Meriter

Loos, Viggo Sebastian, f 12 maj 1895 i Malmö, S:t Pauli, d 29 maj 1974 i Ystad (kbf i Löderup, Krist). Son till Hilda Olsson o fosterson till stuveriarbetaren Nils Sörensson o Cecilia Nilsdtr. Medarb i Skånetidn Dagen 16, red:sekr vid Norrköpings Tidn:ar 20, inskr vid StH 12 febr 29, ordf i Norrköpings teaterfören 33–38, studentex vid latingymn i Lund 16 dec 33, andre red vid Norrköpings Tidn:ar 34–55, ansvarig utg 50–55, ordf för Norrköpings konstgille 34–48, i styr för Riksteaterns publikorg 34–36, för Östra Sveriges pressfören 34, FK 3 nov o FL 15 dec 34 vid StH, led av Norrköpings museibyggn:komm 36–46, disp 26 maj o FD vid StH 29 maj 37, led av komm för naturskydd o hembygdsvård i Norrköping 38, v ordf där 44–52, led av styr för Norrköpings stadsmus 46–52.

G 1) 28 mars 1918 i Malmö, S:t Joh, m Anna Maria Heintze, f 27 jan 1884 i Skurup, Malm, d 13 sept 1956 i Malmö, S:t Petri, dtr till handl Fredrik August H (bd 18, s 550) och Kerstin Svensson; 2) 1 mars 1958 i Norrköping, Hedvig, m förste bibl:ass Elsa Margareta Winberg, f 29 juni 1911 i Kumla, Ör, d 29 sept 1965 i Norrköping, Ö Eneby, dtr till stadsdistriktsläkaren Arnold Ossian VV och Hilma Elisabet Larsson.

Biografi

Viggo L:s ogifta mor placerade honom på barnhem, och han fick aldrig reda på sin fars namn. Barndomsförhållandena satte en outplånlig prägel på L. Utöver vad som speglas i hans diktning ville han aldrig själv berätta någonting om dessa. Möjligt är att hans studiehåg väcktes, när han fick kontakt med familjen Heintze. Hans första maka Anna Heintze var 11 år äldre än han och kom för L att bli något av en ersättare för hans mor. De båda makarna antog kort efter giftermålet släktnamnet Loos. L:s första diktsamling, Vårliga idyller, publicerad strax efter det han 1920 etablerat sig i Norrköping, bär vittne om optimism och harmoni, förenad med längtan till barn- och ungdomsmiljöerna.

Såsom tidningsman kom L på Norrköpings Tidningar att i mångt och mycket ta arv efter sin föregångare på redaktionssekreterarposten, Arthur Nordén. L blev till gagnet tidningens kulturredaktör. Själv bevakade han med allt större framgång det rika teaterlivet i Norrköping och huvudstaden samt recenserade konstevenemang. Genom L:s insatser vann Norrköpings Tidningars kultursidor stort anseende inom landsortspressen.

L:s äktenskap blev efter hand alltmer disharmoniskt. L fördjupade sig i studier, till en början inriktade på konsthistoria och bedrivna om nätterna. Sin första konstbok, biografin över Carl Skånberg, gav han ut 1928. Kort därefter skrev L in sig vid StH och följde där Henrik Cornells föreläsningar och seminarieövningar i konsthistoria. För att få fortsätta sina akademiska studier sökte han fortast möjligt avlägga studentexamen som privatist. När L i dec 1933 väl gjort detta, använde han snabbt sina ackumulerade kunskaper och blev i nov 1934 klar med en fil kand i konsthistoria, klassisk fornkunskap och litteraturhistoria, och i dec s å med licentiatexamen i konsthistoria. På ett år hade han således fullgjort samtliga prov för såväl kandidat som licentiatexamen, utan att under tiden avbryta sina journalistuppgifter. Att licentiatexamen kunde avverkas med sådan snabbhet, berodde på att biografin över Skånberg godtogs som licentiatavhandling. Förberedelser för doktorsavhandlingen igångsattes omedelbart och resulterade 1937 i arbetet Stilväxlingar i 1800-talets måleri, En studie av konstens sociala sammanhang. Den beläsenhet L visat i avhandlingen ansågs imponerande. Tankegångar liknande dem i gradualavhandlingen präglar hans på 40-talet utkomna arbeten Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860–1885 och Samhället och bildkonsten.

Jämsides med sina konstfilosofiska avhandlingar arbetade L på biografier över konstnärer – fullföljande linjen från debutverket om Skånberg. Ett djupt socialt engagemang finns alltid med, så i Tintoretto, motreformationens målare. Han såg i denne konsthistoriens förste verklige folklivsskildrare. Han placerade skickligt sitt objekt i spänningsfältet mellan reformation och mot- reformation. L fängslades vidare av att studera de detaljer inom framförallt porträttmåleriet, som gav karaktär åt förebilderna, handen, ögat, ikonografiska attribut. Exempel härpå erbjuder hans Blicken i bildkonsten.

Mot slutet av sitt liv kom L att beträda andra ämnesområden, mer därför att han kallades till speciella uppdrag än därför att han själv lockades av uppgifterna. Så avgick han ur aktiv journalisttjänst 1955, flera år före normal pensionsålder, samtidigt med att han åtog sig att fram till 1958 teckna sin tidnings historia under dess första tvåhundra år. När hans En avisa genom två sekler utkom som ett av de tidigast i Sverige publicerade presshistoriska verken, möttes den med lovord. Till dessa bidrog inte minst den tilltalande estetiska utformningen, i vilken L själv deltagit. Framställningen präglas av en sober, väl uppövad stilkonst men också av den svåra bristen på källunderlag, då det gällde tidningens inre historia. L nödgades inskränka sin framställning till en fortlöpande analys av tidningsnumrens innehåll, identifierbara medarbetares insatser och utformningen av tidningen. Först med den tid han kunde överblicka utifrån egen erfarenhet blev det möjligt att bredda spektret.

Efter 1958 uppstod ett långt uppehåll i L:s produktion – bortsett från kulturartiklar i pressen. Orsaken var att han knutits till det stora stadsmonografiarbete, som på 40-talet initierats av Föreningen Gamla Norrköping. L ansågs speciellt lämpad att ta hand om skildringen av kulturlivet i staden, som skulle få en särskild skildring efter 1719. Med den grundlighet, som kännetecknade allt vad han företog sig, kastade han sig nu över studiet av de många för honom främmande discipliner, som skulle presenteras i monografiavsnitten om kulturens Norrköping: musiken, undervisningen, religionen, folkrörelserna, för att ge några exempel.

Ett belägg på hans noggranna förberedelser utgör skriften Silversmeder i Norrköping. I förarbetet fick han verksam hjälp av sin andra hustru. Hon fick aldrig uppleva fullbordandet av något av de tre avsnitt L stod för i stadsmonografin. Hennes sjukdom och bortgång grep L hårt. Jämsides med det tunga förarbetet till kulturhistorien ägnade han sig med allt större – man ville säga – frenesi åt att skriva dikter om ensamhet och död samt åt måleri, som han till en början bedrivit i hemlighet. Den färgskala i svart-grått och vitt han valde speglade samma stämningar som hans senare publicerade dikter. En separatutställning i Norrköpings museum under rubriken Svart-vitt (1955) avslöjade för en bredare allmänhet denna sida av L:s rika konstnärliga begåvning.

Sedan L blivit änkling, slog han sig ned i Löderup i hopp om att få förnyad inspiration från sin barndoms landskap till måleri, diktning och skriftställarskap. I någon mån infriades förhoppningarna och tog sig uttryck i dels flera tiotal nya målningar, dels två diktsamlingar med de belysande titlarna Ensamhet (1973) och Tystnadens skuggor (1974). För att utveckla sitt konstnärskap företog L flera längre resor till främst Frankrike, där han också var elev vid en känd målarskola, och till Spanien. Särskilt under löderupsåren blev dessa utrikes målarresor långa. Fullföljandet av de kulturhistoriska studierna blev däremot besvärligare. Sista avsnittet i verket, Kulturen i Norrköping 1914–1970, var blott delvis fullbordat vid L:s frånfälle och var i vissa delar närmast en katalog över kulturyttringar som borde bearbetas.

På teatersidan gjorde L – förutom sina nästan alltid positiva recensioner av teaterföreställningar i Norrköping – insatser av praktiskt slag. Så arbetade han målmedvetet på tillkomsten av en stadsteater med fast ensemble i Norrköping. Stor uppskattning bland stadsteaterns skådespelare rönte hans små "symposier" med vin, bröd och ost såsom ingredienser i en otvungen samvaro med diskussion kring den teaterpjäs som just haft premiär.

På L:s initiativ anordnades sommarhalvåret 1941 trots pågående världskrig en första Kulturmässa i Norrköping. Utställningar, föreläsningar, konserter, teaterföreställningar, visningar mm ingick i aktiviteterna. Avsikten från L:s sida – han var ordförande i arbetsutskottet – var, att kulturmässor skulle återkomma vart tionde år. Också 1951 lyckades han vinna gehör för en mässa. Denna gång koncentrerades den i tiden till några veckor på hösten och i avseende på ämnet till stadens 1700-tal efter ryssarnas härjningar 1719. Också nu var L ordförande i arbetsutskottet.

Som människa var L försynt och lågmäld samt i sin biologiska livsrytm nattmänniska. Vid 23-tiden levde han upp och fortsatte att arbeta till 4–5 om morgnarna. Dagarbete utfördes pliktskyldigast, ehuru sällan före 11 på förmiddagarna. Hjälpmedel i denna livsföring var starka cigarrer och svart kaffe. Hjälpsamhet och vidsynthet var framträdande drag i L:s karaktär.

Författare

Björn Helmfrid

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper, bestående bl a av förarbeten till skrifterna, utkast, ms till dikter, en del korrespondens m m, förvaras dels i Norrköpings stadsarkiv o dels hos dr Karl Erik VVinberg, Eskilstuna. - Strödda brev från L i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vårliga idvller. Dikter [Sthlm, tr] Norrköping 1921. 102 s. - Havsvår. Dikter. Sthlm 1926. 86 s. – Carl Skånberg. Hans liv och verk. [Linköping, tr] Norrköping 1928. 4:o. 269 s. (Östgöta konstförenings publikation.) [Ny, utvidg uppl] Sthlm 1947. 4:o. 378 s, 4 pl. (W&W:s konstböcker [omsl].) – Societå nazionale Dante Alighi-eri. Föreningens uppkomst o syfte samt stadgar lör dess Norrköpingsavd. Norrköping 1930. 1 1 s. [Undert s 8.] — Herman Ncuid. Några anteckningar om-hans liv o konst (Katalog vid Ostgöta konstförenings utställning 1931. I anlcdn av Föreningens tioåriga verksamhet, Linköping 1931, s 15–28). – Långt till land. Dikter. Sthlm (tr Norrköping) 1932. 108 s. – En pressnämnd för sinnessjukärenden. Norrköping 1932. 15 s. [Motion undert s 13 jämte Styrelsens yttrande o Beslut.] (Östra Sveriges pressförening.) – Kulturteater - provinsteater. [Sthlm, tr] Norrköping 1933. 159 s. [Ur Norrköpings tidningar.] – På östgötska stigar. Norrköping 1934. 59 s. – Henrik Sörcnsen. En orientering i hans konstnärskap. Norrköping [1935]. 49 s. [Ur Norrk tidn; utg av Norrköpings konstgille (föret).] – Vart går du, Europas ungdom? (Svensk tidskrift, årg 23, 1936, Sthlm, s 98-108). - Stilväxlingar i 1800-talets måleri. En studie av konstens sociala sammanhang. Akad avh ... Sthlm. [Sthlm, tr] Norrköping 1936 (omsl 1937). 275 s. – Katalog över ett urval av Carl Skånbcrgs efterlämnade arbeten, som utställas i Gummeson's konsthall under tiden 15jan-24 febr 1938. Sthlm uå. (12) s. [Föret sign V. L.] – Ingegerd Beskow och Anna Ödman. Utställn av oljemålningar o akvareller i stadshuset - Gefle. 6-24 april 1938. Gefle u å. (4) s. [Anon.] -Tintoretto. Motreformationens målare. [Sthlm, tr] Norrköping 1940. 4:o. 317 s. – Staden vid strömmen. I anlcdn av publicisternas från Finland besök i Norrköping d 13 juni 1941. [Omsl.] Norrköping 1941. 11 s. [Undert.] – Några minnesord (Katalog vid Östgöta konstförenings minnesutställning över Oscar Törnå i Norrköpings museum d. 15–31 januari 1944 [omsl], Norrköping 1944, s 1–4). – I stället för ett förord (Liljevalens konsthall, Katalog nr 138 [omsl], Sveriges allmänna konstförening: Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860–1885, Sthlm 1944, s 5-12). - Friluftsmåleriets genombrott i svensk konst 1860–1885. Sthlm 1945. 4:o. 359 s, 8 pl. (Sveriges allm konstförenings publikation 54.) – De släckta ljusen. Sthlm 1946. 90 s. [Dikter.] – Östergötland i konsten (Östgöta konst- förening 1921 – 1946. Minnesskrift, Norrköping 1946, 4:o, s 10–43). – Några minnesord (Norrköpings museum: Carl Skånberg, minnesutställning, 28 sept.-31 okt. 1946, Norrköping 1946, s 6-8). -Samhället och bildkonsten. Sthlm 1947. 134 s. -Ansikte. Sthlm 1947. 77 s. [Dikter.] - Tizian. Sthlm 1948. 4:o. 222 s, 2 pl. – Carl Wahlbom. Malmö 1949. 4:o. 189 s, 49 pl, 2 läks. (Allhems konstböcker.) – [Företal] (Norrköpings museum: Gösta v. Hennigs, minnesutställning, 20 febr.–9 mars 1949, Norrköping 1949, s 5-9). - Matisse i Lucernc (Konstrevy, utg av Svensk-franska konstgalleriet, årg 25, 1949, Sthlm, 4:o, s 314–321). – [Förord sign V. L.] (Sveriges allm konstfören: Victor Forssell 1846–1931, minnesutställning sept 1950, Konstnärshuset ..., Sthlm 1950, s 5–9). – Victor Forssell (Studiekamraten, årg 32, 1950, Sthlm, 4:o, s 259-262). - Victor Forssell. Sthlm 1951. 4:o. 235 s, 8 pl. (Även: Sveriges allm konstförenings publ 60.) – Albert Sjöström. Norrköping 1953. 98 s, 43 pl. - Blicken i bildkonsten. Malmö 1956. 107 s. – Munch - van Gogh - Gauguin (Tidskrift för konstvetenskap, [årg] 32 = Symbolister, 3, Malmö 1957, s 123-146). – Gösta v. Hennigs. Cirkusmålaren. Malmö 1958. 4:o. 101 s, 14 pl. [Ostgöta konstförenings publ 1957.] – En avisa genom två sekler. Norrköpings tidningar 1758-1958. Utg av Norrk tidn med anl av dess tvåhundraårsjubileum d 14 okt 1958. Norrköping 1958. 4:o. 412 s. – Silversmeder i Norrköping. Norrköping 1961. 63 s. (Norrköpings museums skriftserie 2 [omsl].) – Kulturen i Norrköping, 1719–1800-talets mitt. Sthlm 1968. V, 176 s. (Norrköpings historia ... Utg av Norrköpings stads historickommitté under red av B Helmfrid o S Kraft, IV. Tiden 1719–1870, [3 = avsnitt] 9.) – Kulturen i Norrköping från 1800-talets mitt till 1914. Sthlm 1972. (8), 146 s. (Ibid, V. Tiden 1870-1914, [3 = avsnitt] 12.) – Ensamhet. Norrköping (tr Ystad) 1973. 46 s. [Dikter.] – Tystnadens skuggor. Norrköping (tr Ystad) 1974. 44 s. [Dikter.] – Kulturen i Norrköping 1914–1970. Sthlm 1976. VIII, 172 s. (Färdigställd av [L Sjöberg, B Helmfrid o] S Lutteman; ibid, VI. Tiden 1914-1970, [3 = avsnitt] 15.) - Artiklar i Svenskt konstnärslexikon, 1–5, Malmö 1952–67, 4:o (sign VL), SBL, bd 14, 1953, o 16–17, 1964-69, samt SMoK, 7–8, 1954–55; medarb i Skånetidningen Dagen 1916 o Norrköpings tidningar (Östergötlands dagblad) från 1920. "

Redigerat: Ur Norrköpings näringsliv. Skildringar ... Utg av Norrköpings tidn. a.-b. [Omsl: I anledning av Norrköpings möte 1921.] Norrköping 1921. 4:o. 327 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljaktcr 20 april 1956, nr 78, RA. StH:s arkiv D I ba:4 (Matr over stud 1929– 1937), RA; Norrköpings Tidningars klipparkiv, Norrköping; Medd av bokhandlare Gustaf Giberger o bibliotekarie Gunnel Wessner, Norrköping, samt dr Karl Erik Winberg, Eskilstuna.

V Loos o S Lutteman, Kulturen i Norrköping 1914–70 (Norrköpings hist, 6: 15, 1976); A Malmberg, V L död (Norrköpings Tidn:ar 10 juni 74); PK:s porträttmatr 1936 (1935); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Viggo S Loos, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9661
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Viggo S Loos, urn:sbl:9661, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Helmfrid), hämtad 2024-04-18.