Meriter

3 Lamm, Carl Robert, kusin till L 1 o L 2, f 4 aug 1856 i Sthlm, Mosaiska, d 12 aug 1938 på Näsby, Täby, Sth. Föräldrar: direktören Jacques L o Galathea Jacobsson. Praktiserade vid Motala mek verkstad 71—72, elev vid Teknologiska inst 13 sept 73, utex 9 juni 76, ritare vid Ludvigsbergs verkstads ab 76, verkmästare 1 april 79, VD o led av styr 81—04 (ordf från 87), led av styr för Sv slöjdfören från 93, led av styr för Fören för sv hemslöjd från 99, av komm för sv deltagande i 1900 års världsutställn i Paris, av styr för Luth & Roséns elektriska ab 04—22, VD i Näsby fastighetsab 07, led av Sthlms skiljenämnd för handel, industri o sjöfart 07—18, av komm för Sv slöjdfören:s konst-slöjdutställn i Sthlm 09, ordf i kommunalstämman för Täby 14—18, led av kommunalfullm där 19—34, av styr för Bukowskis konsthandel 21—26, andre vice ordf i Statens hemslöjdsråd 36.

G 31 mars 00 i Sthlm, Hedv El, m Dora Helena Mathilda Upmark, f 4 febr 80 där, Jak o Joh, d 9 aug 59 där, Engelbr, dtr till intendenten o chefen för NM Gustaf Henrik Wilhelm U o Eva Dorothea Helena Kindstrand.

Biografi

Sedan L 1881 hade övertagit ledningen av Ludvigsberg, gick företaget starkt framåt. Antalet arbetare ökade från 185 (86) till 416 (99). Äldre produkter utvecklades o nya tillkom som fyrar, luftkompressorer, centralvärmesystem, kylanläggningar, ångsprutor, båtar o hissar. Av stor betydelse blev den av G de Laval konstruerade mjölkseparatorn, vars slutliga utexperimen-tering skedde vid Ludvigsberg (jfr L 1 ovan). När ab Separator själv övertog tillverkningen, fick Ludvigsberg fortsätta som gjutgodsleverantör till 99, då Separator uppförde ett eget gjuteri. Produktionen vid Ludvigsberg gick därvid ned, o från 01 gick bolaget med förlust. L sålde 04 sina aktier i verkstadsab till det närbelägna Munchen-bryggeriet, som behövde ökad tomtmark. Verkstadsrörelsen såldes s å till Luth & Roséns elektriska ab. Sitt bolag styrde L på ett gammaldags patriarkaliskt sätt o sina anställda visade han ett personligt intresse. Vid försäljningen utbetalades 50 000 kr till tjänstemän o förmän, o 150 000 kr avsattes till en fond för arbetarnas pensionering.

Utom den dåliga lönsamheten bidrog flera orsaker till att L sålde Ludvigsberg. En var att han av läkare uppmanats lämna den direkta ledningen av bolaget på grund av en ögonsjukdom (glaukom), för vilken han 06 opererades i Tyskland. En annan var att han redan på 80-talet börjat samla konst o konsthantverk o behövde utrymme för dessa samlingar. Ett sådant fick han genom köpet av Näsby slott (i Täby) med tillhörande marker på exekutiv auktion 02. Slottet hade härjats av eld 97 o kvar fanns i huvudsak endast yttermurama. Med ledning av N Tessin d ä:s bevarade ritningar från 1660-talets mitt o sticket i Dahlberghs Suecia antiqua fick arkitekten Erik Josephson i stort sett återställa exteriören, medan rumsindelningen utformades för att inrymma L:s då redan stora konstsamlingar. 14 maj 05 var restaureringsarbetena så färdiga att L kunde flytta in. En särskild galleribyggnad tillkom 13. Den franska trädgården utvidgades o smyckades med bl a italienska medeltida marmorskulpturer. L ägnade också lantbruket ett stort intresse, anlade en modern mönsterladugård o hade efterhand en kreatursbesättning på 300 djur. Från egendomen avstyckades villatomter genom ett av L bildat fastighetsab.

L:s konstintresse väcktes tidigt; i hans kassabok fick samlingarna eget konto 83. Ludvigsbergs storhetstid på 90-talet gav honom möjligheter till omfattande förvärv. L:s målningssamling omfattade först verk av Konstnärsförbundets ledande målare, Ernst Josephson, som var kusin till hans mor, Anders Zorn, som var gift med L:s kusin, Karl Nordström, Eugéne Jansson, Bruno Liljefors o Carl Larsson. Josephsons Spanska smeder från 81 inköptes 23 av NM o Eugéne Janssons solnedgång från 95 skänktes dit av L:s arvingar. Kvar på Näsby är tre väggmålningar av Bruno Liljefors, kallade Tjäder i skog, o av Anders Zorn en plafond, kallad Skogsrår i trädkronor. Den samtida sv skulpturen var representerad med verk av främst Christian Eriksson, Per Hasselberg, John Börjeson, Theodor Lundberg o Carl Milles. Kvar på Näsby är den sistnämndes väggfontän, Kastaliska källan.

Målningssamlingen kom senare att utökas med verk av äldre konst, särskilt sv 1700-tal med namn som A Roslin, Elias Martin, A U Wertmiiller o Gustaf Lundberg. I samlingen ingick även åtskilliga arbeten av världskonstens store, som ett självporträtt av Rembrandt som ung (sedan i engelsk privatägo), ett mansporträtt o målningen Den heliga familjen under äppelträdet av Rubens, samt verk av holländska, spanska o franska mästare.

L blev en erkänd kännare av konsthantverk; vid sina förvärv kunde han påräkna värdefulla råd av sin svåger Gustaf Upmark d y o, beträffande mattor o orientaliska föremål, av Fredrik Martin. Samlingen av mattor o vävda tapeter var särskilt berömd. Här fanns en rad orientaliska mattor (en persisk från 1500-talet nu i Metropolitan Museum, New York). Han ägde vidare en av drottning Kristinas kröningstapeter (av L:s arvingar skänkt till Husgerådskammaren) liksom den av Gustav I:s vävare Poul de Bucher på 1550-talet utförda Kärleksbrunnen (enligt L:s testamente nu på Gripsholm). Av möbler fanns en rad arbeten från sv 1700-tal, signerade av G Haupt, G Iwersson, N Dahlin o J Hultsten. Några av dessa har återbördats till sina ursprungliga platser i Arvfurstens palats. Franska arbeten av hög kvalitet fanns även inom denna grupp. Den omfattande silversamlingen med tyngdpunkten på sv 1700-tal o med ett antal tyska arbeten från 15- o 1600-talen var L:s stolthet. "Vad han fått ihop av svenskt rokokosilver var väl det rikaste och skönaste av allt", skriver K Asplund. Flera av dessa pjäser finns nu i Hallwylska palatset. Glas- o porslinssamlingarna omfattade även moderna arbeten. Samlingen av bronser var så rik att K Asplund "räknade till tolv pendyler (enbart) i ett av de minsta kabinetten". Vapensamlingen, med en praktfull persisk dolk från 1500-talet som ett av huvudnumren, har till en del förvärvats av Livrustkammaren.

Vid första världskrigets slut beräknades L:s förmögenhet till över 10 milj kr, förutom Näsby slott o dess samlingar. Kapitalet var främst placerat i Luth & Roséns elektriska ab, där L var den störste aktieägaren, o i ab Separator. När depressionen satte in, nådde Separators aktier bottennotering med utdelningsstopp, medan Luth & Rosén 20 gick i likvidation. L blev härigenom praktiskt taget ruinerad men fick moratorium. Med rådande kreditsvårigheter kunde han inte få någon köpare av Näsby utan tvingades sälja en stor del av sina samlingar på auktioner i Sthlm o New York 20 o 23. Priserna blev emellertid låga o auktionerna inbringade endast c:a 2 miljoner kr. Trots dessa försäljningar kunde L behålla en rätt avsevärd konstsamling på Näsby.

Samtidigt med auktionerna var L aktivt verksam för att rekonstruera Luth & Rosén till Nya elektriska ab Luth & Rosén. Slutligen sålde han 26—27 stora delar av Näsby ägor till ab Jordförmedling o 33 delar av slottsparken. Det gladde L mycket, att han genom sina försäljningar kunde betala alla sina skulder, rädda en del av sin förmögenhet o behålla Näsby slott helt skuldfritt. Bouppteckningen efter honom visade en behållning på nära 1 750 000 kr. Näsby slott såldes av hans arvingar till staten o inrymmer sedan 43 Sjökrigsskolans kanslilokaler.

Inom skilda områden gjorde L insatser som donator. Medan han ännu bodde i Maria församling, skänkte han 1900 P Hasselbergs Snöklockan till utsmyckning av Adolf Fredrikstorg (nu Mariatorget), 17 kompletterad med samme skulptörs Tjusningen. När han flyttat till Täby, donerade han 07 tomt o 10 000 kr till nuv Ytterbyskolan där, o 16 skänkte han en tomt i Roslags Näsby jämte 10 000 kr för uppförande av en kyrklig byggnad. L engagerade sig också i bygdens försvar o lät uppföra fem fort 14—15, samtidigt som han 15—16 donerade 36 000 kr till lantförsvarsdepartementet. Under Finlands frihetskrig tecknade han borgen på 50 000 kr för ett finskt statslån.

Författare

Boo von Malmborg

Arkivuppgifter

Huvuddelen av L:s arkiv i SSA (bl a minnesanteckningar, 1 från barndomsåren 1856— 67 o 2 från ungdomsåren 1867—91; renskr av dessa i NordM o Sthlms stadsmuseum samt hos antikvarien FD J P Lamm, Lidingö). L:s arkiv i tekn frågor i Tekn mus. Några brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rubens' Den heliga familjen under äppelträdet (Konsthistoriska sällskapets publikation 1919, Sthlm 1920, s 39— 54, 5 pl). — Några ord om svensk hemslöjd i anledning av Föreningens för svensk hemslöjd 30-åriga tillvaro. [Omsl.] Sthlm 1929. 9 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Förteckn o räkenskaper rör L:s samkar o Dora Lamms ms om L:s saml (1950) i NM:s arkiv; tidn:urklipp hos antikvarien FD J P Lamm, Lidingö.

K Asplund, Konst, kännare, köpmän (1962); Bukowskis auktionskataloger 1920, nr 226, o 1923, nr 242; SAF Coles, The incu-rable Collector. When C R L died, art lost a friend and the world one of its few born con-noisseurs (Scandinavian Review, April 1939); Illustrated catalogue of the very noble collec-tion of Mr C R L ... to be sold at the American art galleries (New Nork 1923); C G Laurin, Minnen, 4 (1932); A Munthe, Västra Södermalm från mitten av 1800-talet (1965); Näsby slott på L:s tid (Täby hem-bygdsfören:s skriftserie, 11, 1973); O Rahl, Ludwigsbergs werkstad o ludwigsbergare (1958); R Svanström, Sthlm-Roslagens järnvägar 1885—1915 (1916); Täby socken, ed O Ferenius (1945); G Upmark dy, Näsby (Sv slott o herresäten, Uppland, 1909); S E Vingedal, En skald på Näsby slott (Täbyspegeln, 1968, nr 2). — B Broomé, Handskriftssamlarna o de sv arkiven 1700—1950 (1977).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Robert Lamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10956, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10956
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Robert Lamm, urn:sbl:10956, Svenskt biografiskt lexikon (art av Boo von Malmborg), hämtad 2024-04-23.