J Adolf Kolmodin

Född:1855-10-07 – Visby stadsförsamling, Gotlands län
Död:1928-11-23 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Präst, Teolog


Band 21 (1975-1977), sida 477.

Meriter

4 Kolmodin, Johan Adolf, f 7 okt 1855 i Visby, d 23 nov 1928 i Uppsala. Föräldrar: handl Carl Johan K o Anna Maria Lyth. Mogenhetsex vid Visby h elementarlärov 14 juni 74, inskr vid UU 14 sept 74, FK 29 jan 78, teor teol ex 15 sept 79, förste lär vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionsinst i Johannelund sept 79—april 93 (utom vt 80), prakt teol ex 29 maj 80, prästv 20 aug 80, pastorsadj i Klara o Kungsholms förs:ar, Sthlm, 20 aug 80—1 maj 84, teol kand 15 sept 87, disp vid UU 11 sept 88, doc i exegetik vid UU 18 febr 90, förestod ord professuren i exegetik periodvis 92—00, förest för missionsinst o hedna- o sjömansmissionen o red för Evangeliska fosterlandsstiftelsens missionstidn april 93—1 okt 03, förestod eo professuren i exegetik ht 94, ht 00, ht 01, ht 02 o ht 03, eo prof i exegetik o kh i Näs prebendepastorat 13 mars 03, missionsinst :s inspektor o missionsdirektor 1 okt 03—1 jan 10, red för Bibliska tids- o stridsfrågor 06— 15, TD 24 maj 07, inspekterade missionsfälten i Östafrika 08—09, ord prof i exegetik 1 jan 09—20, red för Sv missionstidskr från 13, ordf i Sv Jerusalemsfören från 14, medl av Sv kyrkans missionsstyr 15, förest för Fjellstedtska skolan från 20.

G 17 nov 82 i Gävle m Maria Sophia Eleonora (Nelly) v Post, f 7 dec 58 på Åby, Valbo, Gävl, d 26 sept 44 i Uppsala, dtr till länsnotarien Carl Reinhold Axel v P o Hilda Augusta Norman.

Biografi

Adolf K var framför allt den evangeliska missionens man, en karakteristisk representant för en vid denna tid dominerande lågkyrkligt-pietistisk missionssyn. I förhållande till Sv kyrkans mission hävdade han, att också Fosterlandsstiftelsen var en "kyrkomission", men i mera specifik mening: den bars upp av de troende, "den levande kyrkan", till skillnad från den officiella statskyrkan. K var ledande inom Evangeliska fosterlandsstiftelsens mission som lärare o sedan som föreståndare för Johannelunds missionsinstitut 1879—1903. Han företog 08—09 en omfattande inspektionsresa till Eritrea, Kunama o "Abessinien", skildrad i Några minnen från en resa till Ost-Afrika.

Som bibelteolog såg K som sin uppgift att söka hejda den vid sekelskiftet i Sverige frambrytande moderna bibelforskningen. Präglad särskilt av Theodor v Zahn i Erlangen, den konservativa tyska bibelvetenskapens stora auktoritet, representerade K i sina bibelkommentarer ett med denne besläktat program.

Men sällan har så mycken bibelkonservatism blivit så illa lönad som i K:s fall. I sin bok Kristendomen och den urkristna församlingens bibel (08) antydde K, att man inte "får sätta likhetstecken mellan allt i gamla testamentet o Guds ord", därvid som han menade stödjande sig på Jesus själv: "Jesus övar sålunda om vi så få uttrycka oss, en vittgående kritik på den mosaiska lagstiftningen." I en 09 mot K riktad pamflett Håll det du har, som utgivits av den inflytelserike fosterlandsstiftelsepredikanten i Sthlm Axel B Svensson, hette det, att K var en farlig "bibelkritiker": "Gift är gift, även då det kredensas av en teolog." Svensson bildade snart sin egen organisation med namnet Bibeltrogna Vänner. Även i stridens hetta — o det gällde här en mycket uppslitande konflikt både i Sverige o inom den ostafrikanska missionen — behöll dock kritikern en viss förståelse för K: "Vi jämställa alldeles icke professor K med våra övriga bibelkritiska koryféer, med en Stave, en Söderblom, en Pfannenstill, en Fries. Skillnaden dem emellan är himmelsvid." Den "bibeltrogna" kritiken torde hos K ha medverkat till en modifierad syn på andra missionsorganisationer. Genom Nathan Söderbloms förmedling blev K från 15 ledamot av Sv kyrkans missionsstyrelse.

Efter världsmissionskonferensen i Edinburgh 10 hade den internationella missionsrörelsen 12 fått sitt samlande officiella organ i International Review of Missions, o K engagerade sig verksamt för en sv motsvarighet. Han blev själv redaktör för den från 13 utgivna Sv missionstidskrift o fungerade som sådan till sin död. Här publicerade han inemot 60 egna artiklar o mer än 300 längre o kortare recensioner om missionslitteratur. K verkade också för tillkomsten av missionsprofessurer i Sverige. Internationellt var Gustav Warneck i Halle, "en genialisk banbrytare", K:s referens o exempel.

En sammanfattning av sitt teologiska livsverk gav K i sitt stora arbete Johannes-evangeliet, en verklighetsskildring (26), publicerat i ett av de liberala teologerna E Linderholm o G P Wetter influerat Uppsala. I förordet, daterat på hans 70-årsdag, proklamerade han käckt o medvetet utmanande sin kompromisslösa position riktad mot vad han kallade "den liberalradikala teologiens sk resultat": "Den Jesus vi här se i bestämda historiska situationer är icke en fantasibild utan en historisk verklighetsbild." Karakteristiskt för K, denne sv rosenianske pietist o professor, är att världsmissionens universella perspektiv får ge rymd också åt den bibliska tolkningen. I fråga om "den uppståndnes uppenbarelser" (Joh 20), skriver han (s 455): "Sedan han [Jesus] så förhärligats, inträtt i en tillvarelseform, däri han är absolut oberoende av tid o rum, då har han möjlighet att på samma tid o på alla rum kunna möta alla som i längtande tro söka honom."

K, en man med tunna läppar o skarpa anletsdrag, snabba rörelser o precisa repliker, var en pietismens gestalt i akademi o kyrkoliv. Nathan Söderblom, som kände honom väl men var honom så olika (sonen Johannes, K 5, skulle bli en den söderblomska ekumenikens stora befrämjare), talade om K som "en Guds nasir" o om hans "zelotlika iver o sällsporda trägenhet o flit".

Författare

Bengt Sundkler



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Delar av K:s arkiv i UUB. Brev till K i Evangeliska fosterlandsstiftelsens arkiv, SSA. Brev från K i KB (bl a till A Molin), LUB (till M Pfannenstill) o UUB (bl a till K 5, J E Linderholm o W Rudin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1884—1927 se UUM 1926, Upps 1927, s 152—155. — Grunddragen i Jesu liv. Utg av Samfundet Pro fide et christianismo. Sthlm (tr Upps) 1929. 187 s.

Utgivit: Svensk missionstidskrift, årg 1—16, 1913—1928, Sthlm (trUpps).

Källor och litteratur

Källor o litt: J Hedquist, A K som missionsman (Sv missionstidskr 1955); J Lindgren, A K in memoriam (ibid 1929); SMoK; N Söderblom, A K. Ett tack (Sv kyrkans mis-sionstidn 1928); UUM ht 1926 (1927). — G Aulén, Mina nittiosex år (1975), s 41 ff; B Sundkler, Nathan Söderblom o hans möten (1975), s 115.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Adolf Kolmodin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11712, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11712
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Adolf Kolmodin, urn:sbl:11712, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Sundkler), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se