Ivan H E Pauli

Född:1885-05-19 – Landskrona församling, Skåne län
Död:1955-06-05 – Torekovs församling, Kristianstads län

Kommunalpolitiker, Publicist, Romanist


Band 28 (1992-1994), sida 740.

Meriter

Pauli, Ivan Hjalmar Emanuel, f 19 maj

1885 i Landskrona, d 5 juni 1955 i Torekov, Krist (kbf i Borås, Gustaf Adolf). Föräldrar: handlanden Pål Nilsson (Pauli-Nilson) o Emma Eleonora Lindberg. Mogenhetsex vid Hal i Lund 6 juni 03, inskr vid LU 15 sept 03, FK31 maj 07, FL där 31 jan 10, vik lär vid Djursholms samskola ht 10—19 april 11, vid Lundsbergs skola, Lungsund, Värml, 12-13, FM vid LU 31 maj 13, extra lär vid Lunds privata elementarskola 13 — 15, ord lär där 15 — 20, led av stadsfullm i Lund 16-20, disp vid LU 24 maj 19, FD 31 maj 19, doc i romanska språk där 30 sept 19, medarb i Arbetet 19 — 25, lektor i eng- elska o franska vid H al i Karlstad 24 okt 19 (tilltr ht 20)-25, led av FK 22-49 (v ordf i första tillf utsk 22-25, led av statsutsk 39 lagt, 40 lagt o 41 —49, statsrevisor 46 — 48, led av utrikesutsk 49), lektor i engelska o franska vid H al å Östermalm i Sthlm 31 dec 25—1 juli (enl beslut 3 febr) 50, medarb i Social-Demokraten (från 43 Morgon-Tidn) 26-53, led av styr för PK 28-31, v ordf där 29 — 31, led av 1932 års seminariesakk juli 32 —april 36, av UD:s antagmkommis-sion 32 — 53, av dir för Gymnastiska central-inst (GCI) 33 — 50, av univ:beredn mars 34 —okt 37, av 1935 års museisakk nov 35 — okt 36, av studentex:sakk maj 36 —dec 37, ordf i komm ang begynnelsespråket i realskolan nov 37 —aug 38, led av 1938 års doc:utredn juni 38 —sept 39, ensamutredare av vissa frågor ang studentex okt 38 — aug 40, ordf i komm ang flygmedicinsk forskn aug 43—juni 44, i 1944 års löne-komm för privatlärov aug 44 —febr 50, led av 1945 års univ:beredn juni 45 —mars 51.

G 8 okt 1907 i Malmö (enl vb för Kristianstad) m läkaren ML Ruth Gulli Ivarsson, f 2 mars 1887 i Norrvidinge, Malm, d 29 sept 1950 i Sthlm, Osc, dtr till lantbrukaren o riksdagsmannen Ivar Månsson (bd 26) o Sigrid Charlotta Larsson.

Biografi

Ivan P kom från en småborgerlig miljö i Landskrona. Som student i Lund radikaliserades han i politiskt avseende. Den ungdomliga vänskapen med Fredrik Ström blev här av betydelse. Tillsammans vallfärdade de till den härd för kulturradikalism och romantisk provinsialism som Karl-Erik Forsslund (bd 16) byggt upp kring Storgården i Dalarna. I Lund engagerade sig P på socialdemokratisk sida i studentlivet, varvid de bestående vänskapsförbindelserna med Malte Jacobsson (bd 20), Östen Undén och i synnerhet Ernst Wigforss grundlades. P blev en exponent för sin tids lundensiska radikalism.

Yrkesmässigt avancerade P på flera fronter. Han blev forskare, skolman, tidningsman och politiker. Hans doktorsavhandling 1919 i romanska språk var ett omfattande arbete som gav honom en docentutnämning. En tidigt förberedd undersökning av språket hos Alphonse Daudet kunde efter viss försening läggas fram 1921 med de begränsningar som framkallats av att en ut- ländsk forskare fem år tidigare offentliggjort en studie över samma tema. En förnämlig essä över Anatole Frances Drottning Gåsfot utkom 1928.

Från 1919 var P lektor, till en början i Karlstad, senare på Östermalm i Sthlm. Hans intresse för språkpedagogiska spörsmål utvidgades snart till att gälla skolpoliti-ska frågor, något som med tiden förskaffade honom talrika kommittéuppdrag när förändringar på skolans område förbereddes. Han utredde de främmande språkens ställning inom skolan, och när kvinnliga elever bereddes tillträde till gymnasiet genom ett riksdagsbeslut 1923 lagen motion från P till grund för reformen.

Sina politiska läroår gjorde P i Lunds stadsfullmäktige. 1921 invaldes P i FK där han representerade Jönköpings län. Som ledamot av riksdagens statsutskott förespråkade han en tidspräglad socialdemokratisk kulturpolitik. Parallellt med arbetet i riksdagen löpte hans verksamhet som publicist i socialdemokratisk press, där till en början Arbetet och längre fram Social-Demokra-ten/Morgon-Tidningen blev hans fora. Redaktionellt samverkade P med Arthur Eng-berg (bd 13) och Rickard Lindström (bd 23). Språkkunskaper och internationella kontakter kännetecknade denna sida av hans arbete. Han orienterade sina läsare i modern fransk och anglosachsisk litteratur. Ett annat av P:s publicistiska verksamhetsfält var utrikespolitiken. På detta område verkade han som ledarskribent en tid under andra världskriget.

Redan 1915 hade P översatt och presenterat ett verk om brittiskt statsliv, och vid arbetet med skolans reformerande etablerade han sig som expert på engelskt skolväsen. Under andra världskriget aktualiserades denna brittiska orientering. På inbjudan av British Council besökte han tillsammans med några andra journalister London. Resan resulterade för hans del i reportageboken Möte med krigets England (1942). P:s utrikespolitiska ställningstaganden var entydiga och lämnade föga rum för eftergifter.

Som medlem av 1945 års betydelsefulla universitetsberedning blev P talesman för universiteten, och ibland gick han därvid längre än vad hans parti skulle ha gjort. När titeln preceptor introducerades av beredningen var P idégivaren. Han medverkade också till att beredningen försökte styra språkvetenskaperna mot litteraturfilologi som ett komplement till en ensidig lingvis-tisk inriktning. Med rötter i lundensiskt akademiskt liv före första världskriget hade P dock begränsad förståelse för universitetsföreträdares anspråk på organisatoriska reformer anpassade till de nya förhållandena efter andra världskriget.

P var en kultiverad skribent men i tal och skrift ofta mångordig. Politiska ståndpunkter förde han fram envist och egensinnigt men med personlig charm. Om hans förmåga att ingå kompromisser vid det parlamentariska arbetet har omdömena skiftat. P behöll sin radikala och ateistiska livssyn livet ut.

Författare

Åke Lillieslam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

P:s arkiv (37 vol: ms, korrespondens, klipp, foton m m) i LUB. - Brev från P i GUB (bl a många till F Ström), KB (bla till Anna Lenah Elgström-Collijn o E Hedén), LUB, UUB, GLA (till M Jacobsson) o i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En medeltida agitator. Ett blad ur Froissarts krönika (Fram, Socialdemokr ungdomsförbundets organ, 1908, Malmö 1907-08, fol, nr 1, s 5 f). — Pingvinernas ö [om Anatole France] (ibid, 1909, nr 6, s 8 t). - I. M. Dostojev-skij (ibid, nr 8, s 6 I). - Guden Vischnu och skomakaren (ibid, nr 12, s 29 fi- — Barrikaden. Hur en borgerlig förf skriver social dramatik (ibid, 1910, 4:o, nr 5, s 12 f). - D. Y. G. Några data om en radikal studentförenings hist (Julfacklan, [årg 22,] 1915, Sthlm, fol, s 15-17). -Das Argot der Schiitzengräben (Moderna språk, årg 10, 1916, Lund, s 179-188). - "Enfant", "garcon", "fille" dans les langues romanes, étudi-cs particuliérement dans les dialectes gallo-romans et italiens. Essai de lexicologie comparée. [Akad avh.] Lund 1919. 426 s. - Contribution å 1'étude du vocabulaire d'Alphonse Daudet. Lund & Leipzig (tr Lund) 1921. XI, 108 s. (LUÅ, N. F., avd 1 fTeologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 16 [1920], nr 6.) — Bengt Lidforss och den religiösa diskussionen (Bengt Lidforss, en minnesskrift ..., Malmö 1923, 4:o, s 87-99). - Milita-rismens avblomstring. Tidssymptom o framtidsförhoppningar (Frihet, organ för Sverges social-demokr ungdomsförb, årg 8, 1924, Eskilstuna, fol, nr 9, s 3). — Studenterna och arbetarungdo-men (ibid, 9, 1925, nr 4, s 3). — Fortsätt som ni har börjat [enkätsvar] (ibid, nr 11, s 17). — Anato-le France (A France, Drottning Gåsfot, roman, Sthlm 1928, s 3-32). - Engelsk lärarutbildning vid universitet och seminarier (Svensk lärartid-ning, årg 53, 1934, Sthlm, 4:o, s 1116-18, 1141 —43; även sep, 8:o, 8 s: Engelsk lärarutbildning). — Folkskollärarutbildningen i utlandet (SOU 1935: 44, Ecklesiastikdep. Betänkande med utredning och förslag angående folk- och småskoleseminariernas organisation m. m. avgivet av 1932 års seminariesakkunniga, Sthlm 1935, s 178 — 398,401 f; föret; även sep: Lärarutbildning i ... [rubr], 26 s). — Möte med krigets England. Sthlm 1942. 126 s, 4 pl-bl. — Norges själ kan icke ockuperas. Tal ... vid hyllningsfest för Norge, anordnad av Stockholms fackliga centralorganisation m. fl. organisationer, sond d 17 maj 1942 i Medborgarhuset, Stockholm. [Rubr.] Sthlm 1942. Ils. — Vid Arthur Hazelius' grav den 23 augusti 1946 (Fataburen, 1947, Sthlm, s 149 f). -Bidrag i bl a: Forum, tidskr för politik, litt o allm frågor, 1916—17, Sthlm, 4:o (recensioner), o Tiden 1923 — 24, Sthlm (d:o); vidare Arbetet, Malmö, 1919 — 25, o Social-demokraten/Mor-gon-tidningen, Sthlm, 1926 — 53.

Utgivit: A Daudet, Tartarin de Tarascon, valda kapitel med anm. Lund 1918. 141 s. (Lindstedts moderna texter, 3.) — Dens, Contes choisis, an-notés å l'usage des classes par T Nordström, 4. éd, revisée et remaniée, Sthlm 1925. 208 s, 1 karta. (Moderna franska författare för goss- och flickskolornas högsta klasser, bd 9.)

Översatt: A. G. Gardiner, Englands ledare och ett par andra, d 1-2, Sthlm 1915, 214 s, 4 pl, 230 s, 6 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konscljakter 31 dec 1925, nr 75, RA.

Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); A Engberg, I P 50 år (Social-Demokraten 18 maj 1935); T Erlander, 1901-1939 (1972); dens, 1940-1949 (1973); G Herrström, 1927 års skolreform (1966); M Jacobsson, Minnesbilder (1964); K Molin, Försvaret, folkhemmet o demokratin (1974); E Nilsson, Albert Nilsson, en levnadsteckn (1973); F Ström, Min ungdoms strider (1940); A Thulstrup, Med lock o pock (1962); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 2 (1985); E Wigforss, Minnen, 1 (1950); dens, nekr över P (Arbetet 11 juni 1955). - Nekr över P bl a i DN, M-ToSvD7juni 1955.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ivan H E Pauli, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8062, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lillieslam), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8062
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ivan H E Pauli, urn:sbl:8062, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lillieslam), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se