Jacob D Gleerup

2 Gleerup, Jacob Deichmann, son till G 1, f 15 april 1834 i Lund, d 5 juni 1914 där. Skolstudier 44–47 vid Sorö akad i Danmark, därefter utbildn i faderns boklåda i Lund o hos dennes fd elev, bokh P M Sahlström, Linköping, meddelägare i o ledare av den Gleerupska sortimentsbokhandeln 61, ensam innehavare av familjebokhandeln 69–75, chef för bokförlaget 71–13, vilket 97 ombildades till ab C W K Gleerup, med G som verkst dir.

G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström; 2) 15 april 82 i Lund m Emerentia (Emmy) Lovisa Maria Liedholm, f 26 mars 57 i Växjö, d 11 jan 27 i Lund, dtr till hospitalsöverläkaren Johan Fredric L o Laura Maria Nathhorst.

I någon mån har Jacob G, såsom fallet ofta är med söner till grundare och pionjärer, kommit i skymundan för fadern. Men han var varken som bokförläggare eller personlighet obetydlig. Han ledde visserligen förlaget efter de linjer, som fadern uppdragit, men han var djärvare än denne och inte rädd för stora företag, t ex Sv akad:s Ordbok öfver svenska språket (SAOB) från dess första början (1893) och Arkiv för nordisk filologi från bd 5 (1899; 1–4 på norskt förlag). Det redan under fadern inledda nära samarbetet med universitetet och dess lärarkår fortsattes och utvidgades, vilket framgår av förlagets första stora katalog (C W K Gleerups förlagskatalog 1826–1908), »en av de större som finnes här i landet» (Schück 1923). Under G:s tid fortsatte också förlaget att vara distributör för universitetets publikationer, med dess Årsskrift i spetsen.

Personligen varmt religiös ägnade sig G med förkärlek åt utgivningen av religiös litteratur. Han förlade sålunda, liksom fadern tidigare gjort, det mesta av sin specielle vän och förtrogne G Billings produktion; dennes Betraktelser (1906) blev en betydande framgång. Ett företag, som hade Billing och G:s andre svärfader Liedholm som tillskyndare, kan särskilt nämnas för den exempellösa framgång det fick, nämligen en upplaga av Concordia Pia (Den sv kyrkans bekännelseskrifter 1895), dvs den s k Konkordieboken. Bakom detta företag stod en grupp ledamöter vid kyrkomötet 1893, av vilket Billing och Liedholm var medlemmar. Denna publikation trycktes i en upplaga på 25 000 ex, vilka slutsåldes inom år och dag. Av andra religiösa författare fortfor M Luther, F M Roos (med framför allt Huslig uppbyggelsebok), H Schartau m fl att utges. – Bland övriga ämnen och discipliner kan nämnas filosofi med A Nyblæus och Hans Larsson, litteraturhistoria med G Ljunggren, H Schück och E Wrangel, språkvetenskap, speciellt nordisk, som särskilt favoriserades av G, med J E Rietz, E Tegnér d y, C Cavallin, F Wulff, A Noreen, A Kock m fl, historia med M Weibull, N Tengberg och C T Odhner, juridik med C J Schlyter och G Broomé. Den egentliga skönlitteraturen var däremot, nu liksom tidigare och senare, mycket sparsamt företrädd.

Sitt ansvar som bokförläggare tog G på fullaste allvar. Vännen Billing framhåller (Levnadsminnen, s 108), att »samvetsgrannare förläggare torde ej hava funnits», och berättar, att G var färdig »makulera hela stora färdigtryckta förlagsartiklar, om han fick misstanke, att i dem kunde finnas något anstötligt». Det var alltså konsekvent, att C W K Gleerup vid Sv bokförläggareföreningens splittring 1887 anslöt sig till den utbrytande konservativa falangen och inträdde i den av denna konstituerade Nya bokförläggareföreningen (Rinman, s 409 ff). Det G:ska bokförlaget ombildades 1897 till aktiebolag delvis i samband med förluster som G gjort i den stora Beijerska förlagskraschen (jfr bd 3, s 82). G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (f 1910) men kvarstod som nominell direktör till 1913.

G hedrades med åtskilliga förtroendeuppdrag, var en tid stadsfullmäktig och medlem av kyrkorådet samt arkivarie i Lunds stifts bibelsällskap. Han var högt uppskattad för sin redbarhet och pålitlighet, sitt behagliga och förbindliga, mestadels glada, gärna skämtsamma umgängessätt.