Sven Linders

Född:1873-02-14 – Nevishögs församling, Skåne län
Död:1932-12-16 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län ((enl db för Nevishög))

Lantbrukare, Jordbruksminister, Riksdagspolitiker


Band 23 (1980-1981), sida 415.

Meriter

Linders, Sven, f 14 febr 1873 i Nevishög, Malm, d 16 dec 1932 i Lund (enl db för Nevishög). Föräldrar: lantbrukaren Nils Andersson o Ingår Olsdtr. Trädgårdsmästare o jordbrukare i Nevishög, led av AK 09—17, av FK från 27 (jordbruksutsk 12-17 o från 27, första särsk utsk 27, särsk utsk 28 o 30), led av Malmöhus läns landsting från 10 (ordf 19 — 21 o från 26), av kronolägenhetskommissionen juni 12 —nov 20, ordensrådgivare i IOGT:s storloge 15—19, tf domänintendent i Malmöhus län 17, ord 31, led av soc:dem partiets förtroenderåd 17, av komm ang trädgårdsodling juli 17 —mars 18, ang hushålln: sällsk:en sept 18—juni 21, ang kyrklig indeln av Lunds stift maj 19—april 22, ang ecklesia- stika arrendeväsendet okt 19—okt 21, statsråd o chef för jordbruksdep 13 okt 21 — 19 april 23 o 18 okt 24-7 juni 26, v ordf i Sv landstingsförb 23, ordf från 29, led av styr för Sv landskommunernas förb från 26, av komm ang lägre lantbruksundervisn juli 28—april 30, av järnvägsrådet från 30.

G 3 jan 1902 i Jonstorp, Malm, m Alfrida (Frida) Josefina Gudmundsson, f 22 maj 1877 där, d 5 febr 1956 i Nevishög, dtr till lantbrukaren Anders G o Maria Rosenqvist.

Biografi

I sin ungdom genomgick L Alnarps trädgårdsskola o skaffade sig därefter arbete o fortsatt utbildning t utlandet. Han övertog vid sin faders död ett av denne arrenderat domkyrkohemman på 9 har i Nevishögs sn, som han drev ända till sin död. Till den brukade jorden hörde också en egen kvarn o jordbit, som L köpt av fadern 21 sept 1901 för 7 500 kr. Där skapade han så småningom en mönsterträdgård o verkade för kvalitetsodling av frukt. Den blev med sina dammar, sin väderkvarn o sina vackra blomsterodlingar en sevärdhet. L älskade jorden, o kunskaperna om jordbruket o dess problem blev grundstommen i hans livsgärning. Han blev tidigt medveten om jordbruksarbetarnas förhållanden o blev påverkad av strävandena att för- bättra arbetarnas villkor under en period, då den sk Åkarpslagen tilldrog sig stor uppmärksamhet i den politiska diskussionen. Åkarpslagens tillskyndare, riksdagsman Per Pehrsson i Åkarp, o L hörde hemma i samma härad i Skåne. När L anslutit sig till det socialdemokratiska partiet, kom de politiska motsättningarna dem emellan att prägla debatten o valarbetet. L var en skicklig o uppskattad idékämpe, vann så småningom allt fler meningsfränder o valdes 1908 till riksdagsman i Malmöhus läns mellersta valkrets. Han blev socialdemokraternas förste bonderepresentant i AK, stödde sig främst på arbetarnas o småfolkets röster men vann snart ett brett förtroende på grund av sitt lugna o sakliga framträdande o sin förmåga att samarbeta.

Även om det sades, att L var mera bonde än politiker, blev hans riksdagsengagemang inkörsporten till hans fortsatta samhälleliga gärning. Han satt i AK 1909—17 o togs i anspråk för olika uppdrag både inom o utom riksdagen. Han var socialdemokraternas jordbruksexpert, var ledamot av jordbruksutskottet o det socialdemokratiska partiets förtroenderåd o satt i olika kommittéer o utredningar. Hans intressen knöt honom också till olika uppdrag i hembygden. Från 1910 tillhörde han Malmöhus läns landsting o 1917 blev han domänintendent i Malmöhus län o lämnade samtidigt riksdagen.

Hj Branting tog honom i anspråk som jord-bruksminister i sina ministärer 1921—23 o 1924-26. L gjorde Per Edvin Sköld till sin statssekreterare i jordbruksdepartementet o öppnade därmed dennes karriär. 1927 blev L ånyo riksdagsman, nu i FK, o kvarstod där till sin död.

L:s stora intresse gällde jordbruket o lantmannanäringarna. Han ville reformera hushållningssällskapen, o i regering o riksdag arbetade han för vidgade utbildningsmöjligheter inom olika delar av jordbruket samt för främjande av egnahemsbildning o kolonisationsmöjligheter främst på kronans mark i Dalarna o Norrland. Han ville skapa nya ar-betstillfallen genom upplåtande av kolonat i Västerbottens o Norrbottens län, men som skåning missräknade han sig delvis på de klimatologiska betingelserna för nyodlingsverksamhet i det inre av Norrland. Egnahemsverksamheten i övrigt ville han befrämja för att bekämpa emigration o arbetslöshet.

L blev tidigt verksam inom godtemplarorden o ansåg, att arbetar- o nykterhetsrörelserna gemensamt skulle bygga upp gynnsamma betingelser för den uppväxande generationen. Han blev distriktstemplare inom Skånes södra distrikt av IOGT o ordensrådgivare i storlogen.

L gjorde betydande insatser i hembygdsrörelsen o var medlem av olika organisationer av praktisk o ideell natur. Han var en omtyckt föredragshållare o sades ha stor förmåga att över sammankomster o förhandlingar skapa högtid o stämning. Han var en varmhjärtad o stimulerande personlighet, omtyckt inom alla läger.

Författare

Sven Skogh



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sveriges småbondebefolkning och andrakammarvalen 1911. Gävle 1911. 14 s. - Sveriges småbondebefolkning och de politiska partierna. Sthlm (tr Gbg) 1913. 16 s. [Ny uppl] 1914. — Bonden och socialdemokratin. [Rubr.] Sundsvall 1914. Fol. (2) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Länsräkenskaper Malm 1902:26, RA. Tidn:art:ar om L, Hj Brantings brev, AA. — R Edenman, Socialdemokratiska riksdagsgruppen 1903-1920 (1946); Femtio års godtemplararbete i Sverige (1929); O Gellerman, Staten o jordbruket 1867-1918 (1958); H8D 1923-24; G Hellström, Jordbrukspol i industrisamhället (1976); riksdagstryck; SMoK; C Sprinchorn, Malmöhus läns hus-hållmsällsk (1922); Sv folkrörelser, 1 (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Linders, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10535
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Linders, urn:sbl:10535, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Skogh), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se