Magnus Bengtsson (Natt och Dag)

Död:1473/77

Lagman, Riksråd, Riddare


Band 26 (1987-1989), sida 436.

Meriter

7 Magnus Bengtsson, son till N 4 i dennes första gifte, d mellan 19 aug 1473 o (säkert) 13 sept 1477 (sannolikt dock före 22 jan 1476, se nedan). Tidigast nämnd 22 jan 35, då med titeln väpnare, blev riddare något av åren 39–42 eller 43, varför han bör ha slagits till riddare vid kung Kristoffers kröning i Uppsala 14 sept 41, ingick i det utvidgade riksrådet 35, men kan därefter inte beläggas som riksråd förrän 4 okt 50 (Geete) o är det ännu aug 73, hövitsman på Brandaborg i Södermanland (efterföljare till det brända Tälje hus, jfr N 4) åtminstone 50–51 o på Axvall i Västergötland 58, lagman i Närke efter faderns död, nämnd med titeln tidigast 21 dec 51, sist 9 maj 69 (efterträdare känd först 22 jan 76; se Grandinsson 1935).

G 1) senast 1449 (B 16) m Märta Clausdtr, d mellan 9 juni 1456 o 13 nov 1458, dtr till riksrådet Claus Plata o Cecilia Nilsdtr (schack; se odat pappersbrev, SMR, nr 803, perg.brev 22 jan 1428 o Gardell); 2) 13 nov 1458 på Brunsbo utanför Skara m Märta Magnusdtr, d tidigast 13 nov 1463, dtr till häradshövdingen Magnus Gustavsson (Ros av Horshaga) o Kristina Larsdtr (Aspenäsätten); 3) 28 sept 1466 på Göksholm m Ermegard Fickesdtr, f efter 1444, d mellan 11 febr 1507 o 29 jan 1509, dtr till väpnaren Ficke Bölow o Hebbla Albrektsdtr (Bydelsbach), omg 1485 m riksrådet Jöns Knutsson (Tre rosor).

Biografi

M var liksom sin far, Bengt Stensson (N 4), med i riksrådet vid mötet i Arboga i jan 1435 och vid två rådsmöten i juni och aug så när rådet förklarade sig vilja hålla halmstadsfördraget med kung Erik. I okt, när rådet ingick förlikningsfördraget med denne, var M med bland dem som gick i borgen för rådets löfte om förlikning. I Arboga nämns han dels i rådets privilegiebrev för Vadstena stad, dels bland de många riddare och väpnare som i efterhand anslöt sig till den proklamation om upproret mot kung Erik som beslutats vid ett möte i Sthlm i sept 1434.

Våren 1436 inträffade den händelse som gjort M beryktad inför eftervärlden: 27 april eller — troligare — 4 maj slog han på en holme i Hjälmaren utanför föräldrarnas sätesgård, Göksholm, med en yxa ihjäl Engelbrekt Engelbrektsson (bd 13), som båtledes var på väg från Örebro till Sthlm. Mordet omnämnes inte i det samtida bevarade diplommaterialet, men det och de därpå följande händelserna skildras utförligt i Karlskrönikan (vers 2634-2765; se Engelbrekt, och N 4). Krönikan anger inte rent ut M:s motiv för mordet men antyder, genom att omedelbart före skildringen av mordet placera redogörelsen för faderns överenskommelse med Engelbrekt om att hänskjuta sin tvist med honom till ett kommande rådsmöte, att orsaken var personligt groll från M:s och faderns sida. Detta intryck förstärktes ursprungligen av ett senare struket krönikeparti (i anslutning till vers 1971), som uppger att "Engelbert hafde en thiänare först / blandh sinnä swena i kerlek störst / Magnus beyntzsson munde han heeta /---/ han fic hanom landh oc län / han lönte hanom thz swa illa i gen / thz mangom maa förtreeta" och som därefter berättar, att M på grund av oenighet med Engelbrekt lämnade honom och slöt sig till fadern. Det strukna krönikepartiet slutar med en redogörelse för tvisten mellan å ena sidan fadern och å andra sidan Engelbrekt och Erik Puke (se N 4). I den modernare forskningen (Henrik Schück, Kumlien och Carlsson) har det personliga motivet fått dominera, varvid de redan hos Ericus Olai (bd 14) framförda tankarna om att Karl Knutsson (Bonde) på något sätt varit delaktig i mordet skjutits åt sidan. Ericus Olai konstaterar i sin krönika att 'det är dock anmärkningsvärt' (mirum autem) att endast ett par dagar hann förflyta, innan Karl Knutsson till rikets menigheter lät utfärda ett skyddsbrev för M. Brevet är, försåvitt inte det nedan nämnda brevet från dec 1436 avses, känt endast genom Ericus Olai.

Efter mordet och ett misslyckat försök att sätta sig i besittning av Örebro slott blev M tvungen att tillsammans med fadern fly till Ringstadaholm vid Norrköping, varefter han åtminstone under sommaren så tycks ha uppträtt som kapare i farvattnen utanför den östgötska kusten. Han inställde sig — enligt ett av drotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och marsken Karl Knutsson i dec 1436 utfärdat brev till Södermanlands frälse — tillsammans med fadern vid rådsmötet i Söderköping i okt 1436, varvid de, sedan de lovat att inför rätta möta alla dem som ville väcka något ärende mot dem, erhöll lejd i riket. Var M vistades under de närmast följande åren är i huvudsak obekant. Frånsett att han i nov 1437 sigillerade ett brev i Lund tillsammans med sin far, Kristiern Nilsson (Vasa) och Hans Kröpelin (bd 21), saknas han i både krönike- och diplommaterialet fram till mars 1439 då han, enligt en av kung Erik utfärdad proklamation, med sina farbröder Bo Stensson och Nils Stensson (N 5 och N 6) kom till kungen på Gotland. Från Gotland återvände han uppenbarligen till Östergötland med N 6, eftersom Karlskrönikan spefullt berättar hur M flydde hals över huvud när ryktet började gå om att N 6 flyktat undan Karl Knutssons män.

Om man bortser från kusinen Erengisl Nilssons (Hammerstaätten; bd 18) morgongåvobrev 15 jan 1442 (G 29), vars äkthet är omtvistad (Rystad; Lundholm 1958), framträder M åter först 1443 — i Örebro tillsammans med fadern som sigillant i ett morgongåvobrev. Från denna tidpunkt fram till sin död drygt trettio år senare omnämns han åtskilliga gånger i bevarade handlingar, och den bild som där framtonar är den gängse för en ordinär medlem av det senmedeltida högfrälset. Han ingick från omkring 1450 i riksrådet och deltog någorlunda regelbundet i dess sammanträden, han var lagman, han bebodde en större, med stenhus bebyggd sätesgård (Göksholm, Stora Mellösa, Ör), han gjorde ett betydande antal godsaffärer och han uppträdde som sigillvittne för sina fränder, när de utfärdade morgongåvobrev och gjorde jordtransaktioner. Däremot finns inget som tyder på att han spelat någon betydande, självständig politisk roll eller mera regelbun- det umgåtts med de verkligt ledande i samhället.

Vid 1448 års kungaval tycks M — liksom sin far och farbror (N 5) och tillsammans med medlemmar av den oxenstiernska släktkretsen — ha tagit ställning mot Karl Knutsson, och vid dennes detronisering 1457 var han liksom denna släktkrets bland ledarna av upproret. Under maktkampen vid 1460-talets mitt förefaller han däremot ha uppträtt bland ärkebiskop Jöns Bengtssons (Oxenstierna) motståndare, eftersom Ivar Axelsson (Tott) vid belägringen av Örebro 1467 lät M tillsammans med Arvid Trolle föra befälet över belägringsstyrkan, när han själv red mot Sthlm.

Från M:s gärning som lagman finns, förutom ett antal dombrev, ett brev från 1460, där han i närvaro av bl a biskopen i Strängnäs, hövitsmannen på Örebro slott och två män av varje härad i lagsagan intygar, att den gästning och fodring ("hästlopp") som han uppburit av allmogen i Närke hade han erhållit av dem "med en vänlig och kärlig bön" och inte på grund av någon lagmanssedvänja eller -rätt.

M hade som sätesgård Göksholm, som han erhöll, när han och hans syster Birgitta, företrädd av maken Arent Bengtsson (Ulv), i april 1451 skiftade arv efter sin moder (Genealogica); syskonen har uppenbarligen avvaktat med att skifta arvet efter modern till dess deras far avlidit. Det förhållandet att M ärvde Göksholm efter modern kan vara en förklaring till att han, som också bar morfaderns namn, i sitt sigill inte använde Natt och-Dag-vapnet utan istället förde morfaderns sigillbild: lejon och halv lilja. Denna vapenbild finns redan i det äldsta bevarade avtrycket av M:s sigill (22 mars 1446). Enligt en 1500-talsanteckning skall detta vapen och även Natt och Dag-vapnet ha funnits i Julita kloster (Gillingstam 1952, s 113). Den där förefintliga uppgiften, att han skulle vara begravd i Julita, är emellertid oriktig, ty av ett brev från 1496 (Lohman) framgår, att han och hans föräldrars grav fanns i Arboga franciskankloster (Gillingstam 1979).

Någon jordebok är inte bevarad efter M, men det framgår av det ovannämnda arvskiftesbrevet efter modern, av åtskilliga i original (huvudsakligen i RA:s pergamentsbrevsserie) eller i avskrift (i ättlingen Lars Eriksson Sparres kopiebok B 16) bevarade köpe-, bytes- och fastebrev och av tre arvskiftesbrev efter M själv att han ägt jord i samtliga landskap i Svealand och Götaland utom Dalarna, Dalsland och Öland samt fastigheter i Örebro, Arboga, Nyköping och Sthlm.

1465 instiftade M för sig och sin familj ett anniversarium i Julita kloster. Datum för firandet av anniversariet anges i stiftelsebrevet till första vardagen efter S:ta Valborgs dag, vilket innebär att det skulle firas 2 eller 4 maj (3 maj var en kyrklig helgdag, Invencio crucis eller Korsmässan). Den valda dagen är anmärkningsvärd med tanke på att mordet på Engelbrekt troligen ägde rum 4 maj; det finns dock inget i stiftelsebrevet som förutom datumet antyder ett samband mellan donationen och dådet. Ytterligare en, möjligen två kyrkliga donationer av M är kända. Säkert är att han, också 1465, skänkte en åker vid Örebro till Örebro kloster som bidrag till upprätthållandet av en vårfrumässa där (B 16). Dessutom har han — eller sonen Johan (N 8), eller någon annan frälseman i socknen — skänkt ett altarskåp till Göksholms sockenkyrka, Stora Mellösa. I skåpet, som förvaras i Örebro läns museum, finns en s k stiftarbild, som alltså möjligen kan vara en samtida avbildning av M.

Författare

Göran Dahlbäck



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiv i RA (jfr Sjödin o Liedgren). Nu ej bevarade brev ur M:s arkiv kända genom avskrifter i Lars Eriksson Sparres kopiebok B 16, RA, o excerpter av Peringskiöld i Genealogica 79, RA (jfr Liedgren o Gillingstam 1974).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 22 jan 1428, 22 mars 1446, 14 okt 1450, 2 mars o 21 dec 1451, 14 nov 1458, 18 mars 1460, 20 aug 1465, 9 maj 1469, 19 aug 1473, 13 febr o 13 sept 1477, 24 febr 1479 o 1496 u d; odat pappersbrev nr 20; perg:brev 10 mars 1443 i Sko-klostersaml, B 16 f 198, 276; Genealogica 79, f38; fotostatkopior av UUB:s perg:brev 29 sept 1466 o 24 febr 1481; allt i RA. G 29, p 23, LSB. Belägg-samkar i Arkivet för Ordbok över Sveriges medeltida personnamn, Uppsala.

I Anderson, Göksholm (1965), s 81, 102 f; Arfs-tvisten emellan Erik Eriksson (Gyllenstjerna) o Ture Turesson (Bjelke) 1451-1480 (SFSS 134, 1908), s 102: BSH 2 (1864), s 277 ff, 3 (1870), s CCLXIII f, 4 (1875), s GGGVIII; G Carlsson, Arboga möte 1435 (HT 1936), s 25; dens, Tidsskedet 1389-1448 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941), s 320 f, 340 ff, 344, 377 f, 382, 417 ff, 498 f; dens, Engelbrekt Engelbrektsson (SBL 13, 1950), s 585; Chronicon genealogicum (1718); Det medeltida Sverige 1:3 (1982), s 158; Dipl Christierni primi (1856), s 86, 93 f, 96, 150, 153 f, 179; DN 16 (1903), nr 226; P Enemark, Kriseår 1448-51 (1981); dens, Chrisdan I og forholdet til Sverige 1448—54 (Historie. Jyske samlinger, Ny raskke, XIV: 3, 1982), s 456; S Gardell, Gravmonument från Sveriges medeltid (1945), nr 347; R Geete, Småstycken på forn svenska, 2 (1900—16),s 136;H Gillingstam, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53), s 113, 214, 299, 369 f, 386 f, 449, 459; dens, Genealog ms från vasatiden o stormaktstiden som källor för sv medeltidsforskning o äldre arkivhist (PHT 1974), s 113; dens, rec av N Berglund, Ätten Leijonhufvud-Lewenhaupt under medeltiden (PHT 1979):K G Grandinsson. Vilken var Engelbrekts dödsdag? (HT 1933); dens, Närkes medeltida urkunder, 1 (1935), nr 253; G Jonasson, Medeltidens Örebro (1984), s 35 ff, 40; J Hadorph, Then andra delen til rijm-crönikorne hörande... (1676); dens, Biärköa rätten... hwar hoos föllia några the äldsta konunga stadgar... (1687), s 52, 54; K H Karlsson, Vadstenanunnan Ingegärd Persdotters (Gylta) bref till sin brorson unge Bengt Gylta med redogörelse för Gylta-ättens släktförbindelser (PHT 1907); S Kraft, Tidsskedet 1448-1520 (Sveriges hist till våra dagar, 3:2, 1944), s 4, 56, 118; K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434-1448 (1933), s 64, 67; dens, M (SMoK 5, 1949); Lags o doms; L-O Larsson, Engelbrekt Engelbrektsson o 1430-talets sv uppror (1984); J Liedgren, Arkiv (Kulturhist lex för nord medeltid, 1, 1956), sp 221 o 225; J B Lohman, Arboga känning (1737), s 64; K G Lundholm, Sten Sture den äldre o stormännen (1956); dens, Äro Hammerstabreven äkta? (HT 1958); G Löw, Stora Mällösa i äldre tider (1922), s 22-26; A-C Mattisson, Medeltida nord borg- o sätesgårdsnamn på -holm (1986), s 81 ff, 97, 121; J Nordberg, S. Clarae minne... (1727), s 28; J Olesen, Rigsråd. Kongemagt. Union... 1434- 49 (1980); dens, Unionskrige og Staendersamfund... 1450—81 (1983); P v Platen, Den från Rügen härstammande ätten v Platens äldre hist i kort översikt (2 uppl, 1940), s 35; Priv:er, resol:er o förordn:ar för Sveriges städer, 1 (1927), nr 78; J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1-3 (1982-85), s 3, 870; H Reuterdahl, Sv kyrkans hist, 3:2 (1863), s 533 fT; H Rosman, Bjärka-Säby o dess ägare, 1 (1923), s 320 f; G Rystad, Hammerstaaffären (Sc 1955—57), s 195, Henrik Schuck, Engelbrekt (1915), s 193-207; Herman Schuck, "Sex skattebönder i vart härad" — eller i varje gärd? (Arkivet, historien, rörelsen. Sven Lundkvist 60 år, 1987), särsk s 96; L Sjödin, Kanslistilar o medeltida arkiv, 1 (MRA 1939), s 118, 120; P Sjögren, Släkten Trolles hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMR; ST 3 (1895); Sv medeltidens rimkrönikor, 2 (1866); B Waldén, Engelbrektsfejden (1934), s 315-319; dens, Stora Mellösa (1952), s 54 f, 85 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Bengtsson (Natt och Dag), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Dahlbäck), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8783
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Bengtsson (Natt och Dag), urn:sbl:8783, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Dahlbäck), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se