Knut F L Ljungqvist

Född:1876-07-18 – Nikolai församling, Stockholms län
Död:1956-02-02 – Bromma församling (AB-län), Stockholms län

Restauratör, Föreningsordförande


Band 24 (1982-1984), sida 59.

Meriter

Ljungqvist, Knut Fredrik Leonard, f 18 juli 1876 i Sthlm, Nik, d 2 febr 1956 där, Bromma. Föräldrar: skräddaren Israel Pettersson L o Sara Lovisa Engström. Studier vid Skellefteå lärov, restaurangpraktik i Sthlm 89–98, i Tyskland, England, Frankrike o Danmark 99–09, dir för Hotel Continental i Ystad 10–11, innehavare av Hotell Anglais i Sthlm 1 febr 12-39, led av styr för Saltsjöbadens hotellab mars 16–24, dir 33–40, ordf i styr där 41, led av styr för Sveriges centrala hotell- o restaurangfören 16, skattmästare 23-33, ordf där 32-40, led av styr för ab Bellmansro värdshus, Sthlm, febr–okt 20, för Sv arbetsgivarefören för hotell o restauranter 23, v ordf där 35–47, v ordf i styr för Sthlms restauratörfören 24–25, ordf där 25–34, deläg i Stadshotellet i Hudiksvall 26–35, led av styr för Restaurantskolan 26–47, v president för Sverige i Alliance internationale de l'htellerie 32–40, led av dir för Borgarhemmet 32, ordf där 48, led av styr för Sv trafikförb 34-41, fullm i Sthlms handelskammare 35–41, led av styr för ab Trafikrestauranter 38–46, dir för Restaurang Anglais i Sthlm 40–48.

G 22 nov 1909 i Malmö, S:t Petri, m Ada Fredrika Bergman, f 26 sept 1886 i St Malm, Söd, d 9 juni 1934 i Sthlm, Engelbr, dtr till stationskarlen Magnus Herman B o Augusta Bodin.

Biografi

Redan som 13-åring gjorde Knut L sina första lärospån inom hotell- och restaurangnäringen hos fru Cadier på hotell Rydberg i Sthlm, där han stannade tio år. Han praktiserade sedan under ett tiotal år i Tyskland, Frankrike, England och Danmark, under en längre tid knuten till Bristol i Khvn. Sin gedigna utbildning fick L möjlighet att på allvar visa i hemlandet, när han 1912 efter S L Hellberg övertog hotell- och restaurangrörelsen Anglais vid Stureplan. Han drev denna i 26 år och den skulle under hans ledning komma att kännetecknas av en hög internationell standard. Tack vare sitt läge mitt i Sthlm skulle Anglais bli en medelpunkt, inte bara för affärsmän och burget folk utan också för gäster tillhörande den litterära, konstnärliga och vetenskapliga världen. Miljön var trivsam antingen det gällde en enkel måltid eller en beställd middag i festvåningen. Bland spetsarna på kulturlivets olika områden märktes här VA:s ledamöter, konstnärer och musiker som Rikard Lindström, Axel Törneman och Vilhelm Peterson-Berger och författarna Hjalmar Söderberg, Erik Axel Karlfeldt, Albert Engström och Ludvig Nordström (Rabenius). L stod för chefskapet för restaurangerna på 1930 års stockholmsutställning och drev under 30-talet som direktör det vackert belägna Grand Htel i Saltsjöbaden med dess restaurang.

Vid sidan av sin dagliga gärning som hotell- och restaurangchef ägnade sig L med stort intresse åt branschorganisatoriska frågor och satt med i en rad olika styrelser, bland dem i Sv arbetsgivareföreningen for hotell och restauranter och i Restaurantskolan. Som ordf i Sthlms restauratörförening och inom Sveriges centrala hotell- och restaurangförening bidrog han till att höja yrkets standard. Vid sin avgång från centralföreningen utsågs han till dess hedersordf och fick mottaga dess första stora hedersmedalj i guld. Också åt det nordiska och internationella samarbetet ägnade L sina krafter. Han deltog som representant för Sverige i en rad internationella kongresser. – Som chef sägs L ha varit vänlig och förstående. Bland kolleger uppskattades han för sin lojalitet, välvilja och gästfrihet.

Författare

Sven Erik Täckmark



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Kända stockholmare (1936); O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); Restauratören 1926, nr 14, 1946, nr 14–15, o 1956, nr 3/4; SMoK; Sthlms borgerskap (1929); Sthlms hotell- o restaurantfören. Minnesskr 1894 26/2 1944 (1944). – Nekr:er över L i DN o SvD 3 febr 1956.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut F L Ljungqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9621, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9621
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut F L Ljungqvist, urn:sbl:9621, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Erik Täckmark), hämtad 2024-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se