Gustaf W Lindeberg

Född:1878-04-03 – Holsljunga församling, Älvsborgs län
Död:1961-07-13 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Präst, Gymnasielärare, Teolog, Missionshistoriker


Band 23 (1980-1981), sida 337.

Meriter

2 Lindeberg, Gustaf Wilhelm, brorsons son till L 1, f 3 april 1878 i Holsljunga, Älvsb, d 13juli 1961 i Lund. Föräldrar: prosten Henrik Wilhelm L o Johanna Sofia Forsberg. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov 1 juni 96, inskr vid GH ht 96, FK där 9 juni 00, inskr vid LU ht 00, teor teol ex 13 dec 02, prakt teol ex där 14 dec 04, vik adjunkt vid Lunds folkskolesem vt 06 —vt 07, vik lär vid Lunds privata elementarskola 07—08, ord lär i kristendom där ht 08-20, TL vid LU 14 dec 08, prästv 11 jan 09, reg:pastor vid Södra skånska infireg 7 maj 09—26, red för Lunds missionssällsk:s tidn 10—57, sekr i sällsk 13 — 16, stadsfullm i Lund 15-18 o 23-24, led av folkskolestyr 1 sept 16—18 o 20—46, av dir för Lunds privata elementarskola 16—21, disp vid LU 19 sept 18, TD 27 sept 18, doc i missionshist där 21 jan 19—30juni 43, lektor i kristendomskunskap vid Lunds folkskolesem 31 dec 19 —30 juni 43, ordf i styr för Lunds kommunala mellanskola 26—33, för Lunds h folkskola 26—46, lär i kateketik vid LU 1 juli 31—30 juni 43, v ordf i styr för Lunds kommunala mellanskola o flickskola 33—46.

G 15 juni 1909 i Lund m Signe Palm, f 19 aug 1882 där, d 24 nov 1954 där, dtr till bibliotekarien August Jakob Theodor P o Beata Sofia Lovisa Cöster.

Biografi

Född o uppväxt i ett prästhem i Holsljunga o Gbg växte Gustaf L in i en kyrklig tradition, för vilken missionsansvaret var ofrånkomligt o inspirerande. Detta missionsintresse vidgades o aktiverades genom hans kontakter med kristliga studentrörelsen o Lunds missionssällskap (LMS) under teologiska studier i Lund från ht 1900. I sept 1918 disputerade han på en missionsvetenskaplig avhandling om protestantismen i Japan 1859—1913.

Den sv missionsrörelsens genombrott under senare delen av 1800-talet aktualiserade behovet av särskild missionärsundervisning. Två linjer utkristalliserades. Självständiga missionssällskap o de sv frikyrkorna valde att själva ansvara för utbildningen vid egna missions- o pastors-/predikantskolor. Svenska kyrkans missionsstyrelse (SKM) med LMS som fristående stödorganisation däremot förutsatte, att dess missionärer skulle ha samma grundutbildning vid teologisk fakultet som präster i sv kyrkan o att dessa åter skulle ha ansvar för missionsinformationen i hemförsamlingarna. Från denna utgångspunkt krävde man att missionskunskap skulle ingå i teol kand:examen. H W Tottie gav redan under 1890-talet missionshistoriska föreläsningar i Uppsala.

Impulser från den stora världsmissions-konferensen i Edinburgh 1910, som också bearbetade frågor om akademisk missionsundervisning, stödde denna linje. Allmänna sv missionskonferensen (numera Sv missionsrådet) med bl a Adolf Kolmodin (bd 21) förde den sv diskussionen vidare. I Lund fick L ansvar för missionskunskapen. Som redaktör för LMS:s missionstidskrift från 1910 var han redan etablerad missionsinformatör, o som docent från 1919 företrädde han missionsvetenskapen i Lund.

L:s engagemang i den då betydande kristliga studentrörelsen o impulser från Edinburgh 1910 bidrar till att förklara hans ämnesval för avhandlingen. I en välskriven inledande problemöversikt betonar han den strategiska roll som Japan spelar i framför allt asiatisk utveckling. Han knyter förväntningar till självständiga strävanden hos den då ännu begränsade kristna minoriteten i Japan. Dessa perspektiv var mycket aktuella i internationell ekumenisk missionsdebatt åren efter Japans seger över Ryssland 1905.

L:s arbete är den första avhandlingen för teol drsgrad i Sverige som behandlar ett rent missionsvetenskapligt ämne. Den präglas mer av klara översikter o pedagogiska problemfixeringar än av radikal källkritik o inträngande sakanalys. L tar på ett intressant sätt ställning i aktuella stridsfrågor. Det gäller särskilt bedömningen av den kulturöppna tysk-lutherska Allmänna evangelisk-protestantiska missionsföreningens bidrag. Mot evangelikal kritik, som också slår igenom i rapporten från Edinburgh, framhåller L värdet av den stimulans som denna mission erbjöd kristna intellektuella japaner. L:s intresse för självständig japansk kristendoms-tolkning slår igenom också i hans fortsatta missionsvetenskapliga författarskap. I skilda artiklar belyser han kyrkotänkandet hos den kristne folkrörelsemannen Kanzo Uchimura o presenterar social-reformatrn Toyohiko Kagawa.

I sin fortsatta gärning som missionsvetenskaplig skribent o lärare/lärarutbildare — L tjänstgjorde som lektor vid Lunds folkskoleseminarium från 1920–43 — vidareutvecklade L kvaliteter som demonstrerades i avhandlingen. Han presenterar framför allt solida, pedagogiskt välavvägda problemöversikter. Han är den förste svensk som redovisar en samlad tolkning av romersk-katolsk missionshistoria (Katolicismen i ljuset av dess missionsverksamhet, 1928). I läroboken Den evangeliska missionen (1922, 4:e omarb uppl 1945) ger han i första delen en inkännande teckning av missionsrörelsens genombrott i de efter-reformatoriska kyrkorna; dess senare del tecknar "världsmissionsfaltet". L gör där en spänstig genomgång av aktuella religiösa o politiska utvecklingstendenser i skilda regioner. Mot denna bakgrund tecknar han konturer o linjer för protestantiska missionsinitiativ.

I sin omfattande produktion som redaktör för LMS:s missionstidskrift ger L likaså aktuellt orienterade problemöversikter samtidigt som han tar upp till behandling tematiska frågor av typ missionen och rasproblemet, ansvarsfördelningen mellan mission o inhemsk kyrka, mission o utvecklingssamarbete. I sin skildring av det LMS som han betjänat i olika funktioner under närmast ett halvsekel (Ett sekel i missionens tjänst, 1945) snuddar han vid sin roll som redaktör för LMS:s organ. Han är dock alltför hovsam, när han säger att denna missionstidning blivit "en bland många, många".

L:s missionsvetenskapliga författarskap utmärks teologiskt av ett självständigt fattat lutherskt kyrkotänkande, som präglas av dels evangelietraditionen som något givet, dels ett historiskt orienterat gemenskapsperspektiv. Han framhåller kyrkomissionen som ett ideal men är mer historiskt orienterad än den samtida lundateologin o av Karl Barth påverkat missionstänkande. Den missionshistoriska utvecklingen sätts in i en bred religionshistorisk o politisk ram. I linje med traditionen från Edinburgh 1910 dominerar en afro-asiatisk orientering av ämnesvalet. Framställningen röjer intresse för självständig utgestaltning av kristendomstolkningen i skilda miljöer. L förutsätter dock fortsatt missionssamverkan. Ibland präglas hans formuleringar av välment patriarkalism.

Omfattningen av L:s produktion är respektingivande. Den är imponerande om man betänker dels dess solida halt, dels att den utvecklats parallellt med andra åtaganden. Han fick inte den professur i missionshistoria i Lund som Kolmodin drömde om. Under avhandlingsarbetet hade han varit lärare i kristendomskunskap vid Lunds privata elementarskola o regementspastor vid Södra skånska infanterireg. Sin mannagärning ägande han folkskoleseminariet. Samtidigt var han partipolitiskt aktiv.

L nöjde sig inte med något akademiskt elfenbenstorn. Men han fick inte tillfälle att själv besöka något av de arbetsområden som han tecknade så insiktsfullt. Han praktiserade inte fältforskning o deltagande observation. Till fulländning utvecklade han den metod som med andra förutsättningar o perspektiv praktiserats av både C O Rosenius i Missionstidning o E J Ekman i Illustrerad missionshistoria. På basis av tillgänglig litteratur o ett omfattande urval av internationella o sv missionstidskrifter o årsrapporter tecknade han den missionshistoriska utvecklingen mot bred bakgrund. Samtidigt sökte han avläsa utvecklingstendenser av vikt för fortsatt sv missionsinsats. L ansåg, att hans lärar- o lärarutbildargärning skulle vara avnämaro-rienterad. Han uppfattade sin missionsundervisning som liggande inom ramen för sv kyrkans mission.

Både som teologisk lärare o präst — han prästvigdes för Linköpings stift 1909 — ägnade L missionsförkunnelsen särskild uppmärksamhet. Han ville inte att missionspredikan skulle kryddas med missionshistorier. Hans mål var snarare att missionshistorien skulle fungera som nödvändig ram för ak-tualiseringen av det kristna budskapet i skilda situationer. LMS:s missionstidskrift ger också prov på L:s kvaliteter härvidlag.

Författare

Carl F Hallencreutz



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Intill 1940 se LUM 1939, Lund 1940, s 269-273. - Missionskunskap. Kortfattad lärobok. 2., rev uppl Sthlm (tr Upps) 1943. 100 s. — Ett sekel i missionens tjänst. Lunds missionssällskap 1845-1945. Minnesskrift. Lund 1945. 209 s. — Den evangeliska missionen. 4., rev uppl Sthlm (tr Falun) 1945. 149 s. (Religionsvetenskapliga skrifter, 7.) — Ytterligare bidrag i bl a tidskr Den evangeliska missionen, Lund, Svenska kyrkans årsbok, Sthlm, o Vår kyrka, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: LUM 1939 (1940); SMoK; Väv. Skånedelen (1948); L Ö[sterlin], G W L (Den evangeliska missionen, 1961). - Nekr i SvD 16 juli 1961.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf W Lindeberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl F Hallencreutz), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10491
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf W Lindeberg, urn:sbl:10491, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl F Hallencreutz), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se