Sven G Markelius

Född:1889-10-25 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1972-02-24 – Danderyds församling, Stockholms län

Arkitekt


Band 25 (1985-1987), sida 165.

Meriter

Markelius, Sven Gottfrid, f 25 okt 1889 i Sthlm, Maria, d 24 febr 1972 i Danderyd, Sth. Föräldrar: målarmästaren Frans Oscar Jonsson o Hilma Augusta Lundin. Mogenhetsex vid h a l på Södermalm, Sthlm, 20 maj 08, elev vid KTH 13 sept 09, avgångsex från dess fackavd för arkitektur 30 april 13, elev vid konsthögskolan 30 sept 1331 mars 15, praktiserande arkitekt hos arkitekterna R Östberg, I Tengbom, E Lallerstedt o T Grut 15, anst hos 1915 års bangårdskommission lör utredn av med bangårdsfrågan sammanhängande stadsplane- o byggmfrågor 1518, assistent i husbyggn:lära vid KTH 2 maj 1824, tjänstg arkitekt utom stat vid byggmstyr 1938, amanuens o vik intendent vid byggn:-styns stadsplanebyrå 2024, förest för standardiseringskommissionens ritkontor för standardisering av byggn:snickerier 20, arkitekt vid Sthlms stads kyrkogårdsnämnd 2031, led av styr för Sv arkitektfören 2831, ordf där 3841, sekr i Sthlms byggn:fören 2830, ordf där 3032, ordf i fören:s rationaliseringskomm 31, led av styr o redaktionskomm för tidskr Byggmästaren 3234, av styr för Sv slöjdfören 3542, av fören:s arbetsutsk 3541, speciallärare i byggn.lära vid KTH 1 jan 3730 juni 41, vik prof i samma ämne där 7 febr1 juni 38, byggn:råd o chef för byggn:styr:s utredn:byrå 14 okt 3844, led av 1940 års civila byggn:utredn aug 40dec 44, av komm ang standardisering inom byggn:väsendet 4248, led av statens komm för byggmforskn 43, stadsplanedir o chef för Sthlms stads stadsplanekontor 1 nov 441 nov 54, led av nationalmuseiutredn dec 44juli 49, av komm ang mekaniserad tillverkn av hus julisept 45, av FN:s konsultgrupp i New York 47, visiting prof vid Yale University, New Haven, Conn, USA, 49, led av Stor-Sthlms trafikutredn mars 49okt 54, av Unescos rådgivn:komm i Paris 5258, av Unescos Art Committee från 54, ordf i Sv arkitekters riksförb 54, prof:s namn 27 nov 59, visiting prof vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, o University of California, Berkeley, USA, 62. LFrKA 41.

Sb 2734 m förf Viola Ingeborg Margareta Wahlstedt, f 31 aug 1901 i Sthlm, Klara, dtr till fältläkaren Axel Johan Gabriel W o Astrid Reenstierna samt g 1) Borsi o 2) Guillemaut; g 22 nov 1938 i Sthlm, Ad Fredr, m Karin (Ka) Simon, f 2 april 1913 där, Kungsh, dtr till överläkaren Henrik Jakob Moritz S o Tekla Maria (Maja) Karolina Haglund.

Biografi

Sven M:s far hade egen målarfirma på Hornsgatan på Södermalm, Den låg i en hantverksgård av gammal modell med inkörsport till gården och verkstäder kring en planterad gård en levande hantverksmiljö som betydde mycket för M:s yrkesval. M:s mor startade en syateljé för damunderkläder. Namnet Markelius, som hänsyftar på släktgården Mark i Fornåsa socken i Östergötland, tog M först på 1920-talet som etablerad arkitekt.

M:s långa verksamhet som arkitekt sträcker sig från mitten av 1910-talet till hans död 1972. Det var en period med många brytpunkter inom arkitektur och stadsplanering, och M stod ofta i frontlinjen för de nya idéerna. Under hans första år som utexaminerad arkitekt var nationalromantiken det förhärskande arkitekturidealet. I denna anda ritade M 1913 ett förslag till Tekniska högskolans kårhus, som dock utformades i en helt annan stil 17 år senare. Efter de, två åren vid konstakademins arkitekturavdelning arbetade han en period hos Ragnar Östberg. Det var vid tiden för stadshusbyggandet, och M engagerades främst för utformningen av den ståtliga östfasaden. Liksom många unga arkitekter sökte han sig även till andra namnkunniga förebilder inom yrkesområdet och arbetade under den närmaste tiden också hos Ivar Tengbom, Erik Lallerstedt (bd 22) och Torben Grut (bd 17).

Inom arkitekturen efterträddes nationalromantiken av tjugutalsklassicismen. I denna stil ritade M sitt förstaprisbelönade bidrag till bostadsutställningen Bygge och bo med mottot Ryggen mot världen, näsan mot härden. Förslaget realiserades vid Kyrkviken på Lidingö 1925 och utformades av M som en liten trädgårdsstad med medelklassvillor i klassicistisk stil.

S å vann M tävlingen om konserthus i Helsingborg. Även här var hans bidrag i tjugutalsklassicismens anda. Det omarbetades dock av M själv och blev med sin klara funktionsuppdelning och sina karaktäristiska strävpelare i betong ett av den sv funktiona-lismens tidiga, stora verk, invigt 1932. Det anses fortfarande ha mycket god akustik, något som i hög grad är ett resultat av M:s akustikstudier i Paris for den framstående ingenjören G Lyon, som hade konstruerat konsertsalen Salle Pleyel. Till Helsingborgs konserthus, liksom till flertalet av de offentliga byggnader som M projekterade, ritade han även inredningen. Här presenterades hans berömda, stapelbara trästol, en enkel men effektiv konstruktion, där stolarna kunde kopplas samman till fasta bänkrader.

Bland M:s mer betydande, funktionalistiska verk kan nämnas hans egen villa i Nockeby från 1930 och från s å Tekniska högskolans kårhus, där han samarbetade med Uno Åhrén. Det senare var tillkommet vid en tävling, där M:s och Åhréns förslag inte fick första pris men rekommenderades till utförande. Båda verken har de för funktionalismen typiska dragen: oornamenterade, slätputsade, ljusa fasader, långa fönsterband, platta tak, kubiska och halvcylinderformiga volymer osv, och båda har fått en välbalanserad, harmonisk helhet. På 1950-talet hade tillströmningen av teknologer blivit så stor att kårhuset inte längre räckte till, och M ritade då en tillbyggnad tillsammans med Bengt Lindroos. Byggnadsföreningens hus på Norrlandsgatan i Sthlm, från 1937, förstört av bombattentat i början av 1980-talet men återställt i ursprungligt skick, präglas av sina genomtänkta vackra rumssammanhang och sin utsökta matsals- och klubbinredning.

Ett av M:s mest kända projekt är kollektivhuset på John Ericssonsgatan i Sthlm, färdigt 1935. En drivande kraft bakom projektet var skribenten Viola Wahlstedt, med vilken M sammanlevde. M hade också i samarbete med Alva Myrdal och Yrkeskvinnornas klubb redan 1932 presenterat ett förslag till en stor kollektivhusanläggning i Alvik. Idén möttes av intresse men mest av misstro, och pressen framställde M:s projekt som ett ifrågasättande av äktenskapet. Kollektivhuset på John Ericssonsgatan visade att målet snarare var det motsatta: barnpassning, restaurang och städ- och tvätthjälp skulle ge yrkesarbetande kvinnor mera tid för make och barn. I första hand var lösningen dock inte till för arbetarklassen utan för familjer och ensamstående med högre inkomster, eftersom systemet förutsatte anställd, avlönad personal. M var själv vice värd i kollektivhuset i flera år och ledde den bostadsrättsförening som ägde huset. Vid Stockholmsutställningen 1930, som innebar funktionalismens genombrott i Sverige, spelade M en aktiv roll i bostadsavdelningen och bidrog bl a med en liten lägenhet och en villa. Han ritade också sjukhusavdelningens paviljong samt möbler och inredningar för olika avdelningar. Utställningen och den nya arkitekturen mottogs både med uppskattning och stark kritik, och året därpå medverkade M i försvarsskriften "Acceptera". Mottot var: "acceptera den föreliggande verkligheten endast därigenom har vi utsikt att behärska den, att rå på den för att förändra den". Författarna var kritiska till att man hittills alltför lite hade sysslat med bostäder och bruksföremål för de stora grupperna i samhället och i för hög grad ägnat sig åt estetiska frågor för ett elitskikt. Ett exempel på det bostadssociala engagemanget var "barnrike-husen", som blev ett led i den bostadspolitik som socialdemokraterna började bygga upp under 1930-talet. M var en av de arkitekter som medverkade genom att utforma sådana flerfamiljshus för barnrika familjer. Två liknande hus ritade M för byggmästare Olle Engkvist i kv Gräset på Södermalm i Sthlm 193032.

I funktionalismens program låg också tankar på ett rationaliserat och därmed förbilligat byggande och på funktionsstudier som utgångspunkt för byggnadernas utformning. Redan 1919 hade standardiseringskommissionen börjat sitt arbete med frågor kring rationalisering, standardisering och köksutformning, och M hade från 1920 varit föreståndare för kommissionens ritkontor för byggnadssnickerier. För kommissionens räkning bidrog han också med ett modellkök i 1928 års Bygge och boutställning.

Under 1930-talet startades flera radikala tidskrifter och M medverkade bl a i Spektrum och Fönstret. Spektrum gav ut serien Arkitektur och samhälle, där M var redaktör tillsammans med Viking Göransson. Han deltog också vid samma tid i den kulturella kretsen Trettonklubben i Sthlm som blivit förevigad i Eyvind Johnsons Krilonsvit.

Stadsplanering var en viktig sida av M:s verksamhet. 1926 genomfördes hans stadsplan för Visby ytterområde. I tävlingen om stadsplan för Fredhäll 1927 fick han ett delat första pris. Ett av hans principiellt viktiga bidrag var förslaget till stadsplan för en del av Ladugårdsgärde i Sthlm 1928, året före den stora tävlingen om samma område. Inspirerad av bl a Le Corbusier lade M in ett antal höga skivhus i öppna kvarter "hus i park". Förslaget genomfördes inte, utan i stället utfördes en mer traditionell, symmetrisk stadsplan. M ritade också många enfamiljshus, bl a billiga tjänstemannabostäder vid Solsidan i Saltsjöbaden 193234. Ett av hans intressantaste projekt för enfamiljshus gällde Orområdet (nuv Hallonbergen) i Sundbyberg (1958). Detta täta, markbesparande radhusprojekt med överbyggda gångvägar, avsett för 15000 personer, var ett ekonomiskt alternativ till höghusbebyggelsen men kom aldrig till utförande.

Under kriget gav Cellulosabolaget (dåv Holmsunds ab) i Umeå M i uppdrag att utarbeta ett monteringsfärdigt trähus ett exempel på hur industrin försökte hitta nya produkter som alternativ i den krympande marknaden under kristiden. M utvecklade ett modulsystem med 60 cm som bas och gjorde ett antal alternativa förslag. En större variant av detta hus byggde han åt sig och sin familj i Kevinge 1944. Det kom att presenteras i många av världens arkitekturtidskrifter som exempel på den anspråkslösa men genomarbetade och till naturen utomordentligt väl anpassade sv villabostaden. Arkitektgrupper från Europa kom gärna på besök i den berömda villan, och även Cellulosabolaget sände delegationer för att titta på "provhuset". M hade också utarbetat ett fläktsystem där varmluft mellan dubbla golv blåstes ut genom reglerbara springor längs väggarna, ett system som användes första gången i Kevinge-huset.

I Kevinge fick M också tillfälle att förverkliga sina ambitioner som trädgårdsarkitekt och landskapsplanerare, och markplaneringen gav huset en stor del av dess ryktbarhet. M hade annars arbetat med trädgårds- och landskapsfrågor i samband med parkanläggningar och kyrkogårdar, bl a som arkitekt i Sthlms stads kyrkogårdsnämnd 192031. Fredriksskansparken i Kalmar 1920, kyrkogården i Simrishamn 1925 och begravningsplatserna i Bromma och Nyköping, båda från 1933, är några av hans arbeten på detta område. Till världsutställningen i New York 1939 fick M uppdraget att utforma den sv paviljongen, utförd i trä och stål. Resultatet fick starka lovord, inte minst for den lilla svala sv trädgård med björkar och blommor som ingick i anläggningen.

En av sina viktigaste insatser gjorde M som stadsplanechef i Sthlm 194454. Det var under en period då riktlinjerna för framtidens Sthlm drogs upp och i viss mån genomfördes, för att fullföljas under de påföljande decennierna. Redan året efter hans tillträde som stadsplanechef förelåg ett första förslag till riktlinjer för generalplan för Sthlm med rubriken Det framtida Stockholm. Efter remissomgångar och bearbetningar var Generalplan för Stockholm färdig 1952. Bättre än någon annan presenterar och sammanfattar skriften efterkrigstidens stadsplaneidéer i Sverige. Med inspiration från England diskuterades här storstadens fördelar och nackdelar och olika tillväxtmöjligheter. Uppdelningen av staden i mindre, överblickbara enheter grannskap försörjda genom service och gemensamhetslokaler i stadsdelscentra "community centers" var en av de ledande idéerna när det gällde förortsbebyggelsen. När Vällingby byggdes på 1950-talet, under ledning av M, förverkligades den första "abc-staden": arbete, bostäder, centrum. Tanken var att förorten skulle fungera som en helhet, en fullständig stad, där människor bodde och arbetade i samma område. Vällingby betraktades också som en mönsterförort, ett alternativ till sovstaden, och studerades ingående av både svenska och utländska planerare. Under M:s tid som stadsplanechef infördes också för första gången i Sthlms planering ett från biltrafik separerat gång- och cykelvägnät mellan bostäder, butiker och skolor. Förebilden var Radburn i USA, och i Sthlm tillämpades systemet första gången i Västertorpsplanen från 1947. Också i radioprogram och artiklar från 1930-talet hade M ägnat uppmärksamhet åt frågan om trafikseparering.

M:s huvuduppgift som stadsplanechef blev emellertid nedre Norrmalmsregleringen, ett av efterkrigstidens allra största ingrepp i Sthlm. Besluten om regleringen var tagna s å han tillträdde, och 1946 kom stadsbyggnadskontorets skrift Förslag till stadsplan för nedre Norrmalm. M fick ansvaret för genomförandet av planerna för Sergels torg (då kallat Sveaplatsen) och de fem höghusen. I de fortsatta faserna av regleringen var M:s deltagande begränsat. En uppföljning av arbetet fick han genom uppdraget att rita tredje höghuset vid Sergels torg, färdigt 1963.

M trivdes trots många kommittéuppdrag bäst vid ritbordet. Han var synnerligen arbetsam och omsorgsfull, ständigt beredd att ompröva lösningar för att nå bästa resultat. Därför sköt han också gärna på definitiva beslut. Parallellt med sin tjänst som stadsplanechef hade M eget kontor, och även som pensionerad fick han uppdrag i form av utredningar och husprojekteringar. Ett av M:s mest kända projekt är Folkets hus med stadsteatern i Sthlm, påbörjat redan på 1940-talet och färdigt 1960. Det hade föregåtts av Folkets hus i Linköping, färdigt 1952. Ett av de intressantaste uppdragen från Sthlms stad gällde en ny stadsteater i kv Överkikaren vid Slussen. M:s förslag från mitten av 1960-talet innehöll två scener och en foajé med en storslagen utsikt, dels in mot Mälaren och Stadshuset, dels ut mot Saltsjön. En mer förträfflig utblickspunkt över Sthlm är svår att tänka sig, men projektet kom aldrig att utföras, eftersom staden beslöt att bevara vissa hus i kvarteret. M gjorde om förslaget och arbetade med det ännu samma dag han dog.

M:s nyskapande och rationella tänkande gjorde sig gällande inte bara inom yrkesområdet utan även i hemmet. När hembiträdesbristen var stor på 1950-talet, uppfann han för familjens räkning en säng som inte behövde bäddas om, genom att underlakan och påslakan var fastknäppta vid madrass respektive täcke. Dessa kunde lätt rullas samman och ge en bekväm dagbädd. M var också stor båtentusiast och ritade och lät bygga en egen båt.

När M 1937 ritade en villa i Bromma för sina goda vänner Alva och Gunnar Myrdal, uppfann han en skjutbar mellanvägg för sovrummet, vilket väckte viss uppmärksamhet och diskussion i pressen. Ytterligare exempel på hans uppfinningsrikedom är när han på 1960-talet experimenterade fram fasadelement genom att gjuta betong i formar gjorda av t ex äggkartonger, gummimattor och plastprofiler. Ett resultat kan beskådas i Sverigehuset i Sthlm, där fasadelementen är gjutna mot rafflade gummimattor och sedan bearbetade för hand för att fa en levande yta.

Även textilarbeten gav sig M i kast med. I samband med uppdraget att rita Folkets hus i Linköping utformade han också ridån till biografen, eftersom han inte kunde hitta någon lämplig textil i handeln. Pythagoras, som mönstret döptes till, var ett triangelmönster tryckt på röd sammet. Textilen kom också att tillverkas för försäljning. Inte heller konsthantverk var honom främmande, och han ritade och lät tillverka en ring med ärvda ädelstenar åt sin hustru Ka. Också måleriet höll han levande, framför allt akvarellmålning, och många av hans perspektivteckningar i samband med arkitektuppdrag har en god konstnärlig kvalitet.

M:s entusiasm för trädgårdar visade sig i hans tidiga intresse för giftfri odling och kompostering, och han kallades med en vänlig travestering av sina kolleger för "den förste nykompostianen". Detta syftade även på hans tankar om den självförsörjande staden. En svår infektion, som han drabbades av under New York Fair 1939, och som hade inverkan på hans kroppsliga hälsa under många år, gjorde att han också var intresserad av kostvanor och tidvis var vegetarian.

M är en av de få internationellt kända arkitekterna under efterkrigstiden, dels för sin medverkan i olika internationella organisationer, dels för de utredningar och uppdrag han utförde för FN i New York. Här gjorde han både stadsplaneutredningen för FN-byggnadens placering och inredningen av ECO-SOC:s rådssal 1952. Hans sista internationella uppdrag gällde kulturcentrum och kongresshus i Giessen, Västtyskland, färdigt 1966.

M var utpräglat kreativ och sökte ständigt nya lösningar på tekniska och konstnärliga problem. Hans arkitektur är i hög grad präglad av uppfinningsrikedom och nyskapande, samtidigt som hans formkänsla alltid har givit byggnaderna en klar helhet. Han har varit en betydelsefull auktoritet inom arkitektkåren.

M var mångsidigt begåvad. Vid sidan om arkitekturen var sång hans specialintresse, och han tog tidigt sång- och pianolektioner. Han blev antagen som elev på operaskolan 1915, då han höll på att avsluta sina studier vid konsthögskolan, men avstod från denna musikutbildning för att helt ägna sig åt arkitektyrket. Sånglektioner tog han dock under hela livet, och han underhöll ibland kolleger vid Teknologföreningens möten, med tyska lieder, operaarior ur Don Carlos och sånger av Ture Rangström.

Författare

Eva Rudberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s ritn:saml, korrespondens, pressklipp, mm i Arkitekturmus, Sthlm. Arkivalier efter M även i hustrun Ka's ägo. Arkitekt Bengt Lindroos, Sthlm, som under många år var M:s närmaste medarbetare, har med M gemensamt material i sin ägo.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några synpunkter på områdets planläggning och bebyggelse (Katalog över Li-dingöutställningen Bygge och bo ... 1925, Sthlm 1925, s 913). - Ett stadsplaneförslag för Visby ytterområden (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 19, 1927, Sthlm, 4:o, s 76-81; även sep, 6 s). -Konstruktion och form i modernt husbyggande [inledningsföredrag] (TT, årg 59, 1929, Sthlm, 4:o, avd Väg- och vattenbyggnadskonst, s 153156). Acceptera [omsl: acceptera den föreliggande verkligheten ...] Sthlm 1931. 4:o. 199 s. (Tills med G Asplund, W Gahn, Gregor Paulsson, E Sundahl o U Åhrén.) Das Haus des Architekten Sven Mar-kelius, Stockholm (Wasmuths Monatshefte Bau-kunst und Städtebau, Jahrg 15, 1931, Berlin, Wien, Zurich, 4:o, s 394-398). Kollektivhuset, ett centralt samhällsproblem (Arkitektur och samhälle, 1, Sthlm 1932 (= Spektrum, årg 2, 1932, Sthlm, nr 7/8, specialnr), s 5364). Bostadsfrågan såsom socialt planläggningsproblem (ibid, [2,] 1933 (= Spektrum, 3, 1933, [nr 4-5]), s 3-28). "Hur uppfattar Ni arkitektens uppgift i samhället?" [enkät] (ibid, [4,] 1933, s 1113). - Kollektivhuset som bostadsform (Form, Svenska slöjdföreningens tidskr, årg 31, 1935, Sthlm, 4:o, s 101103). -Olika husbredder och deras byggnadskostnader (Plan, tidsskrift for bolig- og byggesparsmål, 1935, Oslo, 4:o, h 3, s 18-20). Ein Vortrag [referat] (Deutsche Bauzeitung, Jahr 69, 1935, Berlin, 4:o, s 205 f). Sveriges utställning i New York (Bygge-kunst, norske arkitekters tidsskr for arkitektur og anvendt kunst, årg 21, 1939, Oslo, 4:o, s 151-153). — "Hemmet som växer" (Form, 36, 1940, s 160167). Gunnar Asplund t (TT, 70, 1940, [Allmänna avd,] s 420). Det framtida Stockholm. Riktlinjer för Stockholms generalplan. Sthlm 1945. 108 s. [Föret; tills med G-F Ahlberg, E v Hofsten, S Lundberg, G Sidenbladh; utg av Stockholms stads stadsplanekontor.] [Ny uppl] 1946. 122 s. Vad säger Stockholm om Guldheden? [intervju] (Vår stad, tidskr för i Stockholms stads tjänst anställda, årg 9, 1945, Sthlm, 4:o, s 106). Stadsholmen och genomgångstrafiken (SSEÅ, 1946, Sthlm, s 177 193). — Synpunkter på moderna bostadsplaner (Föredrag och diskussioner vid Svenska kommu-nal-tekniska föreningens stadsbyggnadsvecka IV i Stockholm den 2124 april 1948 [omsl: Stadsbyggnad, Svenska ... IV, 1948], [Sthlm, tr] Hälsingborg 1948, s 7594). Town-planning in Stockholm. Housing and traffic (Ten lectures on Swe-dish architecture, Published by Svenska arkitekters riksförbund ..., Ed by T Plasnge Jacobson, S Silow, Sthlm 1949, s 62-78, 4 pl-bl; tills med G Sidenbladh). — Town planning problems of Stockholm (Architects' year book, 3, London 1949, 4:o, s 6475). Människan i centrum? (Plan, [omsl: Tidskr för planering av landsbygd och tätorter, utg av Föreningen för samhällsplanering,] årg 4, 1950, Sthlm, s 5157; även i eng uppl, vol 4, 1950, s 4753: The human being first). De senaste årens stadsplanering i Stockholm (Svenska kommunaltekniska föreningens handlingar, 1952, n:r 6, [Sthlm 1952,] s 112). - Herr redaktör! [insändare om Norra latin] (Sunt förnuft, årg 32, 1952, Sthlm, 4:o, s 20). Höghus ger Stockholm dess nya stadsbild 2050 [intervju] (Byggnadsindustrin, årg 22, 1952, Sthlm, 4:o, s 178-180, 188). La nuova cittå di Vällingby (Urbanistica, rivista tri-mestriale delflstituto nazionale di urbanistica, anno 22, 1952, Roma (trTorino), 4:o, n. 10/11, s 45 f, 2 pl). Relation of dwelling type and plan to layout of residendal quarter (XXI international congress for housing and town planning, 1952 Lisbon Lisbonne, The relation between dwelling type and plan and the layout of the residential quarter / La relation ..., Amsterdam [1952], s 3640). - ECOSOCs rådssal i FN:s nybyggnad i New York. Sthlm 1953. 4:o. 5 s. [Ur Byggmästaren 1953, nr A 12.] Urban land policies: Sweden (Housing and town and country planning [rubr], United Nations publication [Department of social affairs], Bulletin 7. Urban land, problems and policies [omsl], New York (tr i Frankrike) 1953, 4:o, s 108-113). - Diskussionsinlägg [referat] (Plan, 8, 1954, s 88 f). Vällingby, den levande förorten. Den nya linjen i Stockholms stadsplanering (Svenska hem i ord och bilder, årg 43, 1955, Sthlm, 4:o, s 2123). Vällingby och den aktuella Stockholmsplaneringen (SSEA, 1955, s 175186). Trades union centre, Stockholm (Architectural design, vol 25, 1955, London, 4:o, s 380-382). - The struc-ture of Stockholm, []] — 3 (Town and country planning, vol 24, 1956, London, s 575580, 636-642, o 25, 1957, s 87-91). - Städtebauliche und architek-tonische Aspekte (Schriftenreihe des Genossen-schaftsinstituts "Im Griiene", Bd 3. Das Shopping Center in Europa, Vorträge ... und Diskussions-protokolle, Riischlikon, Zurich, 1957, s 7385). Storstadsdel I. Ett projekt (Att bo, HSB:s tidskr för bostad o samhälle, 1958, Sthlm, s 173-176). -Idéer och verklighet i stadsplaneringen (Levande stad, En bok tillägnad Carl Albert Andersson ..., Sthlm 1959, 4:o, s 251-265). - Rundvandring med professor Sven Markelius i Folkets hus i Stockholm [intervju] (Sten, tidskr för Sveriges stenindustri, årg 22, 1960, Sthlm, 4:o, nr 3, s 4-6). -Stockholms Folkets hus. Sthlm 1961. 4:o. 14 s. [Ur Arkitektur s å.] Kontorshus i Stockholm, för skogsindustriföreningarna (Byggnadsvärlden, årg 52, 1961, Sthlm, 4:o, s 551554). Skogsindustri-huset i Stockholm. Sthlm 1962. 4:o. 6 s. [Ur Arkitektur 1961.] Tendenser i svensk arkitektur ... (Ny svensk arkitektur ... [omsl; katalog till utställn i Svea-galleriet, Sthlm, sommaren 1962], Sthlm [1962], s [3 (]; [annan uppl av dess engelska parallelltext:] Swedish architecture, Exhibition of Swedish architecture in the USA, Solna u å, s 13). Trade union's congress and cultural centre, Stockholm, Sweden (Architectural design, 32, 1962, s 6670). Nouveau centre commercial de Stockholm (L'architecture d'aujourd'hui, année 33, 1962[-63], Boulogne, 4:o, n 101, 1962, s 62-67). - Svensk arkitektur 1930 och idag (Plan, 17, 1963, s 85—87). — Il nuovo centra di Stoccolma (Casa-bella / Continuitå, n. 275, Milano 1963, 4:o, s 3-16; ur Arkitektur 1962). — Architecture in a social context (Architectural record, vol. 135, New York 1964, 4:o, no. 3, s 153). — Funktionalismen av i går och idag [intervju] (Byggnadsindustrin, 35, 1965, nr 19 B (Specialnr), s 11-13). — Stadsteater, Stockholm, City theatre. Sthlm 1966. 4:o. 25 s. [Utvidgat omtr ur Arkitektur 1965.] (Tills med U Willers o F Sundström.) National - international (ARK / arkkitehti / arkitekten, Finnish architectural review, 1967, Hfors, 4:o, nr 78, s 7). Vart tog alla röda arkitekter vägen? [intervju] (Arkitekten, SAR:s medlemsblad, 1969, Sthlm, s 220 f). -Relazione sulla sede delle Nazioni Unite, 1947 (S Ray, Il contributo svedese alfarchitettura contem-poranea e 1'opera di Sven Markelius, Roma 1969, s 169175; jämte övers även av utdrag ur Acceptera, 1931, Byggmästaren 1956, Plan 1963 o Architectural record 1964). Bidrag i bl a Byggmästaren 192530, 193234, 193639, 194143, 194547, 195354, 195657 o forts Arkitekten 195962, 1965, Fönstret, 1930, nr 7, 1932, nr 17, 2628, 1935, nr 5, allt Sthlm, 4:o, enl uppg även i bl a Das neue Frankfurt, c:a 193031, Frankfurt am Main, Innendekoration, Jahrg 56, 194748, Stuttgart, 4:o, L'age nouveau, 1953, Paris, L'architecture d'aujourd'hui, 1954, Boulogne, 4:o; medv i dagspress, bl a Expressen 1955, 22 o 26 april, StT 1965, 4 maj, DN 1965, 5 juni; se även Förteckning över statliga utredningar 19041945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 483, 506 f, 551, 801, 949.

Redigerat: Arkitektur och samhälle, 1[2], Sthlm 193233, 140, (22) s, 71, (13) s [anon] = Spektrum, årg 2, 1932, nr 7/8 specialnr, resp 3, 1933, [nr 45]; i redaktionskommittén för Fönstret, 1932, nr 19 1936, nr 2, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Wahlgren, S M, arkitekt o stadsplanerare (3-betygsuppsats, instit för konstvetensk, StU, 1972).

E Rudberg, Uno Åhrén (Statens råd för byggn:forskn, T 11, 1981); G Sidenbladh, Planering för Sthlm 19231958 (1981); Sv TeknF; O Volny, M o bostadsfrågan (Fundament, 5, PANinformation, 1974).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven G Markelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Rudberg), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9111
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven G Markelius, urn:sbl:9111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Rudberg), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se