Carl J Kock

Född:1808-03-30 – Simrishamns församling, Kristianstads län
Död:1894-02-26 – Malmö Karoli församling, Skåne län

Industriidkare, Affärsman, Kommunalpolitiker, Riksdagsman


Band 21 (1975-1977), sida 448.

Meriter

1 Kock, Carl Jöran, f 30 mars 1808 i Simrishamn, d 26 febr 1894 i Malmö, Caroli. Föräldrar: handl Johan Henric K o Ingri Brita Lundberg. Drev affärsrörelse i Trelleborg, burskap som handelsman i Malmö 19 sept 29, handelsrörelse där, led av stadens äldste 34—50, drev tills med N Åberg en fabrik för tillverkn av såpa, tvål o ljus 42—sept 59, förman i handelssocieteten nov 42—44, deltog i riksdagarna 44—48, 53—54, 59—60 o var led av AK 67 (bevilln:utsk 44—45, förstärkta bankoutsk 44—48, statsutsk 47—48, bankoutsk 53—54, 59—60, v ordf där 67), disponent för Manufakturab i Malmö april 55—1 juni 58, ordf i hamndir där 57—67 o i stadsfullm 30 dec 62—27 dec 72, initiativtagare till Malmö ensk bank hösten 64.

G 27 nov 29 i Simrishamn m Christina Carolina Areschoug, f 7 jan 08 där, d 11 mars 38 i Malmö, Caroli, dtr till handl Johan Arnt A o Dorothea Catrina Owenius.

Biografi

Sedan Carl K 1829 flyttat från Trelleborg till Malmö, inriktade han sig på grosshandel framför allt med spannmål o minutförsäljning från egen salubod. I sin ännu bevarade gård vid Östergatan i Malmö o i sin filial i Trelleborg köpte han direkt av producenterna spannmål o brännvin mot betalning företrädesvis i varor från de egna bodarna. Spannmålen såldes genom ett nät av väl etablerade förbindelser, särskilt i Sthlm, Gävle o Gbg samt i Blekinge, där familjen hade en filial vid lastageplatsen Järnavik. Transporterna skedde delvis med egna fartyg. Viss export förekom även bl a till Norge. Returlastema utgjordes av bräder, järn, tjära, pottaska m m. K förstod att med skicklighet o försiktighet begagna sig av de skiftande konjunkturerna på den givande men osäkra spannmålsmarknaden o lade därigenom grunden till sin växande förmögenhet. Tillsammans med sin svåger Nils Åberg drev K 42—59 med god vinst en tvål- o såpfabrik jämte ljusstöperi.

En ledande roll spelade K vid tillkomsten av Manufakturab i Malmö. Företaget var ett bomullsspinneri, som började sin verksamhet 55. K blev bolagets förste disponent, från vilken befattning han avgick 58, då driften under ett års tid lades ned på grund av den ekonomiska krisen. "Att uppehålla en rörelse genom ett dyrt växelrytteri ligger rakt emot både mina vanor och min smak", förklarade han. Dock behöll han sin stora aktiepost o uppehöll kontakten med bolaget som styrelsemedlem o ordf på bolagsstämmor under 30 års tid. 59 sålde K sin del i tvål- o såpfabriken till svågern o kompanjonen Åberg, o verksamheten vid filialen i Trelleborg överfördes till brodern Engelbrekt. I fortsättningen ägnade han sig huvudsakligen åt att förvalta o genom utlåning mot inteckning föröka sin stora privatförmögenhet. 64 deltog han i grundandet av Malmö enskilda bank. Han var vid sin död Malmös rikaste man.

Som kommunalman gjorde K sin förnämsta insats som ordf i Malmö stadsfullmäktige, vars förhandlingar han ledde med stor skicklighet o vars arbetsformer han hjälpte till att utforma. K:s politiska utveckling kan sägas vara betecknande för 1800-talets medelklassliberaler. Som riksdagsman arbetade han energiskt men varken doktrinärt eller fanatiskt för det gammalliberala reformprogrammet. Den moderatliberala grupp, som kallats "de grå", hade i K en typisk representant. Han företrädde givetvis dessutom ofta sin hemstads o sin yrkesgrupps intressen. Under sina senare riksdagar kom han framför allt att intressera sig för bankfrågor.

Författare

Gösta Lindeberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

K:s affärsarkiv i MSA. Brev från K i ( (bl a till P Wieselgren) o LUB (bl a till J E Kock o J H Thomander).

Källor och litteratur

Källor o litt: [T C Bergh,] Manufakturab i Malmö 1855—1930 (1931); H Lindal, Handelshuset K i Trelleborg 1825—1950 (1950); G Lindeberg, G J K (dens o E Bager, Kring en gammal malmöindustri, 1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl J Kock, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11696, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lindeberg), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11696
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl J Kock, urn:sbl:11696, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lindeberg), hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se