Biografi

Hägg (Hegg), släkt, härstammande från en Lydeka, som uppges (Engeströmska saml) ha kommit från Roslagen o brukat hemman i Håtuna o Kulla, Upps. Hans son Mats Lydekasson (levde 1555) hade ett stort skattehemman i Värsta, Häggeby, Upps, o var åtminstone från 1550 länsman i Håbo härad. Han var far till Ingemund Matsson (d omkr 1602) i Värsta, som var länsman 1557 o nämndeman 1572 o 1586. Son till honom var borgmästaren i Sthlm Erik Ingemundsson (1581—1622), som var rdgm 1617 o 1621, o vars döttrar blev stammödrar för de adliga resp friherrliga släkterna Utterklo o Djurklou. En annan son, Axel Ingemundsson (d 1655, 79 år gammal enl Åkerstein) i Värsta, var nämndeman 1605—11. Han kallade sig på äldre dagar Hegg (Biographica: Klöfversköld, RA) o var far till Ingemund Axelsson H (f 1613 enl Åkerstein; d 1705 enl Bidr till rättelseregistret). Denne var kronofogde i Värmdö fögderi, Sth, 1640—42 o en tid proviantmästare vid amiralitetet samt senare med titeln hauptman arrendator av först säteriet Björnö, Frötuna, Sth, senare säteriet Penningby, Länna, Sth. Hans son skeppskaptenen Axel H (f 1655 enl Stiernman; d 1729) adlades 1686 med namnet Anckarklo.

Dennes bror Lorentz H (1649—93) var från 1683 änkedrottning Hedvig Eleonoras befallningsman i Svartsjö län. Hans son Axel H (d 1743, 58 år gammal) tillfångatogs vid försvaret av Narva 1704 men rymde s å o blev 1710 löjtnant vid artilleriet på Gotland samt 1717 kapten. Sonson till denne var kh Carl Magnus H (1761—1828) i När, Gotl, vars son prosten Gustaf Adolf H (1798—1859) i Vamlingbo, Gotl, var morfar till prof Gustaf Wilhelm H (H 4). En annan son var far till översten för Boden-Karlsborgs artilleriregemente Carl Anton H (1846—1906). Kusinson till denne var assistenten vid riksmuseets paleozoologiska avdelning fil lic Richard Johan H (1877—1957). Richard H publicerade en rad skrifter, huvudsakligen om mollusker, o blev 1953 fil hedersdr.

Carl Magnus H:s kusin Axel H (1770—1824) övertog sin svåger Jacob Dubbes (bd 11) bodhandel i Katthammarsvik o gården Katthamra, Östergarn, Gotl, vilken ägdes av hans ättlingar ända till 1951. Hans son handlanden Jacob Adolf H (1806—59) i Sthlm fick genom testamente större delen av sin morbror Jacob Dubbes förmögenhet. En äldre bror till denne var far till konstnären Axel Herman H (H 1) o konteramiralen Jacob H (H 2), o en yngre bror var far till tonsättaren Jakob Adolf H (H 3). Barn till H 2 var generallotsdirektören Erik H (H 5), målarinnan Ellen (Ella) H-Bolin (1872—1954), kommendören Arvid H (1875—1955) o marinmålaren Herman H (1884—1966). H 5 var far till prof emeritus i kemi i Uppsala Gunnar H (f 1903).

Utan samband med denna släkt är löparen Gunder H (f 1918), vars släkt härstammar från Torp, Vnl.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Adelsbrev, vol 9: 13 nov 1686, Prostarnas tionderäkenskaper: Uppsala stift, bunt 2, Upplands handl 1540: 8, p 25, 1550:7, f 21, 1557:21, f 9, 1601:15 A, f 250, 1603: 3, f lOOv, Fogderäkenskaper, suppl, 1539:40 (G 8 b), f 6, Uppsala läns renov domböcker, vol 3a, f 75, 426, 446, 519— 521v, 526, 528, vol 5, f 246v, vol 8, f 37v, 40v, Bergshammarsaml, vol 476, RA; Enge-strömska saml B VIII.2.5 (M Aschaneus uppteckn:ar o avskner om sina förfäder o deras jord), f 71, 72v, 123—124v, 166, KB; bouppt 1698, nr 1220, SSA; E 256, f 57, 75, UUB; J O Åkersteins genealogier: Anc-karklo, RHA; excerpter om släkten H:s ursprung hos fii dr Gustaf Holmgren, Uppsala.

J E Almquist, Den äldsta kända släkttavlan över adl ätten Krabbe (SoH 1966—67); Bidr till rättelseregistret (Medlemsblad 46 för Genealog fören, 1948), s 27; C A H f (H8D 8, 1906—07); G Collberg, Herrgården Rosendal o minnesmärket Jacobsberg (Gotländskt arkiv, 11, 1939), s 46, 58 ff; Frälseg, 1 (1931), s 9, 82; J E Gester, Kommendören Arvid H (KrVAH 1956, s 383 f); Grape; H Hamilton, Hågkomster (2 uppl, 1928); A Hedberg, Sthlms bokbindare 1460—1880, 1 (1949), s 99 f, 160; Herman H (S-T 26 jan 1966); Erik H, Amiral Jacob H (1934); H H (DN 26 jan 1966); A Kinberg, Gotländska slägter (1889); KK:s prot, 3 (1941), s 399, 401; O W Lemke, Visby stifts hm (1868)- F W Lennman, Carl Anton H (KrVAH 1906, s 233—36); Lewenhaupt; G Lindsström, Kommendör Arvid H (Tidskr i sjöväsendet, 119, 1956, s 921 f); H Munthe, Ur den gotl kalkindustriens hist (MHoF 13, 1943—44), s 73 f, 81 f, 102; E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); N Odhner, Richard H död (SvD 14 maj 1957); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); S Schartau, Om försvarsväsendet på Gottland 1710—21 (KFÅ 1910), s 227, 230, 249; SKL; Slott o herresäten i Sverige. Småland jämte Öland o Gotland (1971), s 438—44; SMoK; SRA 2:2:2 (1954), s 316; Stam-taflor till uplysning om den Christierninska slägten (1785), tab 2; R Steffen, Personer o händelser i den gotl kalkindustriens hist (1940); A A v Stiernman, Matr öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 2 (1755), s 803; StRR; Sv konstnärer (4 uppl, 1951); Sv släktkal 1943; Upplands lagmansdombok 1581 o 1586 (1950), s 143, 190.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hägg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13975, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13975
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hägg, släkt, urn:sbl:13975, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.