Meriter

Lundell, Seth, f 18 april 1892 i Uppsala, Domk, d 23 sept 1966 där, ibid. Föräldrar: bryggeridisponenten Karl Axel Villgott L o Anna Charlotta Östman. Realskoleex vid Karol h a l i Örebro 08, tjänsteman vid Postverket 11–13, revisionsuppdrag mm 17–34, anst vid Naturhist riksmuseet för uppordn av L Romells svampherbarium 29–34, tjänstgjorde vid UU:s botaniska mus 39–60, fil hedersdr vid UU 30 maj 42, ass vid UU:s botaniska mus 1 juli 43, intendent där 46–60. – Ogift.

Biografi

Helt utan akademisk utbildning och efter en ganska anmärkningsvärd karriär blev L en även i vetenskapliga kretsar välkänd och uppskattad mykolog, som lämnade mycket betydelsefulla bidrag till kännedomen om storsvamparnas systematik och deras utbredning i vårt land.

Efter en kort anställning som posttjänsteman ådrog sig L under sin militärtjänstgöring tuberkulos. Under den utdragna konvales- censtiden vistades han mycket i skogarna runt sitt dåvarande hem i Storvreta i Uppland, och det var troligen under denna tid som hans svampintresse föddes. Genom kontakten med mykologen Lars Romeli i Sthlm stimulerades detta intresse, och L fick även insyn i den vetenskapliga litteraturen. Professor Carl Mörner, ättling till Elias Fries, var också en av L:s lärofäder på det mykologiska området. Bekantskapen med Axel Nannfeldt, sedermera professor i systematisk botanik i Uppsala, blev emellertid helt avgörande för L:s fortsatta karriär. Genom Nannfeldts medverkan löstes L:s svåra ekonomiska problem, och en personlig museiintendenttjänst vid Uppsala botaniska museum med dess ytterst viktiga mykologiska samlingar gav L de allra bästa arbetsmöjligheter under de sista decennierna av hans liv.

Under intensivt fältarbete förvärvade L en mycket gedigen kunskap om Uppsala-traktens storsvampar. Han utsträckte sina studier även till andra områden, såsom Småland (Femsjö), Blekinge, Södermanland och Göteborgs-trakten, och det rika material som sändes till honom från alla delar av Sverige gjorde honom väl insatt i hela vårt lands storsvampflora. Han blev också känd genom engagemang i svamputställningar och lokala svampkontroller. Efter Romells död (1927) fick han det besvärliga uppdraget att iordningställa Romells mycket stora svampsamlingar, som förvärvats av Naturhistoriska riksmuseet, ett arbete med preparering, etikettering och delvis även bestämning, som han fullföljde på ett förnämligt sätt.

L:s mykologiska insatser blev av internationell betydelse främst genom verket Fungi exsiccati Suecici. Elias Fries' publikationer är av grundläggande betydelse för den mykologiska nomenklaturen, och då en säker kännedom om vad Fries' benämningar åsyftade är fundamental, hade L väckt tanken på utgivandet av en exsickatsamling omfattande material främst hämtat från Fries' klassiska marker. Idén vann anklang i vetenskapliga kretsar och kunde förverkligas genom stöd från den 1933 bildade Elias Fries-kommittén och genom samarbete med Nannfeldt. Från 1934 till L:s död utkom ej mindre än 56 fasciklar omfattande 2 800 nr, senare kompletterat med några nya fasciklar. L nedlade stor omsorg vid preparerandet av materialet, och hans intresse för preparationsmetodik var stort. Genom materialets höga kvalitet och de ofta mycket utförliga och viktiga kommentarerna gällande arternas taxonomi och nomenklatur fick exsickatet snabbt världsrykte. L beskrev i exsickatet 13 för vetenskapen nya storsvamparter.

Samarbete med L var ibland svårt på grund av hans utpräglade egocentricitet och ofta starka men oberättigade känsla av att inte uppskattas efter förtjänst. Många fackmän och amatörer har högt värderat L:s mykologiska entusiasm och kunnande.

Författare

Rolf Santesson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till Uppsalatraktens Hy-menomycetnora. 1. Vårdsätra naturpark. [Sthlm, tr] Upps 1932. 35 s, 5 pl. (VA, Skrifter i naturskyddsärenden. N:r 22.) – Fungi exsiccati Suecici, praesertim Upsalienses. ... Svenska svampar, särskilt från Upsala-trakten. På uppdrag av Elias Fries-kommittén utg. Fasc 1-56. (Nr 1-2800.) Upps 1934-60. [Häften om 100 nr = 2 fasciklar, vardera 34 å 61 s = c:a 1272 s.] (Tills med J.A. Nannfeldt.) – "Svamplokalcr i Femsjö", ett efterlämnat manuskript av Elias Fries tillrättalagt lör publikation (Friesia, Nordisk mykologisk Tidsskrift, Bd 1, 1931-36, Khvn, s 259-286 [i h 5, 1936]). - Uber Polyporus Wynnei Berk. et Br. Eine für Schweden neue Art (Svensk botanisk tidskrift, bd 30, 1936, Upps, s 229-233; tills med A Pilat). – Three undescribed vernal agarics, Mycena vernalis H. v. Post in sched., Clitocybe verna Egeland in sched., and Entoloma vernum (ibid, 31, 1937, s 186-195). – The identity of Polyporus trabeus Rostk. (Papers of the Michigan Academy of science, arts, and letters, vol 41 (1955 Meeting), Ann Arbor 1956, s 21-25; tills med Josiah L. Lowe).

Källor och litteratur

Källor o litt: Brev o handhar vid Inst för systematisk botanik, UU.

Axter [pseud], Självlärd världens främste konservator (S-T 17 febr 1942); J Eriksson, S L (Frie-sia, bd 9, hft 3, 1970); J A Nannfeldt, S L in memoriam (Upsala Nya Tidn 3 okt 1966); UUM 1937–1950 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Seth Lundell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9809, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Santesson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9809
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Seth Lundell, urn:sbl:9809, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rolf Santesson), hämtad 2024-04-24.