Johann Friedrich Mayer

Född:1650-12-06 – Tyskland (i Leipzig)
Död:1712-03-30 – Polen (i Stettin)

Biskop, Teolog


Band 25 (1985-1987), sida 291.

Meriter

Mayer, Johann Friedrich, f 6 dec 1650 i Leipzig, d 30 mars 1712 i Stettin. Föräldrar: pastorn Dr theol Johann Ulrich M o Ursula Sophia Braun. Inskr vid univ i Leipzig 27 juni 53, åter inskr 31 mars 66, fd mag där 30 jan 68, studier vid univ i Strasbourg 6869, lördagspredikant i Leipzig 29 jan 72, pastor o superintendent i Leisnig vid Leipzig 13 maj 73, TL vid univ i Leipzig 29 maj 73, TD där 19 okt 74, pastor o superintendent i Grimma, Sachsen, 27 nov 78, teol prof vid univ i Wittenberg 12 maj 84, pastor vid Jakobikyrkan i Hamburg 24 okt 86, dessutom teol prof i Kiel o överkyrkoråd i Holstein 87, överkyrkoråd för Sveriges tyska provinser 21 aug 91, överste kyrko- o konsistorialråd hos abbedissan av Quedlinburg 17 juli 98, generalsuperintendent i Pommern 11 maj 01, preses i konsistoriet, förste teol prof o stadssuperintendent, praepositus o pastor i Nikolaikyrkan, allt i Greifswald, 29 okt 01, prokansler vid univ där från 01.

G 29 maj 1673 (separerade före 1686) i Leipzig m Katharine Sabine Welsch, dtr till prof, Dr med Gottfried W o Maria Anckelmann.

Biografi

M är i dag mest känd som en av pietismens bittraste fiender och en förkämpe för den lutherska ortodoxin i Tyskland. Denna bild är starkt förenklad och skymmer M:s betydelse för vetenskap och undervisning i Sveriges tyska provinser.

Sin teologiska utbildning fick M vid de ortodoxa universiteten i Leipzig och Strasbourg, men såväl under sin tid som teol prof i Wittenberg som under sina första år i Hamburg uttalade han sig med sympati om Spener och dennes i Pia desideria 1675 framlagda reformtankar. Det var först i Hamburg som M började sina ryktbara fälttåg mot pietistiska strömningar av olika slag. Mest kända är stridigheterna om ett förbud mot operaföreställningar i staden (168788), om en av M tillstyrkt ortodox religionsed (1690) och om pastor J H Horbius' verksamhet vid Nikolaikyrkan (169394). Striden om religionseden ledde till offentlig brytning och utdragen publicistisk fejd mellan M och Spener (169096).

Från Hamburg sökte M på olika sätt befordran i sv tjänst. Nils Bielke tycks därvid ha varit hans främste gynnare. Redan 1689 var M på förslag som prokansler vid Dorpats universitet, sannolikt också som pommersk generalsuperintendent. Efter sin utnämning till överkyrkoråd i de tyska provinserna anlitades M inte bara i konfessionella utan även i universitetspolitiska frågor. 1694 lyckades han förmå kungen att utfärda ett skarpt antipietistiskt religionsplakat för de tyska provinserna. Däremot sökte han förgäves vinna gehör för sin plan att flytta universitetet från Greifswald till Stettin. Inte heller fick han plats i den kommission som 1699 utförde visitationen av Greifswalds universitet.

Utnämningen till pommersk generalsuperintendent 1701 skedde på förslag av lantständerna och provinsialregeringen. M såg som sin främsta uppgift att förbättra det enligt hans uppfattning i upplösning stadda kyrko-och skolväsendet och undervisningen vid Greifswalds universitet. Bl a ville han skärpa professorernas föreläsnings- och disputationsskyldighet, höja prästernas teologiska bildning, utge en ny psalmbok, införa regelbundna katekesförhör och förbättra skolundervisningen framför allt på landsbygden. Han var känd för sin oreserverat prosvenska hållning, som bl a tog sig uttryck i förslag att inrätta sv skolor i en rad pommerska städer. M:s stora auktoritet som teolog och mångsidigt bildad vetenskapsman undergrävdes dock snart av en lika stor brist på tålamod och flexibilitet. Alltför ofta kolliderade hans maktmedvetna krav med provinsens hävdvunna, av kungen inte minst under pågående krig respekterade privilegier, och så torde han efter bara några få år ha mist nästan allt politiskt stöd såväl inom provinsen som hos kungens omgivning och i Sthlm.

Viss framgång hade M dock i sina försök att vinna Karl XII, som han uppsökte våren 1704 och hösten 1706, för sin radikalt ortodoxa linje i konfessionella frågor. I mars 1705 utfärdades på hans förslag bl a ett reskript om kontroll av sv studenters studieresor på kontinenten och i samband därmed obligatorisk vistelse vid Greifswalds universitet, och i juni 1706 utkom det skarpa sk Lusuc-ediktet mot pietismen, vilket brukar tillskrivas M:s inflytande. Hans antipietistiska författarskap kulminerade 1706 i stridsskriften Eines schwedischen Theologi kurzer Bericht von Pietisten, som utlöste hätska fejder med bl a Dippel, A H Francke och J W Petersen.

Vid Greifswalds universitet spelade M en dominerande roll under 1700-talets första decennium. Hans personlighet och undervisning skildrades av flera svenskar som besökte Greifswald vid denna tid (E Alstrin, S Bredberg, M Eneman, N Grubb o G Wallin dy). M:s berömda privatbibliotek, som stod öppet även för hans studenter, omfattade ca 18000 band (universitetets bibliotek hade vid samma tid drygt 1 000 band). Biblioteket beslagtogs efter M:s död och fördes så småningom till Berlin, där det såldes på auktion 1716 (tr kat Bibliotheca Mayeriana, Berlin 1715).

Författare

Helmut Backhaus



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s efterlämnade brevsaml (över 1 000 brev) i Greifswalds univ:bibl gick förlorad under andra världskriget. Ett större antal brev ur samben tr hos J H Balthasar o (i utdrag) hos J C Dähnert (jfr Källor o litt nedan).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Hans Schröder & G. R. W. Klose, Lexikon der hamburgischen Schriftsteller bis zur Gegenwart ..., Bd 5, Hamburg 1879, s 102163.

Källor och litteratur

Källor o litt: Pommeranica vol 19-28 o 253-254; E 2096 (Bielkesaml) o Gadebuschska saml, allt i RA.

Allgemeine Deutsche Biographie, 21 (1885) o där anf litt; T Andrae, Minnesteckn över Georg Wallin d y (1936); J H Balthasar, Vermischte Sammlung von allerhand gelehrten und nützlichen Sachen (1744); S Bredberg, Greifswald-Wittenberg-Leiden-London, ed H Sandblad (1982); J C Dähnert, Pommersche Bibliothek, 23 (175354); S Göransson, De sv studieresorna o den religiösa kontrollen från reformationstiden till frihetstiden (1951); H Heyden, Kirchengeschichte Pommerns, 2 (1957); A Hofmeister, Eine Denkschrift J F M:s iiber die Neueinrichtung der nach Stettin zu verlegenden Universität Greifswald vom Jahre 1695 (Monatsblätter hrsg von der Gesellschaft fur pommersche Geschichte und Altertumskunde, 45, 1931); dens, Die Berufungjohann Philipp Palthens nach Greifswald 1694 (Baltische Studien, N F, 35, 1933); H Leube, Die Reformideen in der deutschen lutherischen Kirche zur Zeit der Orthodoxie, (1924); H Levin, Religionstvång o religionsfrihet i Sverige 16861782 (1896); E Linderholm, Sven Rosén o hans insats i frihetstidens radikala pietism (1911); H Lother, Pietistische Streitigkeiten in Greifswald (1925); W Nagel, Dr J F M, Prof prim der Theologie, Prokanzler der Universität Greifswald 17011712 (Festschrift zur 500-Jahrfeier der Universität Greifswald, 2, 1956); H Pleijel, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (1935); dens, Karolinsk kyrkofrom-het, pietism o herrnhutism 16801772 (Sv kyrkans hist, 5, 1935); Realencyklopädie für protestantische Theologie und Kirche, 12 (1903) o där anf litt; I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 16371815 (1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann Friedrich Mayer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2019-02-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9211
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann Friedrich Mayer, urn:sbl:9211, Svenskt biografiskt lexikon (art av Helmut Backhaus), hämtad 2019-02-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se