Kyrkoarkiven är en viktig källa för bland annat släkt- och hembygdsforskare, de ger uppgifter om exempelvis personers födelse, vigsel, död och flytt. Material finns publicerat från slutet av 1600-talet till 1900-talets början. Enligt personuppgiftslagen (PuL) och sekretessregler finns det olika tidsgränser för publicering. En volym kan innehålla senare påförda uppgifter som är sekretessbelagda, vilket gör att den inte kan publiceras.

Publiceringsgränser
  – Församlingsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
  – Flyttningslängder t.o.m. 1980.
  – Födelse- och dopböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.
  – Lysnings- och vigselböcker t.o.m. 1980.
  – Död- och begravningsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1946.

Publiceringsgränser
  • Församlingsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1945.
  • Flyttningslängder t.o.m. 1980.
  • Födelse- och dopböcker (70-års gräns) t.o.m. 1945.
  • Lysnings- och vigselböcker t.o.m. 1980.
  • Död- och begravningsböcker (70-års gräns) t.o.m. 1945.

Vilka uppgifter kan du hitta?

Exempel på vad de mest använda serierna i kyrkoarkiven innehåller finner du nedan. (Det finns flera serier i kyrkoarkiven som statistiska uppgifter, bilagor och stämmoprotokoll mm.)

A Husförhörslängder

Efter omkring 1895 kallades dessa för församlingsböcker. I husförhörslängder och församlingsböckerna kan du följa familjen över tid. De kan liknas vid kyrkobokföringens huvudbok, där uppgifter från övriga kyrkoböcker sammanfördes. Församlingens invånare redovisas hushåll för hushåll, ordnade efter bostadsort. Oftast finns ett alfabetiskt ortregister i början eller slutet av husförhörslängden/församlingsboken.

Längderna ger uppgift om; alla familjemedlemmar, föräldrarnas födelsedata, föräldrarnas födelseförsamling, föräldrarnas vigseldatum, ev. inflyttningsår, ev. utflyttningsår, dödsår, läs- och förståndsgåvor.

B In- och utflyttningslängder

I dessa noterade prästen de personer som flyttade in i eller ut ur församlingen år för år. I inflyttningslängden står angivet i vilken by i församlingen och ofta på vilken sida i husförhörslängden de återfinns. I utflyttningslängden anges till vilken församling personen flyttat.

C Födelse- och dopböcker

I dessa förde prästen in de barn som föddes och döptes under året. Där anges föräldrarnas namn och vilken plats i församlingen de bor på när barnet föds. Dessutom anges namn på faddrar eller dopvittnen. Detta är ofta den första längd man använder i sin släktforskning för att sedan gå vidare in i husförhörsboken. Har man tur kan prästen ha noterat på vilken sida i husförhörslängden man återfinner familjen.

D Konfirmations- och kommunionlängder

Konfirmationslängd fördes över dem som varje år konfirmerades. Det fanns inget krav på att dessa skulle föras, så i många fall saknas de. Kommunionlängd eller kommunionbok är en av prästerskapet förd matrikel i vilken nattvardsgästernas namn antecknades för varje nattvardsgång. Dessa uppgifter fördes också ofta in i husförhörslängden.

E Lysnings och vigselböcker

Dessa fördes löpande under året på samma sätt som födelseböckerna och där kan man hitta lysnings- och vigseldatum samt var de båda personerna bodde innan vigseln.

F Död- och begravningsböcker

När man har funnit en person noterad som död i husförhörslängden skall man titta i dessa böcker för att bekräfta döds- och begravningsdatum samt få fram dödsorsak. 

Vilken är källan?

Källan är de kyrkböcker som alla församlingar i svenska statskyrkan skulle föra fr.o.m. 1686 års kyrkolag. Prästerna förde noteringar löpande om hushållen i församlingen. Originalböckerna förvaras på Landsarkiven.


Indexering och sidnumrering


Kontakt: kundcenter.svar[snabel-a]riksarkivet.se