C Adolf A Murray

Född:1862-07-27 – Vetlanda församling, Jönköpings län
Död:1947-06-20 – Nikolai församling, Stockholms län

Arméofficer, Idrottsledare, Ståthållare, Fortifikationsofficer


Band 26 (1987-1989), sida 94.

Meriter

4 Murray, Carl Adolf Alfred, f 27 juli 1862 i Vedanda, d 20 juni 1947 i Sthlm, Nik. Föräldrar: majoren Adolf Wilhelm M o Sophie Lagerhjelm. Volontär vid fortifikationen 15 jan 1879, mogenhetsex vid h elementarlärov i Nyköping 29 maj 80, officersex 31 okt 81, underlöjtn i fortifikationen 11 nov 81, elev vid ridskolan på Strömsholm 82, vid Artilleri- o ingenjörshögsk 84—87, underlöjtn vid fortifikationen 19 maj 85, språkstudier i Tyskland, Schweiz o Frankrike nov 88—april 89, löjtn av 2 kl vid fortifikationen 8 mars 89, elev vid GCI 1 sept 89-15 april 90, ordf i Göta ingenjörkårs IF 90—94, elev vid infanteriets skjutskola 26 juli—15 okt 91, repetitör där 26 juli— 15 okt 93, tjänstg i österrikiska armén 1 nov 93-31 okt 94, löjtn av 1 kl vid fortifikationen 3 maj 95, lär i krigsbyggn:konst vid krigs- skolan på Karlberg 30 sept 96—26 nov 00, tjänstg vid fortifikationens huvudstation 1 okt 96—31 dec 01, kapten av 2 kl i fortifikationen 30 dec 98, av 2 kl vid fortifikationen 1 juni 00, lär i krigsbyggn:konst vid krigshögsk 1 aug 00—31 juli 06, chef för Svea ingenjörkårs första komp 1 jan 02—30 april 07, kapten av 1 kl vid fortifikationen 4 dec 03, K M:ts ombud i Skytteförbundens överstyr 05—38, v ordf i verkst utsk där 05, ordf där 07—38, adjutant hos Oscar II 5 mars 07, fortifikationsofficer vid fjärde arméfördeln:s stab 1 okt 07—31 maj 10, adjutant hos Gustav V 9 jan 08, ordf i Sveriges militära idrottsförbis verkst utsk 09—19, led av styr för Sveriges centralfören för idrottens främjande 09—38, ordf i verkst utsk där 33—38, major i fortifikationen 5 febr 09, vid fortifikationen 5 juni 09, tjänstg vid Svea ingenjörkår 1 juni 10—31 okt 12, över-stelöjtn i fortifikationen 11 okt 12, chef för fälttelegrafkåren 1 nov 12—27 april 15, led av Sveriges olympiska komm (SOK) o dess arbetsutsk 13—36, av kommissionen för inköp av aeroplan 13, överstelöjtn vid fortifikationen 29 jan 15, överste där o överadjutant hos Gustav V 24 april 15, chef för militärbyrån i arméfÖrvaltms fortifikationsdep 29 april 15, ordf i Stadionstyr 15—35, ordf i Sv livräddnrsällsk 17— mars 47, avsked från militärtjänsten 31 dec 19, ståth vid Sthlms, Drottningholms, Strömsholms o Rosersbergs slott från 1 jan 20, ordf i Sthlms simsällsk från 22. - LKrVA 09, Iqml 35.

G 9 okt 1897 i Sthlm, Skeppsh m Ebba Henrietta de Champs, f 1 maj 1872 där, ibid, d 14 juli 1944 i Lovö, Sth, dtr till kommendörkaptenen Charles Eugene de C o Eva Charlotta Skytte.

Biografi

Adolf M:s gärning spänner huvudsakligen över tre verksamhetsfält: militärens, ståthållarens och idrottsledarens. Han tillhörde under hela sin militära karriär fortifikationskåren, där han särskilt ägnade sig åt fältingenjörstjänsten med broslagning som specialitet. Som subalternofficer bedrev han under sex månader 1888—89 språkstudier i Tyskland, Schweiz och Frankrike, vilka lade grunden till hans senare stora användbarhet för olika internationella uppdrag.

Efter tjänstgöring omväxlande i trupp- och stabstjänst och som lärare i krigsbyggnadskonst först vid krigsskolan på Karlberg och sedan vid krigshögskolan utnämndes han till chef för fälttelegrafkåren. M:s chefstid sammanföll med de brytningsår då förbandets fälttelegrafavdelningar skulle anpassas till 1912 års organisation. Perioden kännetecknades vidare av de utredningar som föregick försvarsbeslutet 1914, vilket bla utmynnade i att fälttelegrafkåren skulle utökas med radio-, flyg- och ballongkompanier. M saknade vid sitt tillträde som chef personlig erfarenhet av de tjänstegrenar som ingick i fälttelegrafkåren, men han visade sig väl vuxen uppgiften att lotsa denna genom de dynamiska omställningsåren. Han blev ledamot av den kommission som 1913 utsågs att inköpa flygplan till det kommande flygkompaniet, vilket ledde honom till studier och förhandlingar i England, Frankrike och Tyskland.

Efter befordran till överste blev M chef för fortifikationsdepartementets militärbyrå. Tillsammans med några av arméns mer framstående officerare ingick han hösten 1918 i den v Rosenska studiedelegationen, som fått tillstånd att under en månad bedriva studier hos den tyska armén, bl a inkluderande besök på olika avsnitt av västfronten. Delegationens mycket digra rapport blev sedermera ett centralt aktstycke vid generalstabens utvärdering av världskrigets militära erfarenheter. Trots nederlaget förblev den tyska armén både taktiskt och tekniskt den stora förebilden för den sv generalstaben. M:s bidrag till rapporten behandlade i första hand ställningskriget samt flyg- och stridsvagnsvapnens materiel och användning. Som delegationens fortifikatoriske expert redovisade han dessutom sina iakttagelser beträffande sambands- och fältingenjörstjänsten samt befästningstjänstens utveckling.

Till kungahuset knöts M redan 1907, då han utnämndes till adjutant hos Oscar II. Som ståthållare på bl a Sthlms och Drottningholms slott från 1920 genomförde M sedermera en centralisering av förvaltningen av de k slotten, vilken bl a innebar att samtliga slott utom Gripsholm ställdes under hans ståthållarskap. M gjorde en stor insats för vården av de k slotten med tillhörande byggnader. Bl a tog han, sedan Agne Beijer "återupptäckt" Drottningholms slottsteater 1921, aktiv del i dennes arbete på att återställa teatern i dess ursprungliga skick.

Sina måhända mest betydande insatser gjorde M som idrottsledare, och han kom att ägna sig särskilt åt den olympiska rörelsen, Sveriges centralförening för idrottens främjande, det frivilliga skytteväsendet, den militära idrotten och Sv livräddningssällskapet. Redan som ung officer intresserade han sig för gymnastik, ridning, idrott och skytte.

I mer än tjugo år var M ledamot av SOK:s arbetsutskott. Där tog han bl a initiativet till Sv spelen 1916, vilka arrangerades som ett slags ersättning för de på grund av världskriget inställda olympiska spelen i Berlin. M ansåg att de uppslitande inrikespolitiska motsättningarna i samband med bl a borggårdskrisen 1914 skadat landet som nation och i viss mån förtagit segerglansen från de olympiska tävlingarna 1912. Tiden var mogen att inför det krigförande Europa på nytt manifestera Sveriges inre styrka och nationella samling. Han underströk emellertid också att spelen av hänsyn till krigshändelserna borde förlänas en spartansk enkelhet med undvikande av all flärd och alla festliga inslag. M förutsåg att de olympiska spelen inte skulle återkomma på mycket lång tid och att de sv spelen mot den bakgrunden skulle bidra till att hålla den olympiska tanken levande.

Under 1920-talet motarbetade M energiskt planerna på att utöka det olympiska programmet med särskilda vinterspel. Tävlingarna borde omfatta endast grenar som kunde utövas av flertalet länder inom den olympiska gemenskapen. Införandet av vinterspel såg han som ett oblygt försök av de alpinska länderna att exploatera den olympiska tanken till förmån för turistintressen. M ville också begränsa programmet i övrigt, då han befarade att spelen annars skulle anta orimliga proportioner. Det gällde att hålla kostnaderna nere och att inte låta de olympiska spelen breda ut sig på bekostnad av den övriga idrottsrörelsen. Han ville vidare bannlysa varje form av nationstävlingar för att på så sätt dämpa den nationella chauvinismen och i stället sätta de enskilda idrottsmännen, kamratskapet och ridderligheten i centrum. M uttalade sig också offentligt mycket kritiskt mot de olympiska spelen 1920 och 1924, vilka medvetet förlagts till två av de mest krigs-drabbade länderna (Belgien och Frankrike). Vidare hade de tidigare centralmakterna uteslutits från deltagande. Spelen hade enligt M politiserats och närmast fått karaktären av en segrarmakternas krigsdans på de besegrades gravar.

Inom SOK var M ordförande, v ordförande och andre v ordförande i det arbetsutskott som förberedde det sv deltagandet i olympiska spelen 1928, 1932 resp 1936. Han var också överledare för den sv truppen vid sommarspelen i Amsterdam 1928. Som en sista hedersbevisning för sina insatser utsågs han till överledare för de sv idrottsmännen vid vinterspelen i Garmisch-Partenkirchen 1936.

Inom skytterörelsen betraktas M som en av de stora pionjärerna. Redan 1897 blev han ordförande i Kungsholms skyttegille, som då var en av Sthlms, största skytteföreningar. 1905 förordnades han som K M:ts ombud i Skytteförbundens överstyrelse och fick två år senare efterträda Lars Tingsten som ordförande i dess verkställande utskott. Tillsammans med utskottets sekreterare Vilhelm Wahlquist — "riksapotekarn" — bildade M under 30 år en närmast legendarisk ledarduo, under vars egid det frivilliga skyttet kom att utvecklas till en rörelse på bred folklig grund. Emellertid yrkade den socialdemokratiske riksdagsmannen Ivar Englund i Dala-Demokraten 1937 på en föryngring av överstyrelsen och dess verkställande utskott, som han dessutom ansåg borde fa en politiskt mindre konservativ sammansättning. M tog illa vid sig, och vid årsstämman senare på året avgick både han och Wahlquist från sina respektive poster.

I Sv livräddningssällskapet blev M ordförande 1917, en post som han behöll nästan livet ut. M engagerade sig starkt för spridningen av simkunnigheten. Främst inriktades arbetet på att utbilda siminstruktörer och införa ordnad simundervisning såväl i skolor som på regementen. M verkade också mycket energiskt för att få anslag till den elementära simundervisningen för barn och ungdom. Särskilt i detta avseende var han en betydande tillgång för livräddningssällskapet genom sina breda kontakter med statliga och kommunala myndigheter. Vid sin avgång som ordförande kunde han se tillbaka på en utveckling där antalet drunkningsolyckor per år inom landet, trots den starkt ökade badfrekvensen, minskat med mer än hälften. 1938 tog M initiativet till ett internordiskt samarbete för att bekämpa drunkningsolyckorna. S å anordnades under M:s ordförandeskap en första konferens i Saltsjöbaden med deltagande av representanter för de fyra nordiska staterna. Samarbetet avbröts genom andra världskriget men återupptogs i sept 1945, då Nordens livräddningsförbund bildades vid en konferens på Skansen — även denna gång under M:s presidium.

Till M:s övriga uppdrag inom idrottsrörelsen hörde att han var ledamot av organisationskommittén för Nordiska spelen 1913, 1917 (ordf), 1926 (v ordf) och 1930. Dessa tävlingar avhölls i febr vart fjärde år med början 1901 och dominerades av vintersportgrenarna men hade också inslag av inomhusgrenar. 1930 inställdes spelen på grund av snöbrist och har därefter inte återupptagits.

Som idrottsledare kom M visserligen att stå i skuggan av de stora samtida portalfigurerna i sv idrott, Victor Balck och Sigfrid Edström, men han intar genom sina många och breda engagemang en framträdande plats bland den första generationens framstående militära idrottsledare, för vilka det var naturligt att idrotten i första hand skulle ställas i nationens tjänst. Uttryck härför var bla hans stora intresse för den militära idrotten och skyttet och tron på idrottens karaktärsdanande förmåga. M hade också en stark känsla för att ökad simkunnighet kunde rädda liv och han såg idrottsrörelsen som en väg till gemenskap och förbrödring; däri var M en sann idealist.

Både som officer och människa har M karaktäriserats som en stark personlighet med ett klart intellekt, stoiska ideal och solida representativa egenskaper. Till sin läggning var han djupt konservativ med ett slags gammaldags rättrådighet.

Författare

Arvid Crotunberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s dagböcker o anteckn:ar från tjänsteresor mm hos sonen generallöjtn Malcolm M, Sthlm. -Strödda brev från M i KB o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Svenska spelen (Svenska spelens festskrift, red o ansv utg: J af Klercker, Gbg (tr Sthlm) 1916, 4:o, s 5-7). -r [Inledningsord] (Svenska livräddningssällskapets årsbok, 1918, Sthlm, s 3 f). - Inför 25-årsdagen (ibid, 1923, s 12-16). -30 år (ibid, 1928, s 9-11). - Från min kårchefstid (Fälttelegrafisten, organ för Fälttelegrafisternas kamratförening, årg 3, 1936, Sthlm, 4:o, n:r 2, s 1). — [Idrottsledaren] (Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström på sjuttioårsdagen den 21 november 1940, Sthlm (tr Upps) 1940, 4:o, s 389 0-

Källor och litteratur

Källor o litt: Sveriges centralfören:s för idrottens främjande arkiv, F II c: 11 —37; Sveriges olympiska komm:s arkiv, A: 1 — 7, RA. Biografica; Kårchefernas övn:rapporter 1912—15, fort/chefsexp, E 10 k: 3—4; Studiekommissionen v Rosens rapport från västfronten sept 1918, gst/utravd, vol E Ig: 54; Tjänsteförteckn:ar 1918, fortifikationen; allt i KrA. Skytteförbundens överstyrelses prot hos styrelsen.

Art:ar ang M i DN 27 juli 1922, 26 juli 1937 o 26 juli 1942, Fälttelegrafisten 1942, nr 2, NDA 25 juli 1922, 24 juli 1937 o 24 juli 1942, Sthlms Dagbl 25 juli 1922, S-T 26 juli 1937 o 26 juli 1942, SvD 26 juli 1922, 25 juli 1937 o 26 juli 1942 o i Sv skytte 1937, s 377 f; A Beijer, Slottsteatrarna på Drottningholm o Gripsholm (1937), s 7; Boken om skytte, ed J F Plym Forshell (1952), s 19, 24 o 26; [M E Giron,] Ståth o fd översten C A A M (KrVA:s handhar o tidskr 1947); J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); E Lydén, Agne Beijer, En minnesteckn (1982); NF:s sportlex, 5 (1942), sp 527 o 6 (1946), sp 365 fT; SMoK; Sveriges central-fören för idrottens främjande, Årsb 1948; Sv folkrörelser, 3 (1939); Sv uppslagsbok, 20 (1951); V Wahlquist, Sveriges frivilliga skytterörelse under åttio år 1860-1939 (1940), s 48 f o 318; 100 år med frivilliga skytterörelsen (1960), s 146, 150, 156,159, 182, 190, 252 o 256 f. - Nekr:er över M i DN o SvD 21 juni 1947, Sv idrott 1947, nr 26, Sv liv-räddn:sällsk:s årsb 1948, Sv skytte 1947 o i Tidskr i fortifikation 1947.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Adolf A Murray, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8575, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Crotunberg), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8575
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Adolf A Murray, urn:sbl:8575, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Crotunberg), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se