Meriter

12 Lewenhaupt, Carl Harald Eugéne, f 7 juni 1849 på Eka, Lillkyrka, Upps, d U febr 1927 på Säbylund, Kumla. Föräldrar: majoren greve Axel L o frih Eugenie Carolina Desideria v Essen. Mogenhetsex vid katedralskolan i Uppsala 23 maj 68, inskr vid UU 21 sept 68, FK 27 jan 76, eo amanuens vid UUB 12 febr 76, tredje (Lidénsk) amanuens där 28 juni 82, sekr i Sv literatur-sällsk o red för dess tidskr Samlaren 29 april 83—00, andre amanuens vid UUB 21 febr 84, förste amanuens där 30 juni 84—31 dec 96, ordf i Upplands fornminnesfören 17 febr 94—20 april 00, bibliotekaries vid univ: en n h o v 5 febr 97, ordf i styr för Örebro tekn skola 10 juni 03—30 juni 20. — Fil hedersdr vid UU 6 sept 93, LHVU 94, LSkS 99, Hed LVHAA 08.

G 5 april 76 i Uppsala m Anna Maria Helena Mesterton, f 2 juni 53 i Sthlm, Kat, d 26 nov 07 (enl db för Kumla) på Ulricehamns sanatorium, dtr till prof MD Carl Benedikt M o Johanna Maria Weman.

Biografi

Eugéne L var biblioteksman, litteraturhistoriker o godsherre. Hans grundliga akademiska studier kompletterades med omfattande resor i Europa, bl a i sällskap med Oscar Montelius. Som tjänsteman i UUB avancerade han inte längre än till amanuens men fortsatte även efter avskedet intermittent att arbeta där ända till sin död. Han tillhörde den generation bibliotekarier som, besjälade av sin egen forskning o av lust att befrämja andras, sökte öppna institutionernas samlingar genom förteckningar o register. L tog initiativet till handskriftsavdelningens brevskrivarregister o kompletterade det successivt. Det har senare fortsatts o är det kanske viktigaste instrumentet för forskarna där. I festskriften till Claes An-nerstedt 1914 publicerade han en, som han själv ansåg, hastigt hopkommen översikt av UUB:s brevsamlingar. Om hans lärdom vittnar uppsatsen om Rosenhaneska handskriftssamlingen 21. L upprätthöll nära o vänskapliga kontakter med ledande samtida biblioteksmän som Aksel Andersson, Claes Annerstedt, E W Dahlgren, Marcus Hulth o Harald Wieselgren.

Som litteraturhistoriker var L nära förbunden med Carl Rupert Nyblom, Ernst Meyer, Henrik Schück o Karl Warburg. Han efterträdde Schück som sekr i Sv literatursällskapet o redigerade Samlaren i 17 år. Han var outtröttlig att värva medlemmar o skaffa lämpliga bidrag till tidskriften. Han var själv en flitig medarbetare, ofta med uppsatser med biografisk prägel, t ex om J G Werwing o Johan Heysig-Ridderstjerna. Hans utgivningsarbeten var till stor nytta, framför allt kanske Bref rörande teatern under Gustaf III 1788—1792.

L var född o tillbragte sina ungdomsår på moderns egendom Eka med dess rika minnen från Vasar o Oxenstiernor. Från sin mor övertog han fideikommisset Säbylund, där han bosatte sig o som godsmagnat kom att inta en framträdande plats. Pietetsfullt vårdade han det där förvarade biblioteket efter Claes de Frietzcky. Han hopbragte även en egen med åren omfattande boksamling, fortfarande sammanhållen på Säbylund. L hade vidsträckta allmänna intressen. Han var varm försvarsvän o var djupt engagerad i fornminnes- och hembygdsverksamheten, framför allt i Uppland o Närke. Med sin nära vän Axel Erdmann företog han turistresor till olika delar av Sverige.

L bevarade livet igenom nära kontakter med skol- o studentkamrater som Ivar Afzelius o Hugo Hamilton. Med sitt uppsaliensiska studentkynne o sina vidsträckta humanistiska intressen blev L en stöttepelare i samfundet SHT. Hans minnestal över framstående SHT-are som C R Nyblom o E Meyer förtjänar uppmärksamhet även utanför samfundets krets. Hos L förenades ett ståtligt aristokratiskt yttre med en utpräglad känsla för vänskap o kamratlig hjälpsamhet.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

L:s omfattande arkiv förvaras på Säbylund. Brev från L i många institutioner, i RA bl a 13 till A Mörner (Esplundaarkivet), 16 till S Clason o 11 till E Hildebrand. I KB bl a 111 brev till E W Dahlgren, 32 till GE Klem-ming, 18 till K Warburg o 19 till H Wiesel-gren. I UUB sammanlagt ett hundratal brev bl a till R Almqvist, A Andersson, C Anner-stedt o K J Bergström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar om Uplands nation i Upsala före 1830. Upsala (tr Sthlm) 1877. VI, 170 s. ([Även:] Studerande nationers i Upsala historia ... [:1.]) — Teatern under Gustaf III [sign] (Svenska parnassen, bd 4, Sthlm 1891, s 229—258). — Studenten, som försvor sig till djäfvulen. En kulturbild från början af förra seklet. [Upps 1893.] 10 s. [Anon; sep ur Fyris så 19/4.] — Uppsala och dess omgifningar 1660 (UFT, bd 3, 1894—1896, Upsala, s 288—305; även sep, Upps 1896, 18 s). — Enskilda vetenskapliga sällskap. 1. Svenska literatursällskapet (Upsala universitet 1872—1897. Festskrift . . ., Upsala 1897, 4:o, Universitetets byggnader och institutioner, s 279). — Ur en lärd Up-lands-slägts historia (Från upländsk bygd, Sthlm 1899, 4:o, s 87—92). — Mosjöns sänkning (Örebro läns kongl. hushållningssällskaps historia 1803—1902, d 2, Örebro 1902, s 79—88, 4 portr; även sep, 10 s, 4 portr). —Plistoriskt-topografiska utställningen i Örebro september 1902 (Meddelanden från Örebro läns fornminnesförening, d 3, Örebro 1904[—05], s 25—60). — Gustaf Wilhelm Gumselius. Föredrag ... 5 oktober 1907. [Örebro 1907.] 15 s. — Berömda uppländska män och kvinnor (Uppland, bd 2, Sthlm (tr Upps) 19[03—]08, s 553—608). — Säbylund, Kumla socken, Kumla härad, Örebro län (Svenska slott och herresäten . . ., bd 5, Ne-rike, d 1, Sthlm 1911, 4:o, s 18—32; även sep, 15 s). — Upsala universitetsbiblioteks bref samlingar. Försök till historik (Bibliografiska undersökningar tillägnade Claes Anner- stedt Ups 1914, 4:o, s 195—207). —

Ernst Meyer (NTBB, årg 1, 1914, Upps . . ., s 287—291). — Franz Michaél Franzén i Kumla (Vår lösen, årg 6, 1915, Upps, 4:o, s 218—222, 240—244; även sep, 12 s). — Med M. G. De la Gardie och Olof Rudbeck i Uppsala år 1685 (UFT, bd 8, 1918—21, s 23—29). — Litteratur om Örebro län (Biblioteksbladet, årg 4, 1919, Sthlm 19[ 19—] 20, s 106—119). — Rosenhaneska handskriftssamlingen i Uppsala universitetsbibliotek (Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift 1621—1921, Upps 1921, 4:o, s 292—316).— Carl von Rosenstein i Kumla. Ett bidrag till Kumla prästgårds historia (Till hembygden, årg 18, 1921, Sthlm, s 74—87; även sep, 16 s). — Prins Gustafs resa i Bergslagen. Örebro 1921. 16 s. [Sep ur Örebro dagblads julnummer 1920.] — Säbylund genom seklerna. Örebro 1922. 11 s. [D :o 1921.] — Tal vid Sällskapet Concordias högtidssammanträde den 18 februari 1922. [Örebro] 1922. 5 s. — Oscar Montelius (Rig, bd 5, 1922, Sthlm, 4:o, s 1—16). — Några bilder ur Kumla prästgårds historia till 1825 (Till hembygden, 22, 1925, s 28—41; även sep, 16 s). — Bidrag i Samlaren, årg 1—4, 1880—1883, 6—10, 1885—1889, 14, 1894, 33, 1912, 35, 1914, Upsala, Hemvännen, Sthlm, fol, Nu, årg 3, 1877, Sthlm, Ny svensk tidskrift, årg 5—7, 1884—1886, Lund, Nordisk revy, Sthlm, NT, Sthlm, Ny illustrerad tidning, Sthlm, fol, samt i Fyris, Upps, fol. — Minnestal under pseud Opp i gasken i Tal ock kväden i samfundet S. H. T. 1880, 1881, 1884—1886, 1908, 1914, Upsala 1881—1914.

Redigerat: Samlaren, årg 5—21, 1884— 1900, Upsala; Från upländsk bygd, Sthlm

1899, 4:o, 108 s, 2 pl.

Utgivit: G Benzelstiernas censorsjournal 1737—1746, Sthlm 1884[—85], XXVI, 290 s (Skrifter utg af Svenska literatursällskapet, 6; tills med L Bygden); Bref rörande teatern under Gustaf III 1788—1792, Upsala 18[91—]94, 312 s; Ur Hans Järtas literära brefväxling, 1*: 1—2, [omsl:] Bref till och från C. G. v Brinkman . . ., Upsala 1899^-

1900, 128, XV s ([omsl:] Skr utg av Sv lite-ratursällsk, 18: 1—2); Några bref från frih. H. H. von Essen till G. A. Reuterholm (HT, å;rg 20, 1900, Sthlm, s 155—164); F. M. Franzén, Beskrifning öfver Kumla och Hallsbergs socknar (Meddelanden från Föreningen Örebro läns museum, d 6, Örebro 1916, s 80—90).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 febr 1897, nr 28, RA.

O Almgren, nekr över L (Upplands forn-minnesfören:s tidskr 1927); SE Bring, nekr (Tal o kväden i samf SHT 1928); H Hamilton, Hågkomster (1928); dens, Dagböcker 1917—1919 (1956); J M Hulth, E L t (NTBB 1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C H Eugène Lewenhaupt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11281, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11281
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C H Eugène Lewenhaupt, urn:sbl:11281, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-25.