Knut Jonsson (Aspenäsätten)

Död:senast 1347

Lagman, Drots


Band 02 (1920), sida 396.

Meriter

3. Knut Jonsson, den förstnämndes son, d före 11 okt. Riddare, riksråd; beklädde drotsvärdigheten åren 1311 1322—33 eller 34 och var lagman i Östergötland 1310 1330—45.

Gift med Katarina Bengtsdotter (Folkungaätten) och hade med henne flera barn; hos henne uppfostrades även den heliga Birgitta efter sin mors död.

Biografi

K. uppträder först år 1305 som medlem av konung Birgers råd. Emellertid är hans hållning under striderna mellan konungen och hertigarna knappast fullt klar. År 1307 är han hertigarnas löftesman vid deras fördrag med hertigen av Halland, 1310 åter får han tillsammans med sin frände Folke Jonsson (av Fånö-släkten) en gård av konungen som belöning för trogen tjänst; följande år är han dennes drots och 1312 en av löftesmännen för Birgers skuld till konung Erik Menved. 1314 är han bland de herrar, som få lova konungen »evig trohet». Misshälligheter måtte dock ha uppstått, vilka vållade, att han år 1316 fick avstå drotsvärdigheten till Johan von Brunkow. K. är väl den »herr Knut», som rimkrönikan i berättelsen om Nyköpings gästabud låter avböja konungens uppdrag att gripa hertigarna. I varje fall deltog han sedan i resningen mot konungen: hertig Valdemars änka nämner honom i ett brev av okt. 1318 som en av sina och sin svägerskas rådsherrar. Vid konung Magnus Erikssons val 8 juni 1319 var han bland de herrar, vilka sammanslöto sig till ett slags förmyndarregering för den omyndige konungen, och han blev själv den ledande mannen inom denna; år 1322 ersatte han Mats Kettilmundsson som drots, och samma år var det, som förmyndarregeringen genom Skara-avtalet definitivt bröt med hertiginnan Ingeborg och hennes parti. Drots-ämbetet lämnade han 1333 eller 1334 men kvarstod som riksråd till sin död. I sitt testamente (av år 1345), då han sista gången namnes i handlingarna, gjorde han ansenliga donationer till kyrkor och kloster. Han stiftade ett prebende vid Linköpings domkyrka, och hos dominikanerna i Skänninge valde han lägerstad för sig och sin hustru. Redan tidigare hade han försett sin dotter Ingeborg med ingift, då hon som änka inträdde i S:t Klara kloster vid Stockholm. En son Magnus Knutsson efterträdde honom som Östgötalagman.

Författare



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Jonsson (Aspenäsätten), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18896, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18896
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Jonsson (Aspenäsätten), urn:sbl:18896, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se