Meriter

3 Lundgren, Thorsten, kusin till L 1 o L 2, f 25 nov 1886 i Lund, d 29 okt 1966 i Sthlm, Osc. Föräldrar: handl Lars Johan L o Andriette Charlotta Kjellman. Mogenhetsex i Lund 1 juni 04, inskr vid LU ht 04, jur kand där 1 mars 09, stud vid handelshögsk i Berlin 09–10, attaché i UD 31 aug 10, attaché i Hamburg 27 febr 11, tf konsul där 19 jan–30 april 12 o 23 juni–6 aug 13, konsulsex 20 dec 13, tjänstg även vid konsulaten i Marseille, Pireus, Antwerpen o Narvik 13–16, tf andre sekr i UD 10 nov, andre sekr 22 dec 16, tf förste sekr 31 dec 17, avd:chef i Statens handelskomm 18–19, sakk i tull- o traktatkomm juni 19-april 20, tf avdxhefi UD 19, konsul o chef för första byrån vid UD:s polit o handelspolit avd 19–20, sakk ang bl a utlänningars tillgodohavanden i Tyska riket 20 sept 19, konsul i disponibilitet 20 febr 20, VD i Sv cellulosafören o i Sv trämassefören 20–55, expert i handelsavtalsförhandhar med bl a England o Frankrike 20–38, sakk ang ny handelstraktat m Frankrike juni 27–okt 32, expert i 1932 års handelskomm 32, led av UD:s antagningskomm 41–50, av styr för riksbankens valutakontor 42–55, generalkonsuls n h o v 56, VD i Sv wallboardfören 57–62.

G 1) 6 jan 1911(–28) trol i Schönberg (ovisst vilket; hustrun infl därifrån 17 febr 1911 till Nik, Sthlm), Tyskland, m Agnes Matilda Margareta Dittmar, f 18 nov 1879 i Stettin, Tyskland, d 13 dec 1953 i Sthlm, Engelbr, dtr till köpmannen Emil Herman Ferdinand D o Julie Johanning; 2) 29 juni 1928 i Sthlm, Joh, m skådespelerskan Ester Gunhild Sahlin i hennes 2:a g, f 5 aug 1881 i Eslöv, V Sallerups förs, Malm, d 20 april 1959 i Sthlm, Engelbr, dtr till fabriksägaren Carl Petter S o Maria Persson samt förut g Killander; 3) 14 juni 1960 i Sthlm, Osc, m Marianne Hjort i hennes 2:a g, f 29 jan 1904 där, Svea trängkårs förs, dtr till kaptenen Carl Hjalmar Reinhold H o Ellen Wilhelmina Markstedt samt förut g v Kuester.

Biografi

Inom utrikesförvaltningen kom L i stor utsträckning att syssla med handelspolitik. Han deltog bla i flera av de förhandlingar som fördes med Tyskland 1917–18 och biträdde vid beredandet av frågor rörande handelspolitiken gentemot detta land och de österrikiskungerska successionsstaterna efter första världskriget. Diplomatisk skicklighet och sakkunskap på utrikeshandelns område torde ha varit avgörande för beslutet att erbjuda den 34-årige L chefskapet för den sv massaindustrins två samverkande branschorganisationer, Sv cellulosaföreningen och Sv trämasseföreningen.

Den långa tid som L stod i ledningen för föreningarna kännetecknas av skiftande och besvärliga situationer för sv massaindustri. Under 1920- och 30-talen förekom snabba växlingar mellan lågkonjunktur, med överproduktion och prisfall, och högkonjunktur med varubrist. Det blev L:s svåra och ibland nästan omöjliga uppgift att som förhandlare och medlare och med iakttagande av strikt neutralitet ena företagen–medlemmarnas ofta helt olika intressen och söka nå överenskommelser om produktionsminskningar och priser. L:s strävan till utjämning och samverkan sträckte sig också till omvärlden, då han på 1930-talet var generalsekreterare i cellulosa- och trämasseproducenternas internationella sammanslutningar (SPS och MPS). Detta arbete avbröts emellertid vid andra världskrigets utbrott 1939. L inriktade sig då på att, under avspärrningens år, hävda exportindustrins intressen vid förhandlingar med utlandet, särskilt Tyskland. Efter kriget engagerade han sig i återuppbyggandet av handelsförbindelserna.

Under 1940- och 50-talen ökade den statliga inblandningen i industrins verksamhet och prispolitik. Förhandlingar med staten ledde till överenskommelser om prisutjämningsbidrag och konjunkturutjämningsavgifter. Som huvudförhandlare lyckades L här uppnå resultat som industrin i stort accepterade som tillfredsställande.

Författare

Jan Berggren

Arkivuppgifter

3 brev från L i J Hellners arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Vår pappersmasseindustri. Föredrag vid 1928 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1928. 14 s. (Skrifter utg av Svenska bankföreningen, 44.) – Jfr Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 672 f, 1084 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Kastrup, Konsul T L (Sv pappers-tidn, 1, 1956); J Sachs, Mitt livs saldo, [1] (2 uppl, 1949), s 251, 258; SMoK; G Sundblad, T L 60 år (SvD 24 nov 1946); dens, Direktörsskiftet i massa-föreningarna (Sv pappersmasse-tidn 1956, nr 1, s 51 f); dens, T L in memoriam (ibid 1966, nr 21); UD:s kalendrar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Thorsten Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9840, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Berggren), hämtad 2024-05-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9840
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Thorsten Lundgren, urn:sbl:9840, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Berggren), hämtad 2024-05-11.