Meriter

Nilsson, Johan Fredrik, f 28 mars 1870 i Uppsala, d 23 april 1918 i Sthlm, Matt. Föräldrar: gasverkseldaren Johan Erik N o Fredrika Charlotta Wängelin. Typografi Uppsala o Sthlm 90–98, bibl:revisor i Typografiska fören i Sthlm 93, led av styr för Sthlms arbetarebibl:förb 94–02, bibliotekarie vid Sthlms arbetarebibl från 94, medarb i Social-Demokraten 98–02, led av styr för Centralförb för socialt arbete 03–09, av styr för Folkbildn:förb:s bokförmedhbyrå 03–11, av stadsfullm i Sthlm från 05 (led av folkskoleöverstyr/folkskoledir från 08, av dess barnavårdsnämnd 09–15 o dess ekonominämnd 16–17, av löneregleringskomm 08–09, av centralbibl:komm 10–12, av beredn:utsk från 12, av styr för arbetarepartiets fullm:grupp), led av styr för AA från 06, av ABF:s representantskap från 12, revisor o budbärare i Sveriges storloge av IOGT 13–16, led av styr för Borgarskolan från 14, av styr för Sveriges allm bibl:fören från 15, kassaförvaltare där 15–17.

G 26 dec 1896 i Sthlm, Hedv El, m assistent Hilma Mathilda Larsson, f 14 mars 1869 i Håtuna, Upps, d 19 nov 1941 i Sthlm, Kungsh, dtr till järnvägsmannen Jonas Daniel L o Clara Lovisa Jansdtr.

Biografi

Efter en kort tid i bokhandel utbildade sig Fredrik N till typograf. Inom Typografiska föreningen i Sthlm fick han i början av 1890-talet sin första reella kontakt med biblioteksfrågor. Invald i styrelsen för det relativt nybildade Sthlms arbetarebiblioteksförbund åtog han sig hösten 1894 uppgiften att bli dess bibliotekarie.

Vid 1890-talets ingång saknades ännu egentliga folkbibliotek i Sthlm. Vad som fanns var några församlingsbibliotek med huvudinriktning på folkskolan, enstaka privata "lånebibliotek" och en begynnande biblioteksverksamhet på folkrörelsesidan, bl a inom det av Anton Nyström drivna Sthlms arbetareinstitut. I detta läge bildades 1891 Sthlms arbetarebiblioteksförbund efter ett upprop från socialdemokratiska förbundet till alla partiföreningar. Närmaste förebild var Arbejdernes Læseselskab i Khvn. Först 1901, under N:s energiska ledning, nådde emellertid biblioteket ett genombrott på tre fronter — ändamålsenliga lokaler i det nybyggda Folkets hus, ett första driftsbidrag från Sthlms stad och möjlighet att heltidsanställa bibliotekarien, som dittills fått nöja sig med ett blygsamt arvode. Följande år kunde därför N lämna sin anställning vid Social-Demokratens redaktion och helt ägna sig åt biblioteket.

Då Sthlm saknade en kommunalt förankrad biblioteksverksamhet, kom N med sin förening av engagemang och praktisk läggning att framstå som den ledande företrädaren för "folkbiblioteken" där, och 1904 kunde arbetarebiblioteket redovisa 40% av den totala utlåningen. Filialer tillkom från 1897 — den första på arbetarstadsdelen Södermalm — men efterhand också vandringsbibliotek och s k grenbibliotek i förorterna.

Sedan avgiften för boklån borttagits 1907 nåddes kulmen i lånefrekvensen — kanske för bibliotekets utveckling i stort — storstrejksåret 1909. Svackan därefter, bl a beroende på ekonomiska problem genom utträde av medlemsföreningar, bröts egentligen först 1915. Den vikande utlåningen satte N själv i samband med expansionen av billighetslitteratur, de s k 25-öresböckerna, och den nya biograffilmen.

Redan tidigare hade enskilda fackföreningsarkiv deponerats i arbetarebiblioteket. Genom samarbete mellan N och Oscar Borge (bd 5) bildades 1902 Arbetarrörelsens arkiv (AA) som en särskild avdelning med Borge som föreståndare. Först 1906 övertogs ansvaret för A A av SAP och LO.

Självlärd som bibliotekarie var N anmärkningsvärt angelägen om yrkets utveckling och professionalisering. Efter en studieresa till Danmark och Norge blev han 1904 först i Sverige med att använda det amerikanska s k Browneska systemet i låneexpeditionen: genom att bruka lösa kort i fickor i volymerna möjliggjordes bl a effektivare bevakningsrutiner. I detta avseende blev det Deichmanska folkbiblioteket i Kristiania hans stora förebild. I samband med folkbildningsmötet i Sthlm 1907 genomförde N den sannolikt första praktiskt inriktade kursen för folkbibliotekarier. Vidare medverkade han i en rad utställningar, den mest uppmärksammade vid nordiska skolmötet i Khvn 1905.

N:s pedagogiskt dikterade förkärlek för facklitteratur kom i någon mån i konflikt med ett minst lika starkt drag av marknadsanpassning — att öka utlåningen. I praktiken var facklitteraturens andel av arbetarebibliotekets bestånd jämförelsevis liten. Ett för tiden mer exklusivt drag hos N var hans intresse för barn- och ungdomslitteratur samt nordisk skönlitteratur på originalspråket.

Det ökande behovet av kommunala anslag för all biblioteksverksamhet föranledde N att redan 1901 uttrycka oro för styrning och "neutralisering" av förvärvspolitiken. I praktiken främjade han en gradvis övergång till en mer allmänt formulerad folkbibliotekstanke med inriktning mot alla grupper. Sedan N fått avslag på sin ansökan om partistöd på SAP-kongressen 1908 och i ljuset av erfarenheterna från krisen efter 1909 blev denna glidning hos N allt tydligare.

Tillsammans med bl a Fredrik Hjelmqvist (bd 19) och Knut Tynell hörde N till kretsen bakom uppropet till det första allmänna sv biblioteksmötet i jan 1915, som resulterade i bildandet av Sveriges allmänna biblioteksförening. Han tog också aktiv del i tillkomsten av Biblioteksbladet följande år. Redan tidigare hade han visat intresse för att skapa ett organ för biblioteksväsendet, och han medverkade relativt flitigt i Folkbiblioteksbladet, som till 1911 utgavs av Folkbildningsförbundet. Under några år utgav han medlemstidningen Minerva som språkrör för Sthlms arbetarebibliotek.

Kring sekelskiftet uppfattades ännu folkbildningsarbete, socialpolitik och biblioteksverksamhet som nästintill liktydiga begrepp. För N framstod biblioteksperspektivet som det primära och biblioteket mer som kärna än komplement. Inom Centralförbundet för socialt arbete, bildat 1903, ägnade han sig främst åt bibliografering av social litteratur men medverkade också i dess arbete att skaffa rättshjälp åt obemedlade. I det så tillkomna Folkbildningsförbundet gällde N:s engagemang främst den sk bokförmedlingsbyrån, som en tid hade monopol på förmedlingen av statsbidragsberättigad litteratur.

Först 1912 — delvis som följd av det så genomförda nya statsbidragssystemet för bokanskaffning, som förutsatte stor volym i verksamheten — tillkom ABF, som fick rent socialistisk profil, och där Rickard Sandler var ideologisk drivkraft. N arbetade på ett mer praktiskt plan för ABF:s bildande och presiderade vid två inledande överläggningar i juli och sept 1912. Senare under hösten ingick Sthlms arbetarebibliotek som en av ursprungligen sju moderorganisationer.

Tillkomsten av ABF skapade en form av konkurrens mellan studiecirkelbiblioteken och etablerade föreningsdrivna bibliotek, särskilt i de större städerna. Av detta skäl blev arbetarebiblioteksförbundets och N:s hållning gentemot ABF i praktiken något ambivalent. Först i dec 1917 träffades en överenskommelse med Sthlms ABF-avdelning om långlån till studiecirklar.

Sedan ungdomen var N aktiv nykterhetsman och positivt inställd till samarbete mellan arbetar- och nykterhetsrörelserna. Hans arbetsförmåga räckte även till insatser inom IOGT och dess distriktsloge i Sthlm. Han deltog i de s k förbudskongresserna och i nordiska nykterhetsmöten, likaså i världslogemötet i Hamburg 1911.

1905 invaldes N i stadsfullmäktige som en av tre socialdemokratiska representanter. Där arbetade han, bl a några år i den särskilda centralbibliotekskommittén, för att få till stånd ett kommunalt drivet folkbibliotek. Principiellt tycks N ha föredragit en form för detta som låg någonstans mittemellan en långt driven centralisering som i Kristiania och en relativt lös organisation som i Khvn. Först kort före hans död gjorde emellertid bankdirektör KA Wallenberg en donation som möjliggjorde uppförandet av en central biblioteksbyggnad. När stadsbiblioteket 1927 trädde i funktion, kunde det integrera det väl etablerade arbetarebiblioteket som främsta grund i sin nya verksamhet. N:s yttranden i fullmäktige visar att även kommunikationsfrågor och bostadspolitik hörde till hans intresseområden. Mot bakgrund av oroligheterna i Sthlm våren och sommaren 1917 och formerna för polisens ingripande pläderade N kraftfullt för inrättandet av en kommunal polisstyrelse.

Utan tvivel betraktade N själv Sthlms arbetarebibliotek och utvecklingen av folkbibliotekstanken som sin livsuppgift, inför vilken hans övriga ideella engagemang kom i skuggan. Detta gällde även de politiska, även om han 1912 synes ha varit påtänkt för ett FK-mandat för Örebro län. I sin allmänna kultursyn och uppfattning av biblioteken som en av de främsta drivkrafterna för folkbildning och sociala framsteg kan han knappast ses som fullt representativ för den politiskt organiserade arbetarrörelsen. På den punkten tangerade han den s k liberala arbetarrörelsen, även om något närmare samarbete med t ex Anton Nyström och Sthlms arbetareinstitut knappast kan påvisas.

Genomgående beskrivs N som ovanligt initiativrik, arbetsam och framför allt uthållig. Han ägde en klar administrativ fallenhet förenad med en för en självlärd ovanligt progressiv hållning till folkbibliotekens yrkesfrågor. Bibliofil eller samlare var han däremot inte. Bokbeståndet i hemmet tycks ha varit begränsat. Till det yttre upplevdes N vanligen som försynt och aningen svårtillgänglig, i talarstolen knappast flytande men knapp, saklig och behärskad. En vacklande hälsa nedsatte under det sista året hans arbetsförmåga.

Författare

Leif Gidlöf

Arkivuppgifter

Fragment av N:s arkiv i AA. — Brev från N i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Folkbiblioteken i Köpenhamn och Kristiania samt några svenska bibliotek. Deras organisation o verksamhet. [Omsl: ... Kristiania. Redogörelse för en studieresa sommaren 1903.] Sthlm 1903. 56 s. — Anvisningar och råd i fråga om skötseln av studiecirkelbibliotek. Sthlm 1914. 23 s. (Arbetarnes bildningsförbund, Riksförb för biblioteks- och föreläsningsverksamhet.) — Bidrag i: Folkbiblioteksbladet, utg af Folkbildningsförbundet, årg 2-9, 1904-11, Sthlm.

Redigerat: Stockholms arbetarebibliotek 1892— 1902. Redogörelse utg till 10-årsdagen. Enl uppdr. Sthlm 1902. 32 s. - Stockholms arbetarebibliotek 1892-1917. Minnesskrift utg till 25-årsdagen. Sthlm 1917. 96 s. — Minerva, tidn för Stockholms arbetarebiblioteksförbund, 1906, nr 1, 1907:1/2, 3, 1908:1, [2.] December, 1913:[1.] Oktober, Sthlm, 4:o, 16, 7, 7, 7, 7, 4 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bouppt efter N 1918:1010, SSA. H Larsson, Tidstecken. Sthlms arbetarebibi o samhällskroppens utformn 1892—1927, ms hos förf.

B Andersson, Folkbildn i perspektiv, studieformen 1870-2000 (1980); I Bolin, Sthlms arbetare-inst 50 år, 1880-1930 (l930); Centralförb för socialt arbete 1903-1928 (1928); Femtio års godtem-plararbete i Sverige (1929); Folkbildningsförb, Minnesskr... 1903 25/9 1928 (1928); N Genell, Sveriges allm bibbfören 1915-1940 (Bibhbladet 1940, s 198 ff); H Heffler, Arbetarnas bildningsförb 1912-1962 (1962); K Kilbom, Ur mitt livs äventyr (1953); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); Sthlms stadsfullm 1913-1938 (1938); Sthlms stadsfullm:s handhar o yttranden 1908— 1917 (1909-18); Sv folkrörelser, 1 (1936); Typografiska fören i Sthlm ett hundra år, Minnesskr 1846-1946, 1 (1946); FEÅhlander, FN (Meddel från Sthlms arbetarebibi 1921:4); dens, Sthlms ar-betarebibks förb 1891-1927 (1927); J Åkerstedt, Den litterate arbetaren (1967). — Nekr över N i Bibhbladet 1918, s 80 f. Meddel av högskoleadjunkt Magnus Torstensson, Borås, o bibliotekarie Lars Ljunggren, Sthlm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Fredrik Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8944
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Fredrik Nilsson, urn:sbl:8944, Svenskt biografiskt lexikon (art av Leif Gidlöf), hämtad 2024-04-24.