P Elof Lindström

Född:1863-08-25 – Kvillinge församling, Östergötlands län
Död:1924-07-06 – Danderyds församling, Stockholms län

Riksdagsledamot, Tidningsredaktör, Skolrektor, Ecklesiastikminister


Band 23 (1980-1981), sida 629.

Meriter

Lindström, Per Elof, f 25 aug 1863 i Kvillinge, Ög, d 6 juli 1924 i Danderyd, Sth. Föräldrar: livgrenadjären Carl Johan Fanor o Maria Lovisa Lindström. Mogenhetsex vid Nyköpings h a l 12 juni 82, inskr vid UU 14 sept 82, FK 15 sept 86, FL 28 maj 90, disp 28 maj 92, FD 31 maj 92, allt vid UU, extralär vid Gbgs reallärov ht 92 —vt 94, lär vid Gbgs handelsinst vt 93 —vt 94, vik lektor i tyska o engelska vid Nya elementarskolan i Sthlm ht 94—sept 95, lektor i samma ämnen där 27 sept 95, led av läroverkskomm maj 99—dec 02, biträdde i ecklesiastikdep (ED) vid beredandet av denna komm:s förslag 1 juli 03—15 febr 04, sekr i univ:examenskomm juni 04— mars 06, led där nov 05 —mars 06, föredragande av lärov:ärenden i ED 06, rektor vid Gävle h a l 23 mars 06 (tilltr ej), extra byråchef i ED 08, kansliråds titel 08, led av komm ang värnplikt för ynglingar med högre allmänbildn 08, konsultativt statsråd 17 mars 09, statsråd o chef för ED 11 juni 09-7 okt 11, kansliråd o byråchef där 12 okt 11 — 16 (tjänstl), sakk i departementalkomm 12 okt 11 —13, i folkundervisiv.komm 11 — 13, ensamutredare ang August Abrahamsons (bd 1) stiftelse nov 11—febr 12, tf förest vid stiftelsens slöjdlärarsem på Nääs, Skallsjö, Alvsb, 10 juni —31 aug 12, led av styr där 24 nov 16 — 24, ordf i lärarlönenämnden juli 12 —maj 18, led av styr för postsparbanken 20 sept 12, överdir o chef där 30 dec 16 — 22, dir på indragningsstat där 21 juni 22, led av statistiska tabellkommissionen 16—23, av styr för Folkskollärarnas pensionsinrättn (från 19 statens anstalt för pensionering av folkskollär mfl) från 20 jan 17, ordf i gymnastikkomm juni 17—juli 18, ordf vid statstjänstemannakongresserna 17, 18 o 19, v ordf i Sv fiskare-förb från 17, led av tandläkarundervisn:-komm 18-20, av AK 21, huvudred för AB från mars 23.

G 14 maj 1907 i Linköping m frih Gunhild Maria Falkengréen, f 2 nov 1880 i Tävelsås, Kron, d 28jan 1980 i Sthlm, Engelbr, dtr till överstelöjtn frih Gustaf Henrik F o Charlotta Wester.

Biografi

Elof L:s barndomshem, först i Kvillinge, sedan i Nyköping, kännetecknades av stor fattigdom. Fadern var förutom soldat även fiskare, o L biträdde vid fisket. Längre fram i livet blev han en hängiven amatörfiskare. Modern var tekniskt begåvad. Hans studietid i Uppsala med romanistiska o germanska språk som huvudämnen präglades av försakelser o skuldsättning samt en temporär sjuklighet, som ledde till ett års studieavbrott. L fick emellertid också tid till ett glatt kamratliv o tog sina akademiska examina i god ordning. Hans doktorsavhandling, som blev väl vitsordad, gällde äldre fransk språkhistoria, o han skrev även ett arbete i tysk medeltidsfilologi. Som lektor undervisade han i tyska o engelska. I en 1898 framlagd broschyr pläderade han för att den traditionella "formella" bildningen skulle ge plats åt den "materiella", reala. Trots sin egen romanistiska bakgrund ville han reducera studiet av latin o franska för att i stället skjuta fram tyska o engelska; han hade en hög tanke om den "germanska folkstammen" o dess kulturarv (jfr även AK prot 1921, nr 42, s 61 (T). Vidare ville han ersätta det rådande "vertikala" parallellskolesystemet med en horisontell organisation, grundad på en för alla gemensam folkskola, som emellertid skulle avslutas med en särskild ett- eller tvåårig kurs. Han var en vän av samundervisning, liksom av viss kvinnoemancipation (jfr brev till F Berg 1912), men tyckte inte om privata samskolor, som enligt ett senare uttalande av honom hotade att bli "ett slags fåfängans skolor" (AK prot 1909, nr 61, s 16). I en 1903 publicerad uppsats uttryckte han sin glädje över att man i Danmark slagit in på reformer i den av honom önskade riktningen. Hans egen studiegång har synbarligen kommit honom att ömma för de breda lagrens utbildningsbehov o för utjämning av skillnaden mellan land o stad. De tendenser till adligt översitteri som han mötte under studietiden härmade honom mycket. Det beredde honom senare en viss tillfredsställelse, att hans egen hustru kom från aristokratin.

Efter sin debut som pedagogisk debattör placerades L i 1899 års läroverkskommitté, där han fick tillfälle att praktiskt verka för sina idéer. Kommitténs utlåtande ledde fram till en k proposition, som L var med om att utarbeta, o utmynnade i 1905 års läroverksstadga, med flera viktiga nyheter, t ex införandet av realskoleexamen o inskränkning i latinstudiet. Som led av o sekr i 1902 års universitetsexamenskommitté, som bestod av nästan idel blivande statsråd, var L med om förberedelserna för tillkomsten av 1907 års examensstadga med en ny examen: fil ämbetsex o examenstitel: fil mag. I en 1908 publicerad artikel (på tyska) förklarade han smått profetiskt, att den framtida sv skolan kunde väntas komma att bestå av en för alla gemensam sexårig folkskola samt en treårig realskola o ett treårigt gymnasium.

Under studenttiden var L liberal o verdandist. Sedermera fördes han åt höger genom sitt försvarsintresse men kom att räknas till högerns "moderata" eller "moderna" flygel. Efter regeringen Lindmans tillträde 1906 knöts han varaktigt till ED, o när ministären 1909 råkade ut för en inre kris, blev han först konsultativt statsråd o sedan ecklesiastikminister. Han spelade en stor roll för riksdagens 1909 fattade beslut om inrättandet av statsunderstödda kommunala mellanskolor. Denna skolform, som blev särskilt viktig för landsbygden o mindre orter, framstod i hans ögon som en viktig etapp på vägen till den framtida enhetsskolan. I riksdagen 1909 vände han sig mot både "den pedagogiska högern", som slog vakt om parallellskolesystemet, o "den pedagogiska vänstern", som utdömde alla reformer som otillräckliga. Hans egna forna kolleger inom läroverkslärarkåren ansåg ibland, att han alltför mycket tog folkskolans o folkskollärarnas parti (jfr Tidn för Sveriges läroverk 12 aug 1912), medan folkskollärarnas främste politiske förespråkare, Fridtjuv Berg, 1911 lovordade L för hans proposition om folkskollärarnas pensioner.

Under L:s tid som ecklesiastikminister genomfördes åtskilliga reformer inom utbildning o kulturliv: den fria föreläsningsverksamheten fick ökat stöd, KTH utbyggdes kraftigt, arkitekturundervisningen vid Konsthögskolan förstärktes o folkskolans ställning i finnbygderna förbättrades. Mycket genomgripande men inte på alla håll lika uppskattad blev den 1910 genomförda reformen av prästernas löne- o boställssystem, varigenom ett kvardröjande inslag av naturahushållning inom den sv statsförvaltningen avskaffades.

Efter regeringen Lindmans avgång 1911 placerades L som kansliråd i sitt gamla departement men tjänstgjorde inte där utan ägnade sig åt olika utrednings-, sakkunnig- o styrelseuppdrag. Troligen var det avsaknaden av en statsrådsmässig reträttpost som kom honom att anse sig illa behandlad av Lindman. Vid dennes 50-årsdag 1912 vägrade L att delta i en minnesgåva, till vännen o fd statsrådskollegan H Hamiltons stora missnöje. Under borggårdskrisen 1914 tog L Gustav V:s parti o sökte indirekt verka för att denne inte gav efter för K Staaffs konstitutionella krav (Hamilton, Dagböcker, s 147).

1916 kom L att beträda ett nytt arbetsfält som chef för postsparbanken. Under en kort sejour i riksdagen 1921 ägnade sig "L i Mörby" främst åt skol-, löne-, dyrtids- o pensionsfrågor. Utan att vara speciellt kyrkligt eller religiöst engagerad uttryckte han sitt starka missnöje med den pågående reduceringen av folkskolans katekesundervisning (AK prot 1921, nr 35, s 59 ff). Här liksom i sin syn på ägans betydelse som uppfostringsmedel i skolorna intog han en klart konservativ ståndpunkt, sammanhängande med hans förkärlek för fasta principer o god ordning.

Som huvudredaktör för Aftonbladet 1923 fördes L in på ännu ett nytt arbetsfält. Som ledarskribent ägnade han sig främst åt skol- o försvarsfrågor. Trots den gamla motsättningen till Lindman kom han att framstå som dennes språkrör i försvarsdebatten. Om inte döden hade kommit emellan, skulle L troligen ha återvänt till riksdagen genom 1924 års val.

L:s karriär vittnar om mångsidig begåvning o stor administrativ kapacitet. Hans skrifter o muntliga anföranden kännetecknades av kunnighet, frasfrihet o logisk argumentering. Han var kraftfull o stundom hetsig men i grunden ganska fridsam. I umgänget var han lättsam o naturlig. Han älskade att berätta historier, bl a i A Engströms anda. Sitt studentikosa sinnelag bevarade han livet igenom.

Författare

Sten Carlsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s arkiv, innehållande bl a dennes brev till hustrun, fullmakter, betyg, tidningsart:ar (huvudsakligen klipp), broschyrer m m, i RA. - Brev från L till F Berg o S Clason i RA o till A Noreen i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anmärkningar till de obetonade vokalernas bortfall i några nordfranska ortnamn. Akad afh. Upsala 1892. 67 s. — Zur etymologie von preost (Englische studien. Organ fur englische phi-lologie ..., bd 20, 18[94-]95, Leipzig, s 147 i). -Bemerkungen zu der Grammatik des Neuhoch-deutschen. Laut- und Wortlehre. Sthlm 1895. 4:o. 41 s. (Arsredogörelse för Nya elementarskolan i Stockholm ... 1894-1895 ... [bilaga].) - Die Pala-tale der lateinischen Lehnwörter im Alt-hochdeutschen. Lektorabhandlung ... Upsala. Sthlm 1895. 43 s. — Unetymologische Auflösung französischer Ortsnamcn. Sthlm 1898. 4:o. 41 s. — Det allmänna läroverket och "allmän medborgerlig bildning". Ett bidrag till skolfrågan. Sthlm 1898. 47 s. ([Omsl:] Svenska nationalföreningens skrifter, 12.) — Ljudlära (Joseph Muller o O Wi-gert, Fransk språklära för allmänna läroverk och flickskolor utg, 1. Ljud- och formlära, Sthlm 1898. s 5-16; föret). — Education et enseignement (Exposition univcrsellc de 1900, å Paris. Suede, catalogue special redige par H Elmquist, Sthlm 1900, s 117-123). — Den danska skolreformen (Nordisk tidskrift ... utg af Letterstedtska fören, 1903, Sthlm, s 637-654). — Åldersförhållandena i och afgången ur läroverkens mellanklasser (Statsvetenskaplig tidskrift, årg 7, 1904, Lund, s 153-166; även sep, 14 s).

— Läroverksreformen af år 1904 (Almanack för alla, årg 9, 1905, Sthlm 1904, s 206-210). - Education et enseignement (Exposition univcrsellc de Liegc 1905. Suede, catalogue special ... réd par A. G. Ekstrand, Sthlm [19051, s 7-14; anon). - Läroverksreformen i Sverige och universiteten (Nordisk universitetstidskrift, årg 5, 1905-06, Khvn, Gbg, Kristiania (tr Gbg) 19'[05-]06, s 21-31; även sep, Gbg 1905, 11 s). — De ondervijshervorming in Zweden in 't jaar 1904 van T. E. Lindström (Scan-dinavié—Ncderland, tijdschrift voor Nedcr-landsche en Scandinavische taal, letteren en kul-tuur, jaarg 1 *, 1905-06, Amsterdam, s 8-17, 74-81).

— [Schwedisches Schulwesen,] B. Das höhere Schuhvesen (Encyklopädisches Handbuch der Pä-dagogik, hrsg von W. Rcin, 2. Aufl, Bd 8, Langen-salza 1908, s 405-433; även i [1. uppl,] Bd 9 = 2. Ergänzungsbd, 1910, s 480-508). - Folkuppfostran och folkbildning. Föredrag i Östersund söndagen den 6 augusti 1911. [Rubr.] Sthlm 1911. 20 s'. -Utredning angående August Abrahamsons stiftelse enligt uppdrag verkställd. Sthlm 1912. 4:o. 84 s. [Även: Bihang till Riksdagens protokoll ... 1912, saml 2, afd 2, bd 8:4.] — Lärarelönerna enligt lönenämndens förslag. Sthlm 1914. 82 s. — Frågor och svar. [Omsl.] Sthlm 1914. 16 s. [Anon, tills med AJ Juhlin; om den konstitutionella striden.]

— Kvinnorna och lärarbefattningarna vid statens läroanstalter (Social tidskrift, årg 15, 1915, Sthlm, s 145-159; även sep, 15 s). — Lönetillägg åt familjeförsörjare, 1-2 (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 9, 1915, Sthlm, s 29-37, 115-125; även sep, 20 s). — Den kommunala mellanskolan (ibid, s 311-319). — Om statstjänstemännens ställning förr och framdeles (ibid, 10, 1916, s 445-456).

— Prästerskapets lönefråga. Sthlm 1917. 15 s. [Ur Aftonbladet s å.] — Mångsyssleriet i riksdagen, randanmärkningar till "Krafven på en författningsändring ..." (Det nya Sverige, 12, 1918, s 209-215). — Medelklassens nödläge. Föredrag. Utg af Medelklassens politiska organisation, Stockholm. Sthlm 1920. 15 s. — Den svenska statsförvaltningens organisation. Foredrag ved "Det nordiske administrative Forbund"s M0de i K0ben-havn den 26.-27. Juni 1919 (Nordisk administrativt Tidsskrift, Aarg 1, 1920, Khvn, s 41-60). - Artiklar i Nordisk familjebok, [2.] uppl. Medv i betän-kanden se E Thyselius, Förteckning öfver kommit-tébetänkanden 1895-1903, Sthlm 1904, s 112 f, 150 fTo 233 samt Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 178, 813 f, 816 ff, 834, 840, 844 o 850 ff.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 23 mars 1906, nr 23, RA.

AB juli 1924; K-G Algotsson, Från katckestvång till religionsfrihet (1975); Allm kyrkomötets prot 1910 (1910); G Billing, Levnadsminnen. Biskopstiden i Lund (1975); N O Bruce, Det sv folkunder-vismväsendet 1900-1920 (Sv folkskolans hist, 4, 1940); H Hamilton, Hågkomster (1928); dens, Dagböcker 1911-1916 (1955); J Juhlin, Minnen, 1 (1928), s 45; R Nfordijn, PEL (NF, 2. uppl, 16, 1912); Riksdagens prot 1909-11 o 1921; W Sjöstrand, Pedagogikens hist, 3:2 (1965); SMoK; Tidn for Sveriges lärov 12 aug 1912; H Wieslander, I nedrustningens tecken (1966). — Meddel av fru Brita Hedin, Sthlm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Elof Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10688, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-01-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10688
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Elof Lindström, urn:sbl:10688, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Carlsson), hämtad 2019-01-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se