Gustaf M Nerman

Född:1827-07-06 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1913-01-12 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Kommunalpolitiker


Band 26 (1987-1989), sida 538.

Meriter

2 Nerman, Gustaf Magnus, brorson till N 1, f 6 juli 1827 i Sthlm, Livg till häst, d 12 jan 1913 i Uppsala. Föräldrar: livmedikus Wilhelm Samuel N o Emma Elisa Melin. Studentex vid UU 4 dec 46, elev vid h art:lärov på Marieberg, Sthlm, 1 okt 47, civilingenjörsex där 17 aug 51, löjtn i väg- o vatten-byggn:kåren 13 mars 52, arbetschef vid byggandet av Norrköping–Fiskeby järnväg 54 o järnvägen Norberg–Åmänningen 54–56, vid kajbyggn i Norrköping 56, kapten i väg- o vattenbyggn:kåren 16 dec 59, distriktsingenjör vid statens järnvägsbyggnader 60–62, anställd i väg- o vattenbyggn:styr från 19 juni 63, arbetschef vid slussbyggn i Eskilstuna 65, led av Sthlms stadsfullm 1 april 65–82 (led av drätselnämndens första avd 66–82), tf byråchef i väg- o vattenbyggmstyr 29 sept 70, disponent för Sandarne mek snickerifabrik 70 — 77, major i väg- o vattenbyggn:kåren 26 febr 75, distriktschef i mellersta väg- o vattenbyggn:distr 26 febr 75–28 okt 92, avsked från väg- o vattenbyggn:kåren 24 nov 93.

G 1) 28 dec 1854 på Vik, Stigtomta, Söd (Post o Inrikes Tidn), m Laetitia Charlotta Elisabet (Betty) Lovisa Brändström, f 20 aug 1833 i Sthlm, Livg till häst, d 17 dec 1880 där, Jak o Joh, dtr till majoren Bror Per B o Charlotta Wilhelmina Hjelm; 2) 11 nov 1899 i Sthlm, Jak o Joh, m Valborg Hedvall, f 27 mars 1853 i Sala, d 3 dec 1935 i Uppsala, dtr till bokbindaren Johan Petter H o Sophia Klack.

Biografi

I sina memoarer ger Gustaf N en ljus och levande bild av läkarhemmet på Djurgården där han växte upp. Faderns praktik tycks ha varit omfattande och inte utan filantropiska inslag, umgängeskretsen stor och exklusiv. Själv framhäver N sina tidiga kulturella intressen men betraktar sig samtidigt som destinerad för ett "praktiskt" yrke.

Efter ett kort mellanspel i Uppsala vann N inträde vid högre artilleriläroverket på Marieberg som civilingenjörselev. Skolan hade 1829 breddat sin antagning, vilket ytterligare accentuerades i och med upprättandet av den civilmilitära väg- och vattenbyggnadskåren 1851. Avsikten var att garantera kompetent ledning till de ökande och tekniskt alltmer krävande allmänna arbetena, och kåren skulle i sådana uppgifter tillhandagå väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Efter examen ingick N i den första officersuppsättningen. Senare gav han uttryck åt uppfattningen att såväl utbildningen som kåren borde ha varit helt civil, även om dåtida praktiska erfarenheter till stor del hade militär anknytning. Först 1871 övertogs motsvarande utbildning av Teknologiska institutet, sedermera KTH.

Redan examensåret 1851 kom N i kontakt med Nils Ericson (bd 14), då överste i flottans mekaniska kår. Ericson förmedlade hans första anställning vid dockbyggnaderna på Beckholmen. De närmast följande åren upptogs bl a av utstakningar av farleder i Sthlms skärgård, från 1853 i arbetsledande ställning.

Med järnvägarna följde delvis nya anläggningstekniska problem. Redan 1854 fick N uppdraget som byggnadschef för smalspårsbanan Norrköping–Fiskeby, en av landets första. Järnvägs byggnation kom därefter ett tiotal år framåt att stå i centrum för hans yrkesverksamhet. Av 1858 års järnvägskommitté fick N uppdraget att utarbeta förslag till sträckningarna Sthlm–Sala–Falun, Sala-Norberg och Linköping/Norrköping–Katrineholm.

N behöll kontakten med Ericson, från 1855 ledare av stambaneutbyggnaden, och tilldrog sig bl a genom en debattartikel 1857 om sammanbindningsbanans sträckning genom Sthlm dennes särskilda uppmärksamhet. 1860 fick N engagemang som ansvarig arbetsledare för det västligaste av de fyra arbetsdistrikten på den blivande västra stambanans sträckning från Sthlm mot gränsen Närke/ Västergötland. Efter att ha avslutat sin etapp ett halvår före programmet tycks N ha velat orientera sig mot även andra tekniska och administrativa uppgifter men åtog sig även senare under 1860-talet bl a vissa uppmätningsuppdrag avseende planerade järnvägsbyggen.

Även om N gav uttryck åt stark beundran för Ericsons viljekraft och administrativa skicklighet, betraktade han sig själv som den tekniskt mer innovative. Efter att redan 1856 på eget initiativ ha gjort en studieresa till Tyskland fick han såväl 1857 som 1862 Ericsons uttryckliga uppdrag att studera bl a kemisk impregnering av sliprar — en sak av stor ekonomisk betydelse — i Tyskland, England och Frankrike. Metoden att impregnera träet med kopparvitriol genom hydrostatiskt tryck prövades senare i liten skala i Sverige men slog aldrig igenom. Större framgång hade N med praktiska hjälpmedel vid järnvägsbyggena, bl a en metod för effektivare bortpumpning av vatten vid banvallsarbeten.

Den sv järnvägsutbyggnaden hämmades till en början av kapitalbrist. Med sin praktiska erfarenhet och läggning insåg emellertid N snabbt de långsiktiga fördelarna med normalspåret framför smalspåret trots de högre anläggningskostnaderna. Under 1850- och 60-talen tog han ivrigt del i den rätt högröstade politiska debatten i frågan. Under samma tid ledde han, vid sidan av järnvägsföretag, bl a arbeten med kaj- och slussanläggningar i Norrköping och Eskilstuna samt sjösänkningar av Hjälmaren och i Dalsland.

Efterhand åtog sig N även rivnings- och grundläggningsarbeten i Sthlm. Vid Stockholmsutställningen 1866, där N svarade för uppförandet av huvudbyggnaden, kom han i kontakt med handelshuset James Dickson & co i Gbg. Samarbetet ledde till uppförandet av Sandarne mekaniska verkstad utanför Söderhamn, vars verksamhet N sedan ledde från Sthlm. Affärsidén var att i Sverige introducera en ny träbearbetningsteknik, som N fångat upp i England och Tyskland, för tillverkning av träprofiler, socklar, paneler mm. Anläggningen brann 1877, varefter verksamheten, trots en viss framgång, inte återupptogs.

Efter att på 1860-talet ha övergått till ett fastare engagemang vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avancerade N 1875 till chef for mellersta distriktet, omfattande Sthlms, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Södermanlands län. Verkets dåvarande chef, O Modig (bd 25), synes personligen ha medverkat till att N 1865 kunde ta plats i stadsfullmäktige. Båda delade intresset för utvecklingen av stadens tekniska verk och kommunikationer.

Såväl i fullmäktige och drätselnämnden som i den allmänna debatten kring Sthlms miljö- och stadsbyggnadsfrågor var N utomordentligt aktiv under mer än ett halvsekel, ofta i form av tidningsartiklar och småskrifter. Hans främsta intresse knöts till dels Mälarens reglering och därav följande sluss- och kajanläggningar, dels kommunikationerna till Sthlm via järnväg och vattenleder. Bla förfäktade han envetet en sydligare sträckning av den tillfart in i Mälaren via Hammarby sjö, som först 1914 skulle komma att påbörjas med utsprängningen av Hammarbyleden. Från 1869 hade han drätselnämndens särskilda uppdrag att utöva tillsyn över stadens växande parkanläggningar.

Det tidiga 1870-talets högkonjunktur slog igenom också i Sthlms byggnadsverksamhet. N verkade for bildandet av Sthlms byggnads-ab 1872 med syfte att — som en följd av 1866 års stadsplaneförslag — exploatera bl a området Humlegården–Nybroplan. I samband härmed väckte N flera motioner om Sturegatans lämpligaste sträckning, som blev både uppmärksammade och omdiskuterade. Sitt intresse för stadsplanefrågor förde han med sig från tidigare verksamhet. Redan 1862 hade han vunnit ett av priserna vid en stadsplanetävling i Gbg. Allmänt framstår N i drätselnämndens behandling av stadsplaneärenden under 1870-talet som en motpol till den dominerande A Lindhagen (bd 23). N:s inställning var försiktigare och mer pragmatisk än Lindhagens visionära och storskaliga esplanadtänkande av Parismodell och innehöll troligen — med tanke på hans engagemang i Sthlms byggnads-ab — också mer av intresseinslag.

Ett mer socialt betingat resultat av bostadsbristen i den begynnande industrialiseringens Sthlm utgjorde tillsättandet av 1866 års kommitté om arbetarbostäder, i vilken N invaldes. Arbetet slutfördes 1870 men blev i huvudsak resultatlöst. Även N omfattade med säkerhet den ännu dominerande tveksamheten inför direkt kommunalt engagemang i bostadsbyggandet.

N var tidigt ute med sitt specialintresse: befolkningsprognoser. Hans tekniskt sett rätt outvecklade prognos från 1880, tillkommen helt på N:s eget initiativ, förutsade en befolkningsökning i den egentliga staden från 162000 1878 till 572000 i fullbyggt skick på 1920-talet. Vad N till stor del förbisåg var sekelskiftets begynnande förortsbildningar, som senare kom att leda till inkorporeringarna av Bromma och Brännkyrka, likaså de stegrade kraven på bostadsstandard. N:s prognosförsök är intressanta också i ett annat avseende. Starkt engagerad i stadens renhållningsproblem såg han samtidigt optimistiskt på möjligheterna för staden att, upp till en viss nivå, expandera befolkningsmässigt utan utglesning i boendet eller rivningar av enbart sanitära skäl. Detta synsätt fick honom visserligen att starkt överskatta befolkningsutvecklingen i stadens inre delar men också att med kraft ta ställning mot de rivningsförslag avseende Gamla stan som ännu på 1880-talet seriöst fördes fram.

N:s principiella hållning till den då ännu nya kommunala självstyrelsens former och gränser framgår på sitt sätt redan i det irriterade meningsutbyte mellan fullmäktige och den aktive överståthållaren G Bildt (bd 4), som 1866 bröt ut kring förslaget till ett nytt stort salutorg på sedermera Norra Bantorget. Samtidigt som N så långt möjligt ville värja staden från statlig inblandning, var han markerat restriktiv mot kostnadskrävande nya engagemang.

Redan under skoltiden och den korta uppsalaperioden kom N i kontakt med skriftställare som stockholmsskildraren C Lundin (bd 24), utgivaren av den konservativa Sv Minerva J C Askelöf (bd 2) och G Wennerberg. Bortsett från några mindre försök med skönlitterär anstrykning ägnade sig emellertid N helst åt dagsdebatten inom sitt intresseområde och utgav dessutom tekniska handböcker i original och översättning. 1859—70 utgav han Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap, tidvis tillsammans med arkitekterna E Langlet (bd 22) och A Edelsvärd (bd 12). Ett antal stads- och bruksmonografier flöt också ur hans penna, särskilt efter hans avsked ur tjänsten. I den stora monografin över Göta kanals historia kritiserar han B v Platens beräkning av kanalens lämpligaste sträckning. Memoarerna, vars andra del förblev ofullbordad, utmärks främst av livfulla person- och miljöskildringar. N:s avsevärda boksamling, som till en del försåldes vid hans flyttning till Uppsala 1900, omfattade utöver ingenjörsvetenskaplig facklitteratur främst äldre nordisk historia och skönlitteratur. Som god sångare och framträdande sällskapsmänniska inträdde N i flera ordenssällskap, bl a Timmermansorden och Par Bricole.

Genomgående framträder hos N en stark önskan att vinna uppmärksamhet och offentlig uppskattning för sitt arbete. Hans obestridliga skicklighet som skribent och debattör förenas inte sällan med en något mästrande ton, och han talar själv om sin "vana eller ovana att gärna göra invändningar mot andras åsikter, dem jag icke delar". I sitt praktiska handlande tycks han emellertid bättre ha förmått balansera en metodisk och krävande läggning med smidighet.

Författare

Leif Gidlöf



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter N (bla kopieböcker, ms till föredrag, uppsatser o Mina minnen del 2, samt korr) i UUB. I väg- o vattenbyggn:styr:s arkiv, RA, finns N:s saml (14 vol), inneh bla anteckmar, klipp, handhar ang kanaler, hamnar, vägar, broar, järnvägar o gruvor. - Brev från N i KB (bla till Alfred Lindberg), RA o SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok i civil-ingeniörs-vetcn-skapen för tekniska läroanstalter, bergs- o byggnadsskolor, ingeniörer, byggmästare, samt till handledn för alla som vilja inhämta kännedom om dylika byggnadsarb, efter [D H] Mahan o Q A] Schubert, öfvers o försedd med åtsk tillägg. Sthlm 1852. X, 272 s, VI pl. — Afhandling om jernvägars anläggning och rörelsemateriel, efter tyskan bearb. Afd 1-2. Sthlm 1856-57. 219 s, XIV pl i 4:o. — Om jernvägar i allmänhet, o särskildt om det jernvägssystem, som i tekn hänseende torde vara fördelaktigast för Sverige. Sthlm 1857. 31 s. [Undert.] — Några ord i jernvägs-frågan af en man af facket. Sthlm 1857. 16 s, 1 karta. [Anon.] -Jernväg norr om Mälaren! Sthlm 1857. 15 s. [Anon.] — Betänkande och förslag öfver regleringen af Motala ström. [Rubr.] Sthlm 1859. 4:o. 31 s, 1 karta. [Undert.] — Jernvägarne norr om Mälaren. Köping 1859. 12 s, 1 karta. [Anon.] — Handledning i afvägnings-konsten med 22 i texten intryckta träsnitt. Belönad täflingsskr. [Nyköping, tr] Sthlm 1860. 32 s. (Nyköpings läns hushållnings--sällskaps handlingar för år 1858, h 2.) Även ... träsnitt. Täflingsskr, belönad af Nyköpings läns k hushållningssällsk. ... ([T T] Bergelins Biblipthek i praktisk landthushållning, n:o 2.) 2. uppl Örebro 1865. 36 s. 3. uppl 1871. 31 s. Bearb övers: A Feragen, Om Maal og Udregning af H0ideforskjcl paa Jordens Overflade (Budstikken, et Maaneds-skrift 2, 1860, Christiania, no. 11 — 12; även sep 1861, 18 s). — Promemoria angående jernväg mellan Oxelösund och Vestmanland. [Rubr.] Nyköping 1862 . 6 s. [Undert.] — Försök att bestämma förhållandena vid jernvägar för olika spårvidd samt kostnaden för deras anläggning, materiel, drift o underhål!. Sthlm 1863. 4:o. 50 s, III pl. - Betänkande rörande en jernvägsanläggning mellan Oxelösund och Qvicksund. [Rubr.] Nyköping [1864]. (8) s. [Undert.] Även: [C E Varenius,] Förslaget om anläggandet af en jernväg emellan Oxelösund och Qvicksund Nyköping 1865, s 15—21. — Om utrymmet i Stockholms hamnar samt om Mälarens utlopp. Sthlm 1867. 44 s. [Föret; ur Tidskr för byggnadskonst ... s å.] — Hufvudstadens sotare-mysterier tecknade af en sakkunnig. Sthlm 1872. 24s. [Anon.] [Annan uppl:] ... Skuggspel i nio trakter tecknade ... Södertelge 1872. 24 s. [Anon.] — Förslag till ändringar i vissa delar af drätsel nämndens första afdelnings förslag till gatu-reglering på Kungsholmen. [Sthlm] 1877. Stor fol. 1 kartbl. — Något om Stockholm af en stadsfullmäktig. Sthlm 1880. 28 s. [Undert.] - Stockholms vattenledning sedd från financiel ståndpunkt af en f.d. stadsfullmäktig. Sthlm 1882. 8 s. [Anon.] -Anförande till protokollet hos drätselnämnden i gaslysningsfrågan. [Rubr.] Sthlm 1882. 17 s, 1 tabell. — Granskning af drätselnämndens utlåtande i gaslysningsfrågan. Sthlm 1882. 28 s. [Anon.] — Några ord i .gaslysningsfrågan. [Omsl.] Sthlm 1882. 18 s. — Ännu några ord i gaslysningsfrågan. Sthlm 1882. 15 s. — En sjösänkning vid Skebo. Sthlm 1885. 42 s. [Föret.] — En inomskärs farled mellan Stockholm och Öregrund. Sthlm 1885. 40 s, 1 karta. [Undert.] — Bidrag till kännedom af förhållandet mellan nederbörd och afdunstning (Ingeniörs-föreningens förhandlingar, årg 21, 1886, Sthlm, 4:o, s 81—88). — Handbok för beräkningar vid dikning och annan afledning af vatten. Sthlm 1887. 62 s, 1 pl. — Vreta-åns sänkning. Sthlm 1887. 14 s. [Undert.] — Om sjön Östens sänkning. 3. Örebro 1889. 23 s. [Undert.] - Hjälmarens vattenförhållanden åren 1889-1892. [Rubr.] Örebro 1893. 7 s. [Undert; ur Nerikes allehanda s å, 12 aug.] — Hvarest gräfde sig Olaf Haraldsson ut ur Mälaren? (HT, årg 13, 1893, Sthlm, s 257-276). — Två vattenmärken vid Baggensstäket (VA, Öfversigt af... förhandlingar, årg 50, 1893, Sthlm 1893-94, s 473-480 (no 7[:6]) [1894]). - Stockholm för sextio år sedan och dess framtid. En skildring. Sthlm 1894. 121 s. — Handbok i bergsprängning om bergskotts tandning medels elektricitet. Sthlm 1894. IV, 65 s. — Om kanaler och slussar. Föredr hållet i Väg- o vattenbyggnads-klubben samt försedt med några tillägg. Sthlm 1894. 15 s. — Minnestal öfver Kongl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsens två första chefer Axel Erik von Sydow och John Otto Modig, hållna i Väg- o vattenbygg- nads-klubbcn. Sthlm 1894. 15 s. — Mälarens vattenstånd och dess inflytande på helsotillståndet i Stockholm. Af G. X. Sthlm 1894. 14 s. [Sign; ur NDA.] — Om krökningar i kanaler. [Rubr.] Sthlm 1895. 8 s. [Undert s 4; ur TT s å.] - Polhems slussar och Trollhättc kanal. [Rubr.] Sthlm 1895. 7 s, 1 pl. — Göta kanals historia från äldsta tider till våra dagar. En teknisk-ekon skildr af nämnda företags uppkomst, utveckl o fullbordan under tre århundraden. Afd 1-3. Sthlm 1895-97. 1. 1525-1809. 1895. 128 s. 2. 1810-33. 1896. 206, Bilaga 65 s. 3. 1834-95. 1897. 228 s. - Södermalm och ny farled genom Hammarbysjön emellan Saltsjön och Mälaren. Sthlm 1896. 55 s. — Trollhätte kanal, dess bolag samt kanalförslaget Venersborg— Uddevalla. Sthlm 1896. 29 s. - Norrland. Några anteckn därom under en resa sommaren 1896 skildrade i bref till Nya dagl allehanda. Sthlm 1897. 151 s. - Stockholm 1950. En drömbild på Kalmar slott. Sthlm 1897. 32 s. [Pseud, undert: Kalospinterokromatokrcne.] — Timmermansorden, dess tomter o framtid. [Omsl.] Sthlm 1897. 15 s, 1 karta. — Tre tal hållna i Timmermansorden arbetsåret 1896. Sthlm 1897. 31 s. - Till och från Bollnäs. Anteckn under en resa. Sthlm 1897. 31 s. [Meddelat som bilaga: A G Gyllcnhammar,] Skogstillgångarna i några afHelsinglands socknar. [Rubr.] Sthlm 1897. (3) s. - Motala ström och dess dalgång. [Rubr.] Norrköping 1898. 4:o. 9 s. [Undert; ur Östergötlands dagbl.] — Kanal mellan Norrköping och Roxen. [Rubr.] Norrköping 1898. 4:o. 6 s. [Undert; d:o.] — Tcmnarens sänkning (Svenska mosskulturföreningens tidskrift, [årg 12,] 1898, Jönköping, s 61 —100, 1 karta; även sep, 40 s, 1 karta). — Något om Stockholm, dess utveckl, nya förbindelse-leder m. m. Sthlm 1899. 62 s. — Betänkande och förslag till Glans reglering vid Fiskeby. [Rubr.] [Sthlm, tr] Norrköping 1899. 4:o. 26 s, 5 pl, 1 karta. — Elektrisk kraftstation i Norrköping. [Rubr.] Sthlm 1899. 6 s, 1 karta. [Undert.] -Kanal mellan Norrköping och Roxen. [Rubr; omsl: Bidrag till kanalfrågan Roxen—Glan—Norrköping.] Norrköping 1899. 4:o. 36 s, 5 pl. [Undert.] — Samfärdsmedlens utveckling under århundradet (Svea. Folk-kalender, årg 56, 1900, Sthlm 1899, s 37—51). — Jämtland och Medelpad. Anteckn under en resa 1900 skildrade i bref till "Gefle-posten". Sthlm 1900. 52 s. — Om reglering af Mälarens vattenstånd. Sthlm 1900. 20 s. [Föret.] - Något om i Indalsälfven, Ljusnan och Dalälfven rådande hydrografiska förhållanden. Upps 1901. 50 s. — Hammarsforsen i Indalsälfven, Ragunda socken och Jämtlands län. Upsala 1901. 16 s, 1 karta. [Undert.] — Några minnen från femtio år sedan på Marieberg. Upsala 1901. 15 s. [Föret.] — Dalälfven och norra Mälardalen. [Rubr.] Upsala 1901. 4:o. (2) s. [Undert; ur tidn Upsala.] — Något om den s.k. Grada kanal. [Rubr.] Falun 1901. 4:o. (2) s. [Undert.] — Något om Trollhätte kanal, därvaran-de vattenkraft samt om Venerns reglering. Upsala 1902. 70 s, 1 karta. — Något om Norrland. [Titel-rubr.] Dalgången mellan Ljusnan och Hudiksvall samt linspinneriet i Forssa skildrade i bref till "Söderhamns tidning". Upsala 1902. 33 s. — Hjälmarens vattenförhållanden åren 1900—1901. [Rubr.] Örebro 1902. 4:o. (3) s. [Undert.] - Vuoksen och Göta älf. Imatra o Trollhättan. En hydrogr studie. [Rubr.] Upps 1902. 13 s. [Undert.].2. uppl 1906. -Hjälmarens vattenstånd. [Rubr.] Örebro 1902. (1) s. - Trollhätte kanal. (För H.-T.) [Rubr.] Gbg 1902. Fol. (2) s. [Undert; ur GHT 23 o 25 juli s å.] — Utredning rörande vattentappningen vid Hyn-devads regleringsdam ... Anförande (Stadsfullmäktiges i Eskilstuna handlingar, 1902, Eskilstuna, 4:o, s 335-344 [i nr 10, 9 sept]). - Ångermanälf-vens flodområde, hydrografi och trävarurörelse m.m. Upsala 1903. 67 s, 2 pl, 1 karta. [Föret.] -Några hydrografiska studier. Gafleån i Gestrik-land. [Rubr.] Upps 1903. 13 s. [Undert.] - Hjelmarens vattenförhållanden och särskildt 1903 års vårflod. [Rubr.] Eskilstuna u å. 4:o. (2) s. [Undert.] — Nynäsbanan och Nynäs hamn. Upsala 1904. 20 s. [Undert.] — Något om hamnbyggnaden i Gefle. Upsala 1904. 16 s, 1 karta. [Undert.] -Fyrisåns vårflod m.m. under april 1904. [Rubr.] Upps 1904. 12 s. [Undert.] — Letstigen och Svea kanal. [Rubr.] Örebro 1904. 4:o. (4) s. [Undert.] -Kan innevarande års väntade vårflod i Upsala möjligen blifva såsom vårfloden åren 1888 och 1900? [Rubr; jämte: Vidare om innevarande års vårflod i Fyrisån.] Upsala 1904. 4:o. 4 s. [Undert.] — Stockholms slussfråga. [Rubr.] Sthlm 1904. 4 s. [Undert; ur TT s å.] — Nyköpings kanal. [Rubr.] Nyköping 1904. 4:o. (3) s. [Undert; ur Södermanlands läns tidn s å.] — Tillgodogörande afTrollhät-tans vattenkraft. En tvistefråga mellan Väg- o vattenbyggnadsstyrelsen o prof Richert. [Rubr.] Sthlm 1905. 8 s. [Undert.] — Norrköpings hamnfråga. Norrköping 1905. 4:o. 7 s. — Norrköpings kanalfråga. Norrköping 1905. 4:o. 7 s. — Timmer-flottningen mellan Sverige och Norge. [Rubr.] Sthlm 1905. Fol. 1 bl. [Undert.] - Hjälmarens vattenförhållanden, sådana de hafva varit åren 1902-1904. [Rubr.] Eskilstuna [1905]. Fol. 1 bl. [Undert; ur Eskilstuna-posten.] — Något om Arb-rå. Upps 1906. 22 s. — Mälarens reglering och vattenstånd samt ny bro öfver Norrström. Upps 1906. 15 s. [Föret.] — Trollhättans vattenmängd. En hydrogr studie. Sthlm 1906. 20 s. — Något om Inlandsbanan. Upps 1906. 46 s, 1 karta. — Timmermansorden och Stockholms stad. [Rubr.] Upps 1906. Fol. (2) s. [Undert; ur Aftonbladet 1906, 10 dec] — Mälarens vattenstånd. [Rubr.] Sthlm 1906. 4:o. (1) s. - A. F. Skjöldebrand och B. B. v. Plåten om Trollhätte kanal (HT, 26, 1906, s 272-280). - Mina minnen 1827-1907, upptecknade. D 1*. 1827-1862. Upps ... 1907. 200 s, 1 portr. -Laxåverken. En redogörelse. Upps 1907. 19 s. — Mälarens reglering. [Rubr.] Sthlm 1907. 4:o. 3 s. [Ur Aftonbladet maj s å.] — Vattenkraften hos Hammarbyfallet i Jerleån. En hydrogr fråga. [Rubr.] Sthlm 1907. Fol. (2) s. [Undert; ur Aftonbladet.] — Grängesbergs kapellförsamling. En skildr. Upps 1908. 20 s. — Bångbro järnverk. En skildr. Upps 1908. 12 s. — Pappersmassa och papper. En storartad men hotad industri. Upps 1908. 8 s. — Sulfatfabrikerna och riksdagsmotionerna. Ur Stockholms dagbl. Sthlm 1908. 8 s. [Anon.] -Strömsholms kanals historia. Upps 1909. 59 s. — Järnvägen Köping—U ttersberg—Riddarhy ttan. Dess hist. Upps 1909. 16 s. [Faksimiluppl Köping 1983.] — "Svartbäcksgubbar" förr och nu. [Omsl.] Upps 1909. 8 s. [Undert.] — Betraktelser angående Mälarens vattenförhållanden och deras ordnande. Upsala 1910. 25 s. [Föret.] — Hjälmare kanals historia. Upps 1910. 40 s, 2 pl. - Trollhätte kanals äldre historia. [Rubr.] Upps 1910. 13 s, 1 pl. -Mälarens vårflöde i år och 1909. [Rubr; jämte: Öppet bref till "Fisk".] Upps 1910. 4 s. [Ur Aftonbladet s å.] — Dalälfvens reglering. [Rubr.] Sthlm 1910. 17 s. [Undert; ur TT s å.] — Sjöfarten på Mälaren. Upps 1911. 32 s. — Farleden på Mälaren mellan Stockholm och Västerås. [Rubr.] Västerås 1911. 4:o. (3) s. [Undert.] — Hammarbysjö-farleden. [Rubr.] Sthlm 1911. Fol. (1) s. [Ur Aftonbladet s å.] — Avesta. Dess uppkomst o utveckl. Upps 1912. 24 s. — Södertälje kanals historia. Upps 1912. 18 s, 1 pl. — Farled mellan Hammarbysjön och Baggensfjärden öfver Järlasjön. Upps 1912. 11 s. — Frågan om farled mellan Hammarbysjön och Baggensfjärden. [Rubr.] Upsala 1912. 7 s. [Undert.] - Artiklar i: TT, 1889-90, 1895-97 (Allmänna avd), 1897-98 (Byggnadskonst), 1899 (Allm avd), 1900 (Byggnadskonst), 1901-02 o 1904-06 (Allm avd), 1906 o 1909-10 (Väg- o vattenbyggnadskonst), Sthlm, 4:o; Ymer, 1897— 98, 1900-01, Sthlm; vidare bla NDA 1894-97 (bla resebrev juli—nov 1896), Stockholms dagblad 1896-97 (bla d:o aug-sept 1897) o 1908, SvD (d:o aug-sept 1897), Gefle-posten (d:o 1900), GHTjuli 1902, Söderhamns tidning (d:o 1902);jfr Svenskt pressregistcr, 4, 1895-1897, Lund 1985.

Utgivit: Tidskrift för byggnadskonst och in-geniörvetenskap. Årg 1 — 12, 1859—70. Sthlm. 4:o. C:a 200 s/år. (Även red, 1859-66 tills med A. W. Edelswärd, 1867-68 med E. V. Langlet.)

Översatt: L. Vincent, Handbok i rördikning (Draining) eller sättet att medelst täckta diken afle-da öfverflödigt vatten från åker och odlad äng, Sthlm 1853, 82 s (Bibliotek för landtmän, m.fl., n° 7 [omsl]).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Ahlberg, Sthlms befolkmsutveckl efter 1850 (1958); B Asker, Sthlms parker, innerstaden (1986); Carlander 4 (1904); [C Carlhcim-Gyllenskiöld,] Minnesblad ur Mariebergs hist 1818-1884, ed J v der Burg (1886); K väg- o vattenbyggmkåren 1851-1901 (1904); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); F Lindberg, Växande stad. Sthlms stadsfullm 1862-1900 (1980); T Nerman, Släkterna N (1945); Post- o Inrikes Tidn 1855, nr 4; G Selling, Esplanadsyste-met o Albert Lindhagen (1970); Statens järnvägar 1856-1906, 2 (1906); E Tiselius, Adam Christian Raab o Hugo Raab (PHT 1931).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf M Nerman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-09-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8842
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf M Nerman, urn:sbl:8842, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2018-09-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se