Peter J Nyström
Född:1702-06-28 – Heds församling, Västmanlands länDöd:1766-03-15 – Klara församling, Stockholms län
Boktryckare
Band 27 (1990-1991), sida 775.
Meriter
Nyström, Peter Jöransson, f 28 juni 1702 i Hed, Vm, d 15 mars 1766 i Sthlm, Klara. Föräldrar: hammarsmeden Jöran Johansson o Anna Larsdtr. Boktryckerigesäll i Sthlm 25, övertog i o med sitt giftermål hustruns (tidigare Anders Björkmans) tryckeri där, drev tryckeriet i sitt namn maj 31–59, tills med Carl Stolpe under firma Nyström & Stolpe 59–66.
G 4 juli 1731 i Sthlm (bröllopsvers; trol i Klara) m Sara von der Holtz, f omkr 1675, d 14 febr 1750 där, Klara, förut g m boktryckarna Michael Laurelius o Anders Björkman.
Biografi
N etablerade sig 1731 som boktryckare i Sthlm i samband med sitt giftermål. Liksom de flesta boktryckare och förläggare under 1700-talet gav N sin produktion en stark inriktning på religiös stapellitteratur och läroböcker, men han var i högre grad än de flesta kolleger medveten om vikten av att skaffa sig privilegier på säljbara titlar. Han hade därigenom flera tvister med Peter Momma (bd 25). 1738 sökte N privilegium på flera av J Hübners läroböcker, efter att redan ha börjat trycka dem. Momma hade dock tillhandlat sig rätten till en av dem från den tidigare privilegieinnehavarens änka. Kanslikollegium medlade i tvisten varvid N avstod från att trycka sedan han fått ekonomisk kompensation.
Flera tryckare kämpade 1744 om det eftertraktade privilegiet på ärkebiskop Olof Svebilius' katekesutläggning i samband med att familjens rätt till den upphörde. N hade några år tidigare (12 juni 1740) tillhandlat sig privilegiet, men Momma presenterade efter en överenskommelse med domkapitlet i Västerås en illustrerad och elaborerad utgåva. Han fick trots N:s ivriga protester rätt att trycka denna; beslutet tycks ha dikterats både av omsorg om religionsundervisningen och en önskan om ökad konkurrens. N behöll dock privilegiet på standardversionen och försvarade det flera gånger, vilket vittnar om dess ekonomiska värde (priv förlängdes 5 jan 1750 o 9 okt 1759).
I samband med tryckarnas alltmer trängda läge under konkurrensen med bokbindarna blev N en av dem som visade intresse för reformer; att anta studenter till lärgossar och höja importavgifterna var några av de förslag han var delaktig i. Sedan Lars Salvius framträtt som talesman för tryckarna kom N mer i skymundan, men han fanns ofta vid den yngre kollegans sida som reformivrare.
Vid den stora branden 1751 gick N:s tryckeri förlorat, och även om han återupptog rörelsen tycks den inte ha blomstrat. Det var troligen i ett pressat ekonomiskt läge han 1757 vände sig till K M:t med klagomål över de stora avgifter censorn tog ut av tryckarna. Två år senare upptog han sin faktor Carl Stolpe i rörelsen, och firmanamnet ändrades till Nyström & Stolpe. Fortsatta problem kan ha varit grunden till det lotteri på förlagets produkter som anordnades 1764, det troligen första i sitt slag och arrangerat med Boktryckarsocietetens välsignelse.
Kort före sin död avyttrade N sin del i tryckeriet, och möjligen vittnar hans bouppteckning om hårda tider både för honom och för boktryckarkonstens utövare i gemen – silvervärjan var pantsatt i boktryckargesällådan.
Utgivit: Den engelske Spectator ... N:o 1–84. Sthlm 1734-35. 4:o. (416) s. [Anon.]
Författare
Anders Burius
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
Källor o litt: Skriv:er till K M:t från kanslikoll, vol 35 (1744), 40 (1749 [nov]) o 55 (1759, juni–dec); Kanslikolks arkiv, prot 1739 o 1744 samt vol E XIII: 13 (Ink skriv:er från boktryckare); Ämnessaml: Bibliographica, Boktryckerier i Sthlm 1500-t–1800-t; allt i RA. Sthlms stads förmyndarkam-mare E IIA1:2:199 (N:s bouppt), SSA.
S E Bring, Boktryckeri-soc 1752–1900 (1943); A Burius, Ömhet om friheten. Studier i frihetstidens censurpolitik (1984); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923); N G Wollin, Det första sv stilgjuteriet (1943).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter J Nyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8513, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-09-19.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8513
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter J Nyström, urn:sbl:8513, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius), hämtad 2024-09-19.