sthlms stadsfullm 19131938 (1938); K Strömberg-Back, Lagen, rätten, läran (1963); Sv folkskolans hist, 45 (1940-50); A Sörensen, K N (Sv folkskolans märkesmän under de senaste femtio åren, 1942); K Tarschys, "Sv språket o litt:en" (1955); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 18111961 (1963); J Torbacke, Journalistik på osäkra villkor (1966); L Wahlström, Trotsig o försagd (1949); S Waller, Religionsfrihetsfrågan i Sverige (SOU 1964:13); E Wellander, En märkesman i sv skolväsen (SvD 26 maj 1945). Meddel av civilingenjör Folke Nordlund, Jönköping.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Nordlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8312, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8312
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Nordlund, urn:sbl:8312, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se