Johann Friedrich Meyer

Född:1806-01-06 – Tyskland (i Havelberg, Brandenburg)
Död:1893-12-17 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län

Tecknare, Boktryckare, Litograf, Tidningsutgivare


Band 25 (1985-1987), sida 464.

Meriter

1 Meyer, Johann Friedrich, f 6 jan 1806 i Havelberg, Brandenburg, d 17 dec 1893 i Sthlm, Ty. Föräldrar: vinmästaren o murargesällen Johann Friedrich M o Catharina Elisabeth Meyer. Elev vid konstakad i Berlin 2228, elev i dekorationsmåln hos K Gropius vid operan där, studier i litografi vid K inst där, tecknare o litograf i Tyskland 2939, bosatt i Sthlm från 40, grundade tills med Julius Ortgies stentrycken där 41, dekorationsmålare vid K teatern 41, innehavare av firma J F Meyer & co, av J F Meyers & co lithografiska o xylografiska inst, sten- o boktryckeri från 55, tills med O W Ålund o P E Svedbom utg av Illustrerad tidn 5 jan 5522 dec 66, av Illustrerad familj-journal 28 juli (utg:bevis 28 juni) 5520 dec 56, hovlitograf 64.

G 19 aug 1839 i Hamburg, S:t Katharine, m Catharina Theresia Rosenthal, f 26 jan 1814 där, d 11 jan 1896 i Sthlm, Ty, dtr till köpmannen Heinrich Christian R o Catharina Maria Schröder.

Biografi

Genom upprepade goda kontakter med svenskar kom M sommaren 1840 till Sverige för att sondera marknaden för litografisk tryckeriverksamhet, en bransch som så sakteliga var på frammarsch i Sthlm. Företaget finansierades inledningsvis från Tyskland av kompanjonen Julius Ortgies' far, men avgörande för framgången var också M:s relationer till inflytelserika män vid hovet och i vetenskaps- och konstakademierna som M af Pontin, J J Berzelius och F Blom. Dessa vetenskapsidkare och praktiker förstod den nya tryckteknikens möjligheter och kunde rekommendera M för Karl XIV Johan. Denne hade dittills främst mött den inhemska litografin som ett förargelseväckande instrument i subversiva krafters tjänst och som en potentiell statsangelägenhet till nytta för det sekretessbelagda militära kartverket.

I konkurrens med ett redan väl etablerat karttryckeri och en framväxande litografisk not- och konstreproduktionsverksamhet inriktade sig M:s firma framförallt på litografiskt accidenstryck, sk affärstryck, bestående av t ex brevpapper, broschyrer, affischer, menyer, programblad och adresskort. Konstreproduktion i form av porträttryck förekom emellertid också, bl a av Karl XV med stab och av kungafamiljen på 1860-talet.

M behärskade tekniska nyheter som avancerat färgtryck och storskalig tillämpning av litografiskt övertryck, faciliteter som tog viss tid att slå igenom. För riksbankens räkning och på C A Brolings begäran introducerade M ett därefter av K myntverket länge praktiserat preservativ för att förhindra övertryck av sedlar. Dessa försågs vid tryckningen med en diskret färgton, vilken vid förfalskningsförsök snabbare än den torkade gravyren tog upp nyinfärgad svärta; därigenom gjordes sedlarna obrukbara för vidare överföringstryck. Enligt en obekräftad men sannolik uppgift skall M i Sverige ha introducerat den för litografins utveckling betydelsefulla zinkografin.

M har mest uppmärksammats för den statistroll han uppfattats spela i sv kulturhistoria genom sitt samarbete med August Blanche vid förverkligandet av London Illustrated Newskopian Illustrerad tidning. Konst- och litteraturvetenskaplig forskning har dock visat att M i hög grad var den drivande parten och att det inledande samarbetet med P E Svedbom och O W Ålund baserades på en målmedveten redaktionell hållning.

Möjligen kan M ha inspirerats att i egen regi omsätta sitt kunnande och sina trycktekniska resurser i tidningsutgivning genom ett experiment han utförde åt Rudolf Wall 1854. Denne hade med M:s hjälp under hösten rapporterat om krigshändelserna vid Krim-fronten genom i litografiskt övertryck reproducerade fältherreporträtt och kartor över frontförflyttningarna. Trycken medföljde som bilagor Walls tidning Friskytten. Bokhandlare Bonnier hade noterat framgången och lät hos M beställa ettbladstryck av samma motiv för försäljning i sin basar. Upplagorna var ansenliga, mellan 1 500 och 2 000 ex. Framgången var given och marknaden således väl förberedd för en illustrerad nyhetstidning.

1857 inträdde A Blanche i Illustrerad tidnings redaktion och genast uppstod motsättningar mellan honom och M. Blanche yrkade på att M skulle avveckla Illustrerad familj-journal och ansåg att Illustrerad tidning borde illustreras xylografiskt och inte i det mindre distinkta litografiska övertrycksförfarandet. Blanche förefaller inte ha insett det företagsekonomiskt omöjliga för M att inledningsvis investera i en ny teknik med kostnader för nya maskiner och annorlunda utbildad personal (M:s minnesanteckn:ar). Med åren och med det ökande behovet av sv originalmaterial utvidgade dock M sin gravyrverkstad med en xylografisk avdelning. 1859 inkallade han en yngre, xylografutbildad släkting från Tyskland, C Lindenberg, och från denna tid utbildades en lång rad av andra generationens främsta xylografer hos M, bl a C L Sandberg, E A Westerberg, V Bernström och sonen W Meyer (M 2). Flera tyskar besökte under åren ateljén och bidrog till en snabb idéspridning inom yrket. Genom att M till skillnad från samtidens frilansande mästerxylografer regelbundet antog nya lärlingar, blev hans firma en plantskola för den expanderande sv xylografin.

När Blanche 1865 lämnade Illustrerad tidning och förenade sig med sina inflytelserika vänner bland publicister, vetenskapsmän och konstnärer i ett nytt tidskriftsprojekt, förebar han fortfarande dålig kvalitet när det gällde Illustrerad tidning som skäl för att satsa på Ny illustrerad tidning, en orsak som en något okritisk samtid anammade. Inom två år gick Illustrerad tidning nu benämnd Den gamla illustrerad tidning i graven, efter korta gästspel av först J G Carlén och sedan C H Rydberg på redaktörsstolen. Genom Blanches förmedling köptes även Carlén över till Ny illustrerad tidning (L Johannesson, s 275 fl), ett förhållande som tidigare endast berörts i M:s självbiografi och som därför inte tillmätts full tilltro.

Ny illustrerad tidnings högre tekniska standard låg främst i texttryckets goda kvalitet och vilade inte på högre bildkvalitet än Illustrerad tidnings under dess blomstringstid. Istället garanterades den nya tidningens framgångar av att inte bara dess redaktörer utan även flera av dess xylografer rekryterats från Illustrerad tidning och M:s institut. Även den 1861 startade tidningen Sv arbetaren i Norrköping hade för sin anmärkningsvärt höga bildkvalitet stått i beroende av gra-vörer ur M:s stab.

Ett närmare studium av Illustrerad tidnings bildredaktionella profil visar, att tidningens egna reportage och självständigt producerade bildmaterial procentuellt ökade med åren och att M själv därvid gjorde en aktiv insats. I en lång svit vyer från sv bygder har M dokumenterat sig som en erfaren topografisk tecknare. Hans efterlämnade skissböcker visar, att han hade ett lätt handlag och att han ägde en reportagetecknares säkra blick för det karakteristiska. En rad stockholmsscener från järnvägsbyggen och olyckor och även ett och annat galaevenemang belägger väl M:s känsla för reportageteknikens krav.

I sina självbiografiska anteckningar gjorde M följande reflektion: "Jag har med mina idéer alltid kommit för tidigt, varigenom jag har blivit fattig, men mina efterträdare har blivit rika". Med detta syftade han på sitt tidiga initiativ att införskaffa litografisk snällpress, på sin idé att efter internationellt mönster skapa en illustrerad nyhetstidning samt sin satsning på Illustrerad familj-journal, en typ av familjeläsning som med tiden skulle bli ett dominerande inslag i sv publicistik. Minnesanteckningarna andas en viss bitterhet över den njugghet samtiden visade vid bedömningen av hans insatser. Som framgångsrik hantverkare mötte han avundsmän och blev mer än en gång bedragen i affärer på grund av sin trohjärtenhet. Med två konkurser bakom sig 1842, då Ortgies drog sig ur kompanjonskapet och 1867, då Ny illustrerad tidning bragte M:s Illustrerad tidning på fall insåg M att bara den som hade det kulturella och ekonomiska etablissementet bakom sig kunde skadeslös överbrygga det sociala avståndet mellan hantverkar- och konstnärsrollerna.

Författare

Lena Johannesson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s självbiografiska anteckn:ar, samt skissböcker m m,  i KB.[r:1)

Tryckta arbeten

Utgivit: Illustrerad familj-journal, 18551856, Sthlm, fol. Tills med P E Svedbom grundat Illustrerad tidning 1855, d:o.

Källor och litteratur

Källor o litt: Konkursakt nr 323, 1867, Rådhusrätten, andra avd, SSA; K M:ts nådiga resolution på stengravörerna M:s o J Ortgies' ansökan om uppehållstillstånd i Sverige 20 aug 1841, NordM; D Meyer, levnadsbeskrivn över farfadern ... M ..., KB.

S Ambrosiani, Översikt över den sv bildreproduktionen under 1800-talet (Bildreproduktionen i Sverige ... Studier tillägn Axel Lagrelius på sextioårsdagen, 1923); G Hasselberg, Rudolf Wall, DN:s skapare (1945); E Johannesson, Den läsande familjen. Familjetidskriften i Sverige 18501880 (1980); L Johannesson, Xylografi o pressbild. Bidr till trägravyrens o till den sv bildjournalistikens hist (1982); SKL; SMoK; SPG 20 (1901). Nekr över M i Nv ill tidn 1893, nr 5152.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift., 2013-07-09


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johann Friedrich Meyer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9324, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Johannesson), hämtad 2018-12-12.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9324
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johann Friedrich Meyer, urn:sbl:9324, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Johannesson), hämtad 2018-12-12.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se