Henrik Nicander

Född:1744-04-18 – Vrena församling (Maria Magdalena församling, Stockholms län (enl. db för Maria, Sthlm))
Död:1815-02-12 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Matematiker, Astronom


Band 26 (1987-1989), sida 582.

Meriter

1 Nicander, Henrik, f 18 april 1744 (enl db för Maria, Sthlm) i Vrena, Söd, d 12 febr 1815 i Sthlm, Maria. Son till skattebonden Per Persson i Farneby[2], Vrena. Elev vid Nyköpings trivialskola 54, vid Strängnäs gymnasium 59, inskr vid UU 21 okt 63, disp pro gradu juni 67, mag 15 juni 67, doc i astronomi 6 okt 70, allt vid UU, andre sekr vid VA 13 nov 76, sekr där tills med J C Wilcke 21 j an 84–11 maj 03, led o sekr i tabellkommissionen från 15 mars 90, led av dir över Pro patrias barn- o barnbördshus 93, av komm ang överseende o förbättrande av den allm fattigvården i Sthlm 05, kansliråds titel 23 febr 14. Matematiker, astronom. — LVA 76 (preses 14), led av sällsk Pro patria 78, sekr där, led av Upfostringssälsk 79, LPS 82, LMA 83, LVS 86, led av Sällsk for borgerliga kunskaper 94, LLA 13. – Ogift.

Biografi

N kom från en fattig bondefamilj i Södermanland. Under sin studietid och flera år därefter försörjde han sig som informator, dock "utan särdeles förmån för disciplarne" (N:s självbiogr). Enligt vad han påstod fick han goda resultat först sedan han utarbetat sitt eget undervisningssystem, och de pedagogiska framgångarna lade grunden för hans fortsatta karriär. Efter att ha blivit docent i astronomi kom N i anställning hos bergsrådet S Sandels i Sthlm, och undervisningen av dennes barn slog väl ut. N blev förtrogen i det sandelska huset, där han lärde känna VA:s sekreterare PW Wargentin; då en anonym donation 1776 tillföll akademin såg Wargentin och Sandels till att pengarna öronmärktes för en extra sekreterartjänst med N som innehavare. N tog tillbaka en ansökan om ett lektorat i Strängnäs och inrättade sig för en karriär som vetenskaplig ämbetsman i Sthlm.

Wargentin hade varit angelägen om att knyta N till akademin, inte i första hand för hans astronomiska kompetens utan för att få en expert på teknologiska frågor. När N tillsammans med övermasmästaren J D Christiernin (bd 8, s 469) 1778 for runt i Danmark och i södra och mellersta Sverige för att studera de mekaniska anordningarna vid olika industrianläggningar, bekostades resan av akademins Sahlgrenska fond. Wargentin hade utverkat detta ekonomiska stöd med avsikten att N skulle foga en praktisk-teknisk utbildning till sin teoretiska kompetens. N:s expertkunskaper kom framgent att utnyttjas flitigt inom akademin då det gällde bl a tekniska uppfinningar och patent.

Direktören vid Ostindiska kompaniet P[1] Alströmer (bd 1) hörde också till N:s gynnare. Alströmer hade förmedlat den anonyma donation som givit N sekreterartjänsten i VA; tacksamhetsskulden återbetalade N genom teknologisk uppdragsforskning. Det gällde den s k Wirziska spiralpumpen för vattenuppfordring, vilken tilldragit sig industriellt och vetenskapligt intresse på kontinenten och även fångat storföretagarna Alströmers intressen. Bl a Daniel Bernoulli hade givit en matematisk beskrivning av pumpen, och N fortsatte på P[3] Alströmers uppdrag analysen i dennes fotspår. Resultatet blev fem uppsatser i VAH 1783–85 samt en mindre och en större modell av spiralpumpen. N:s brev till Alströmer från den perioden ger en inblick i uppdragsforskningens villkor vid denna tid. Alströmer pressade N att anpassa beskrivningen efter de praktiska behoven och efter byggmästarnas kunskapsnivå, och att inskränka matematiken. Kraven gjorde N utled på arbetet, och inför astronomkollegan T Bugge i Khvn urskuldade han sig för den trista pumpföljetongen: "Uti detta arbete är mer möda än konst, och jag har företagit det endast på baron Alströmers begäran" (brev i VA). Till sist lyckades N genom Alströmers inflytande utverka 300 rdr från den Sahlgrenska fonden för sin beskrivning, varefter arbetet oavslutat upphörde.

Efter Wargentins död i dec 1783 ansåg sig N självskriven som efterträdare, men inom akademin fanns ett starkt motstånd mot N:s kandidatur, då hans vetenskapliga meriter ansågs svaga. Till slut delades sekreterarskapet mellan N och J C Wilcke. Den senare blev förste sekreterare och tog över de viktigaste av Wargentins göromål. N blev andre sekreterare, i praktiken observatör och almanacksutgivare. Dessa funktioner uppehöll han även efter Wilckes död 1796, då det egentliga sekreterarskapet övertogs av N:s lärare D Melanderhielm (bd 25).

N:s verksamhet som observatör var obetydlig och på så vis signifikativ för den sv astronomins förfall mot 1700-talets slut. N kom i stället att ägna sig åt befolkningsstatistik och meteorologi, där hans administrativa talanger kom mer till sin rätt. Det meteorologiska sällskapet i Mannheim, Societas meteorologica Palatina, anmodade 1781 VA att knyta Sverige till det kontinentala meteorologiska observationsnät som var under uppbyggnad. N samlade de begärda observationerna, och från 1785 ingick dessa i mannheimsällskapets Ephemerides. Från s å organiserade N, inom akademins ramar, ett meteorologiskt observationsnät för Sverige. KM:t ålade rikets matematiklektorer att fylla i standardiserade formulär om vädrets skiftningar och sända dem till VA, där de bearbetades av N. Någon vetenskaplig utvärdering av materialet gjordes emellertid aldrig.

N lyckades inte ersätta Wargentin i akademin men däremot i tabellkommissionen, där han var verksam från 1790. Under de följande årtiondena aktiverade och reorganiserade N den nästan avsomnade kommissionen, och han publicerade många uppsatser med befolkningsstatistiskt innehåll i VAH. Han utökade också tabellverket till att omfatta även jordbruksstatistiken.

N beträdde framgångsrikt "medborgsmanna banan" och var flitig deltagare i Sthlms förenings- och samfundsliv. I Pro patria var han som sekreterare en av de drivande, författade stadgar, höll anföranden och satt i direktionen över sällskapets barn- och barnbördshus. Efter pensioneringen från akademin fann han även tid att engagera sig i Sthlms fattigvårdskommitté. Han författade ett märkligt projekt till omorganisering av stadens fattigvård, enligt vilket hård centralstyrning skulle göra det möjligt för en enda överinspektör att "hålla kontroll på alltsammans". Med den rationella planläggningen, tanken att de fattiga skulle garanteras arbete snarare än tvingas till arbete, och förslaget om "barnkamrar", där mödrar kunde lämna sina barn under arbetsdagarna, bröt N med den kärva 1700-talsmerkantilismens fattigvårdssyn.

N:s karriär tydliggör förbindelserna mellan det sociala och det vetenskapliga livet i det gustavianska Sverige. Ståndscirkulationen i de intellektuella yrkena var en grogrund för socialt engagemang; inom tabellverket utarbetades en matematiskt grundad samhällsanalys; statslivets centraliserade organisation började kring 1800 att övertas inom naturvetenskapen, där insamling och bearbetning av stora faktamängder blev allt viktigare. På dessa områden, och några till, togs N:s betydande administrativa förmåga i anspråk.

Författare

Sven Widmaim



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

N:s självbiogr i StUB/VA, resejournal 1778 i KB. - Brev från N i LSB, RA, UUB (bla till C P Thunberg o många till C Alströmer) o i Det Kongl Bibi, Khvn.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio de quadrante murali. [Akad avh; preses.] Upsalia; [1770]. 4:o. 22 s. — Tal, om de gamla romerska, grekiska o hebreiska mått, mål o vigter, hållit vid inträdet uti K veten-skaps-acad, d 11 dec 1776. Sthlm 1777. 141 s. -Åminnelse-tal öfver ... öfver-directeuren vid K landt-mäteriet samt charte- o justerings-verket, herr Jacob Faggot hållet för K vetenskaps-acad, d 28 nov 1778. Sthlm 1779. 48 s. [2 varianter med olika vinjetter.] — [Observationer 1776 meddelade i P Wargentin, Observationes quaedam astronomi-ca:...] (VS, Nova acta, vol. 3, Upsalias 1780, 4:o, s 216—218). — Almanach (Svensk encyklopedie, innefattande: alla vetenskaper o konster ... förf af et sälskap lärde, [utg av C C Gjörwell,] bd 1, d 1*, Sthlm 1781-85, [1, 1781,] s 35-40). - År (ibid, [2, 1785,] s 1-6). - Saturni ring (ibid, s 11-14). — Korrt utdrag af konung Carl XI. historia (Historisk almanach Tär året 1785(-1789), Sthlm 1784-88, s 14-19, o ... året 1790, tr 1789, s 14-17). -Observationes Holmienses (Ephemerides Societatis meteorologicae Palatinae. Observationes anni 1783, Manheimii 1785, 4:o, s 591-611; ... anni 1784, tr 1786, s 139-159; ... anni 1785, tr 1787, s 3o26-346; ... anni 1786, tr 1788, s 454-474). -Åminnelse-tal, hållet för K vetenskaps acad öfver ... herr Johan Alströmer, d 26 febr. 1791. Sthlm u å. 26 s. Ny uppl 1827. 24 s. - Tafla, som gifver tillkänna, huru många minuter klockan ... bör visa mer eller mindre, än den ... utsatte tiden, då solens eller månens medelpunkt är i horizonten ... (Almanacka för ... 1795 ... [till Stockholms, Lunds, Göteborgs o Torneå horisont], Sthlm [1794], s [36 f]; anon; flera omtr i senare almanackor till 1840). — Upplysning angående det i senare åren nyttjade stafningssättet i almanackorne. Sthlm 1795. 14 s. — Underrättelse om skott-år och hvarföre år 1800 ingen skott-dag kommer at insättas (Almanach för ... 1799 ... [till Sthlms, Lunds, Gbgs o Vuonna horisont], [1798,] s [37-47]). - Åminnelse-tal, öfver ... bärgs-rådet ... herr Samuel Sandels, hållet inför K vetenskaps acad d 2 nov 1799. Sthlm 1800. 50 s. — Åminnelse-tal, öfver ... general--majoren ... Alexand. Mich. von Strussenfelt. Hållet inför K vetenskaps acad d 24 Maji 1800. Sthlm 1800. 32 s. - Tal, hållet i Kongl. sällskapet Pro patria den 1 nov. år 1800. Sthlm 1800. 24 s. - Utdrag ur Kongl. vet. academiens handlingar afde stycken, som där blifvit införde af om Ta-bell-värkets tillstånd ifrån 1775 till 1795. Sthlm 1802. 122 s, 22 tab. [Ur VA, Nya handl, 1799-1801.] — Utdrag af flere beskrifningar om lin (Al-manach för skott-året ... 1804. Till Stockholms horizont 1803, s [43—47]). — Astronomien (Encyklopedi för barn eller Ett kort sammandrag af alla vettenskaper, från franskan öfvers samt med tillägg o rättelser utg af J. E. Angelini, d 2, Sthlm 1804, s 286-304; röret). - Bihang om mått, mål och vigt (ibid, s 339—343; anon). — Svar på direc-tionens för Gustafs inrättning år 1800 framställda fråga rörandeo fattig-vården i Stokholm. Sthlm 1805. 27 s. — Åminnelse-tal öfver commerce-rådet ... friherre Patr. Alströmer, hållit i K vetenskaps--akad d 15 dec 1810. Strengnäs 1811. 31 s. 2. uppl Sthlm 1833. 24 s. - Tal, hållet den 7 oct. 1811, då vår allernådigste konungs födelse-dag firades af K sällsk Pro patria. Sthlm 1811. 19 s. — Åminnelse--tal öfver framledne presidenten i Kongl. kammar--rätten ... grefve Carl Johan Gyllenborg, hållet i K sällsk Pro patria d. 6 Maji 1812. Sthlm 1812. 44 s. — Jemförelse emellan inkomster och utgifter vid ett landtbruk, i de fall, då egendomen skötes antingen med eget folk, stats-drängar, torpare, eller afarren-dator (LA, Annaler, årg 1, 1813, Sthlm, s 283-293). — Tal uti Kongl. vetenskaps-academien vid praesidii nedläggande d. 10 aug. 1814, innehållande: Några anmärkningar, huruvida klimaterne i senare tider förändrat sig och någon period kan träffas uti väderlekens omskiften. Sthlm 1814. 36 s. — Bidrag i: VAH 1776, 1778, VA, Nya handl, 1785-89, 1791, 1799-1801, 1805, 1809, 1813-15, Sthlm (förteckn i A.J. Ståhl, Register öfver Kongl. vetenskaps-academiens handlingar Sthlm 1831, s 129—131), därav vissa i övers: Der Königl. schwedischen Akademie der Wissenschaften Ab-handlungcn ... iibers v A G Kästner, Bd 38 (auf das Jahr 1776), 40 (1778), ... Neue Abhandlungen 2 (1781), 4-10 (1783-1789), 12, 1790 [= 1791], Leipzig 1782, 1783, 1784, 1785-91, 1792; brev med observationer o a medd i Astronomiches Jahrbuch [utg av J E Bodc], fur das Jahr 1790, Berlin 1787, s 149, 1792, tr 1789, s 155-157, 1798, tr 1795, s 237 f, 1805, tr 1802, s 131 f; se vidare Nordström, nedan aa, sp 93, 106, 126 f, 221.


Utgivit: Vetenskapsakademiens almanackor 1785-1803, Sthlm 1784-1802.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Arosenius, Bidr till det sv tabellverkets hist (1928); Canzli-rådet o fd K vetenskaps--academiens secreterares o astronoms HN:s bio-graphie (VAH 1815); EW Dahlgren, VA, Person-förteckmar 1739-1915 (1915); A Ellenius, Den atlantiska anatomin. Ur bildkonstens idéhist (1984); G Hilleström, MA, Matr 1771-1971 (1971); [CA Kock,] Åminnelse-tal öfver framlidne canzli-rådet herr HN (1817); S Lindroth, VA:s hist 1739-1818, 1-2 (1967); dens, Sv lärdomshist, Frihetstiden (1978); dens, Sv lärdomshist, Gustavianska tiden (1981); NVE Nordenmark, Pehr Wilhelm Wargentin, VA:s sekr o astronom 1749—1783 (1939); dens, Fredrik Mallet o Daniel Melan-derhjelm, två uppsala-astronomer (1946); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos- bibi 17:2, 1959), s 236 f, 258; J Nordström, Bibliogr suppl till NVE Nordenmark, Astronomiens hist ... (ibid, 17:2, utg:s suppl, 2, 1965); H Richter, Geografiens hist i Sverige intill år 1800 (ibid, 17:1, 1959); I Schnell, Bondpojken från Vrena blev almanackans fader (Södermanlands Nyheter 14 okt 1961); AF Skjöldebrand, Memoarer, 1 (1903), s 30

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare felaktig personuppgift, 2015-10-23
3. Se not 1, 2018-09-05


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Nicander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmaim), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8872
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Nicander, urn:sbl:8872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Widmaim), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se