Agda G D A Montelius

Född:1850-04-23 – Köpings landsförsamling, Västmanlands län
Död:1920-10-27 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Kvinnosakspolitiker, Fredrika Bremerförbundsledare


Band 25 (1985-1987), sida 684.

Meriter

2 Montelius, Agda Georgina Dorothea Alexandra, f 23 april 1850 i Köpings landsförs, d 27 okt 1920 i Sthlm, Maria. Föräldrar: generallöjtn o statsrådet Alexander Fabian Zefanis Reuterskiöld o Anna Brigitta Charlotta Schenström. Ordf i Maria skyddsfören 7992, led av Nya Iduns nämnd 8501, v ordf 9200, ordf där 0001, ordf i styr för Fören för välgörenhetens ordnande i Sthlm (FVO) 8911, v ordf där från 11, förest för FVO:s centralbyrå 9210, inspektör där från 11, v ordf i styr för Sällsk för uppmuntran av öm o sedlig modersvård från 01, i Centralförb för socialt arbete (CSA) 03-09, ordf i Fredrika Bremer-förb från 03, led av styr för Sv fattigvårdsförb o av dess arbetsutsk o barnavårdsbyrå från 09, hördes av lagberedn ang dess förslag till revision av äktenskapslagstiftn våren 12, led av Maria förs:s fattigvårdsstyr från 13. Iqml 10.

G 20 sept 1871 i Sthlm, Ad Fredr, m riksantikvarien prof Gustaf Oscar Augustin M (M 1).

Biografi

Agda M var en av de ledande kvinnorna inom det sociala hjälparbetet och den framväxande kvinnorörelsen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Hon kom från samhällets högre skikt; hennes far hade varit statsråd. Efter att ha gått igenom Hammarstedtska flickskolan i Sthlm gifte hon sig 21 år gammal med Oscar M (M 1). Den första tiden som gift var hon sin mans arbetskamrat och följde honom i hans forskningar och på hans många resor utomlands. Hon fick således många och rika tillfällen att lära känna en svunnen värld. Personligen intresserade henne dock samtiden mest. Hon var ett barn av det reformvänliga 1880-talet. Politiskt och ideellt tillhörde hon den borgerliga liberalismen.

M:s sociala hjälparbete började i mer blygsam skala på 1870-talet i den egna församlingen, Maria Magdalena i Sthlm, för att sedan växa ut till att omfatta Sthlm och hela landet. Hon var med om att bilda FVO i Sthlm 1889 och CSA 1903, var FVO:s i Sthlm förste ordförande och därefter v ordförande samt senare föreståndare och inspektör. Bakom hennes sociala arbete, som antog imponerande dimensioner, anar man viljestyrka, självständighet och organisatorisk begåvning. Hon skapade här ett eget verksamhetsområde skilt från makens.

M var en god representant för det långt in på 1930-talet förhärskande synsättet på socialt arbete bland nödlidande och fattiga: sträng individuell behovsprövning och hjälp till självhjälp utdelad på ett sådant sätt att den enskildes ansvarskänsla att sörja för sig själv och de sina stärktes. I konsekvens med de stränga principer hon uppställt för det sociala hjälparbetet motsatte hon sig bestämt införandet av allmän folkpensionering. Hennes skäl härför var dels att en sådan reform ej premierade omtanke och sparsamhet, dels att den gav kvinnorna en sämre ställning än männen. Många av M:s uttalanden vittnar om stor förståelse för och insikt i hur mindre bemedlade människor levde och tänkte. Hon visade även stor stränghet utifrån sina egna höga ideal om enkelhet och strikthet.

M:s engagemang i socialt hjälparbete gjorde att hon uppmärksammade och insåg kvinnans betydelse som sammanhållande kraft i hemmen och som socialarbetare. Hon betonade att "Hem är ej hem, om kvinnan saknas därinom; samhället blir aldrig vad det bör vara, ett hem där alla trivas, om ej kvinnor deltaga i dess gestaltning" (Hirsch, s 58). Om kvinnans betydelse i samhället yttrade hon sig på följande sätt: "Det är det kvinnliga elementet, som saknas på så många områden, där det alldeles särskilt behöves, och till dessa räkna vi, utan fruktan att misstaga oss, arbetet i kommunens tjänst för barn, ungdom, sjuka och fattiga." Denna positiva syn på kvinnans samhälleliga betydelse ledde till att M aktivt deltog i kampen för kvinnans medborgerliga rättigheter. Hon såg de kvinnliga rösträttsföreningarna som löftesrika tecken på en "vaknande medborgaranda hos kvinnorna". 1899 överlämnade hon tillsammans med Gertrud Adelborg den stora rösträttspetitionen till statsminister Boström. Fem år senare var hon en av de sv representanterna vid den första internationella rösträttskongressen i Berlin.

M hade stor förmåga att överbrygga motsättningar och åstadkomma acceptabla kompromisser. Genom hennes och Emilia Broomés skickliga agerande bildades Förenade rösträttskommittéen med medlemmar från både en höger- och en vänsterfalang. Hon var med och grundade Fredrika Bremer-förbundet 1884. Från 1903 till sin död var hon förbundets ordförande.

För samtidens borgerliga kvinnor framstod M som ett föredöme. Lydia Wahlström, som var studierektor vid Åhlinska skolans gymnasium, där flickor kunde ta studentexamen, brukade se till att hon fick kvinnliga examensvittnen, som även kunde fungera som förebilder för de kvinnliga studenterna. I de sammanhangen var M självskriven. Wahlströms numera klassiska verk Den sv kvinnorörelsen (1933) inleds med ett porträtt av M som den "svenska kvinnosakens representant i dess allsidigaste bemärkelse". Enligt samstämmiga omdömen var M anspråkslös, osedvanligt plikttrogen och ansvarskännande och noggrann med hårda krav på sig själv. Bakom de stränga kraven och principerna fanns en stark vilja att åstadkomma samhälleliga förbättringar för fattiga, nödlidande människor och för kvinnor.

Författare

Ann-Katrin Hatje



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (bla 13 st till Sophie Adlersparre) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den enskilda välgörenheten och dess ordnande (Dagny, månadsbl för sociala o literära intressen utg av Fredrika-Bremer-förb, 1891, Sthlm, s 218231). Föredrag hållet vid årsmötet den 15 okt. 1894 (Föreningen för välgörenhetens ordnande 18941895 [omsl], Sthlm 1895, s 21-37; även sep, 17 s, omsl: F. V. O. (Föreningen ... ordnande) 1894-1895). Det engelska fattigvårdsväsendet (F. V. O., Meddelanden från Centralbyrån april 1895 [rubr], Sthlm, s 19). Välgörenhetens mål och medel (Dagny, 1898, s 1323). Kvinnorna inom den legala fattigvården (ibid, 1904, s 301304). Kvinnan i kommunens tjänst. [Rubr.] Sthlm 1906. 19 s. (Centralförbundets för socialt arbete föreläsningar [3].) Samarbete mellan offentlig och enskild fattigvård (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, 1906, Sthlm, s 529538, även sep, 10 s; vidare i Berättelse öfver förhandlingarna vid kongressen för fattigvård och folkförsäkring i Stockholm den 4, 5 och 6-oktober 1906 ... utg af E Palmstierna, Sthlm 1907, s 270278). Även: Sthlm 1907. 11 s. (Fattigvård och folkförsäkring, Skriftserie utg af Centralförbun- dets för socialt arbete (C. S. A:s) fattigvårdskommitté, Serie 2, h 6.) Yrkesskolor för kvinnor. Inledningsanf vid en diskussion å F. B. F.s kretsmöte 12 jan. 1907 (Dagny, 1907, s 159167). Skyddslagstiftning för kvinnor. [Rubr.] Sthim 1908. 4 s. [Undert.] [Afd 1. Råd och anvisningar för nybörjare i hjälparbetet i Stockholm] (F. V. O., handbok för fattigvårdsintresserade ... utg af Föreningen för välgörenhetens ordnande, Sthlm 1911, s 1148; [ny uppl] 1914, s 191; utdrag i [nya uppl] 1923, s 19 o 1933, s 711: Inledning). Hjälpare. Råd och anvisningar för fattigvårds-intresserade. Särtr ur "F. V. O. handbok" utg av Svenska fattigvårdsförb. Sthlm 1912. 232 s. (Svenska fattigvårdsförbundets skrifter. 8.) [Urföreg. Sep härur:] Några synpunkter på hjälparbete. Sthlm 1922. 68 s. Armenpflege (Schweden, historisch-statistisches Handbuch ... hrsg von J. Guinchard, 2. Aufl, deutsche Ausg, T 1, Sthlm 1913[14], s 329341; även i Sweden, historical and statistical handbook 2. ed, English issue, p 1, Sthlm 1914[15], s 291-301: Poor relief, o i Sveriges land och folk [förtit: Sverige], hist-statistisk handbok 2. uppl, sv ed, d 1, Sthlm 1915[16], s 271281: Fångvården [!]). Laura Netzel. [Rubr.] Sthlm 1919. (2) s. [Undert.] Bidrag i F. V. O., Meddelanden från Centralbyrån, även dec 1892, mars 1893, jan o april 1894, april 1897, Sthlm, 4:o, samt Meddelande från F. V. O., mars 1901, nov 1905, april 1906 o april 1917.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Adelborg, A M som Fredrika-Bremer-Förbundets ordf (Dagny, 3, 1910); L W Beckman, A M 60 år (Dagny, 3, 1910); L Dahlgren, A M, en minnesbild (1924); A Hirsch, Levande o bortgångna (1943); SMoK; L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); dens, Trotsig o försagd (1949).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Agda G D A Montelius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9458, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9458
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Agda G D A Montelius, urn:sbl:9458, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se